Aktuella varningsmeddelanden i Stockholms länJust nu är det flera varningsmeddelanden i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Stockholmsmåltiden

År 2023 var Stockholm Europas gastronomiska huvudstad. Under året presenterades även alla landskap i hela Sverige sina egna landskapsmåltider. För Stockholms läns räkning tog måltidskreatörerna Mattias Dahlgren, Staffan Naess och Hans Naess fram den så kallade Stockholmsmåltiden.

Mötet i fokus i Stockholmsmåltiden

Visionen bakom Stockholmsmåltiden är att låta länets livsmedel komma till tals. Här möter det lokala det globala. Gamla traditioner och innovationer möter nya. Man har även haft i åtanke Stockholms och hela länets dåtid, nutid och framtid. Stockholmsmåltiden bygger på vår historia, på ständigt nytänkande kring våra måltider och på en hållbar morgondag.

En central utgångspunkt är det man valt att kalla för ”fun dining”– måltidsglädje. Enkel, himmelskt god, kreativ mat. Som man kan äta på ett säreget sätt: Salladsbowl kan ätas med pinnar. Lammkorv bör ätas med vit handske.

Stockholms län är ju delar av två landskap. Gränsen mellan Uppland och Södermanland går mitt igenom Stockholm. Här möter Mälaren Östersjön. Sverige möter världen. Inte minst genom just matkulturella influenser med smaker från jordens alla hörn. I Stockholms län möts storstad och landsbygd. Här finns 2,4 miljoner människor. Här finns skogar med vilda djur, gårdar med tamboskap och öppna landskap. Här finns sjöar, fjärdar och öar.

Hur ska Stockholmsmåltiden lagas och serveras?

Måltiden är tänkt att vara inkluderande, så att alla som vill ska ha möjlighet att smaka på Stockholms län utifrån våra olika förutsättningar. Till exempel kan rätterna innehålla råvaror av olika exklusivitet – det går att välja mellan tistron och det enklare svarta vinbäret. Måltiden ska kunna serveras utifrån tillfällets förutsättningar och tillgång på råvaror. Så länge grundidén bibehålls är det Stockholmsmåltiden.

En viktig del i måltidens planering är att varje rätt ska kunna vara fristående. De är tre pusselbitar som går att kombinera var och en, två tillsammans eller alla tre i en hel måltid.

Stockholmsmåltiden – menyn

Förrätt Salladsbowl
Crudo på Mälargös med närodlat modernt grönt och citronmajonnäs

Huvudrätt Varmkorv Est 1897, 126 år senare
Lammkorv med fänkål, rostade jordärtskockor, frasig potatis, kål och svamp

Efterrätt Kossans mjölk & skärgårdens bär
Färskost i ugn, havtornssorbet, vilda bär, (Roslagssvart)havre, grädde

Recept – så här lagar du Stockholmsmåltiden Pdf, 16.5 MB.

Vägledning – inför servering av Stockholmsmåltiden Pdf, 2.8 MB.

Förrätt – den moderna urbana stadens smaker möter Stockholms läns ”meroir” (råvaror från vattnet)

I förrätten vill vi visa på att ingredienser som i många fall är importerade faktiskt odlas i regionen idag, allt från färska blad, skott och örter till ingefära, lime och svartpeppar. Urban farming i Stockholmsregionen är ingen nyhet. Under 1900-talets första hälft försåg över 1000 handelsträdgårdar den växande staden med råvaror året runt. Bland annat i Hässelby var odling av livsmedel huvudnäringen fram till 1950-talet. Från Mälaren hämtar vi fisken (gös). Av den lokala fisken skapar vi en modern, fräsch, elegant och smakrik förrätt på lokala råvaror för 2000-talet.

Just öppenheten för nya smaker och andra matkulturer är något som starkt präglar Stockholm gastronomiskt under många år. Tillgången på råvaror skiftar över tid. Vi anser därför att möjligheten att ge utrymme att använda det som är bäst just för tillfället, inom vissa givna ramar, är modellen för att vid varje tillfälle nå ett perfekt resultat.

Huvudrätt – de traditionella smakerna och råvarorna som finns i Stockholms läns ”terroir” (råvaror från land)

I huvudrätten hämtar vi råvarorna från åkrar, bondgårdar, skog och mark från både Sörmland och Uppland. Att vi valt korven har sin förklaring i att på Stockholmsutställningen 1897 (Allmänna konst- och industriutställningen) serverades för första gången varmkorv som snabbmat. Korven åts då inte med bröd som idag utan serverades med vita bomullshandskar. Varmkorven blev efter det snabbt alla svenskars favoritsnabbmat.

Vår korv gör vi på lamm från regionala bondgårdar, från åkern hämtar vi jordärtskocka, kål och lökar. Från skog och mark hämtar vi svampen. Vi lagar en huvudrätt på klassisk grund som serveras i ett korvbröd men äts med bomullshandskar bara för att det var så det en gång började. Tillgången på råvaror som kål och svamp skiftar över tid. Vi anser därför att möjligheten att ge utrymme att använda det som är bäst just för tillfället, inom vissa givna ramar, är modellen för att vid varje tillfälle nå ett perfekt resultat.

Efterrätt – en Stockholmsinnovation (separatorn/mjölkråvara) möter skärgårdens vilda bär

I desserten hyllar vi en svensk uppfinning som har stor betydelse för hanteringen av mjölkråvara i hela världen. Mjölkseparatorn hade två utloppsrör, ett för grädden och ett för den avfettade mjölken. 1878 tog Gustaf de Laval och hans affärspartner Oskar Lamm patent på uppfinningen och började tillverka separatorn i en maskinverkstad på Regeringsgatan i Stockholm.

Vår dessert bygger på mjölken, bakad mjölk- och färskostblandning i ugn, grädde som möter bär från Stockholms skärgård. Bär som många inte vet att de faktiskt finns. Tistron (ursvartvinbär) växer vilt i skärgården, liksom havtorn som är otroligt c-vitaminrika och smakar närmast tropiskt som en blandning av passionsfrukt och mango. Hjortron förknippar många med Norrland, men de växer också på många av skärgårdens öar. Möja-jordgubben är historiskt intressant och i öarnas vilda hallonsnår finns smakrika bär att plocka.

Stockholms skärgård har mycket orörd natur med både vilda växter och djur alldeles i vår närhet. Det är vår närmaste vildmark – något vi tycker känns roligt att få visa. Tillgången på råvaror som vilda bär skiftar över tid. Vi anser därför att möjligheten att ge utrymme att använda det som är bäst just för tillfället, inom vissa givna ramar, är modellen för att vid varje tillfälle nå ett perfekt resultat.

Bilder på de tre rätterna. 

Material för att sprida Stockholmsmåltiden

Affisch för skolor Pdf, 2.5 MB.

Affisch för krogar/restauranger Pdf, 2.4 MB.

Bordsryttare Pdf, 3.4 MB.

Fasadflagga Pdf, 2.5 MB.

Bakom den grafiska och språkliga profilen för Stockholmsmåltiden står Hans von Corswant och Anders Brundin. De har utifrån recepten gjort illustrationer och formulerat språket för allt material. Om du/ni har önskemål om ytterligare material hänvisar vi till dem.

Stockholmsmåltidens logotypFörstora bilden
Logotyp med EU-flaggan och texten Medfinansieras av Europeiska unionen.
Eu-logotyp

Kontakt

Enheten för landsbygdsutveckling

Telefon: 010-223 10 00

Dela sidan:

Landshövding

Anna Kinberg Batra

Besöksadress

Regeringsgatan 66

Postadress

Box 22067, 104 22 Stockholm

Organisationsnummer

202100-2247

Följ oss