Bilda eller ändra ett vattenskyddsområde
Här kan du som är intresserad av att ansöka om att bilda ett nytt eller ändra ett befintligt vattenskyddsområde läsa mer om hur du gör. Du kan även läsa om hur processen går till.
För att bilda (inrätta) ett nytt vattenskyddsområde behöver du lämna in en ansökan till Länsstyrelsen eller den kommun där vattenskyddsområdet ska bildas. Detsamma gäller om du vill ändra (revidera) ett befintligt vattenskyddsområde.
Det kan skilja sig mellan länsstyrelserna och kommunerna hur vi handlägger ansökan och vad för underlag som ska finnas med i ansökan, även om vi följer samma lagstiftning. Här kan du läsa om hur du gör när du ska ansöka hos Länsstyrelsen Stockholm.
Vem kan ansöka?
Vem som helst kan ansöka om att inrätta eller revidera ett vattenskyddsområde men att ta fram en ansökan kan ta tid och kosta pengar. Det krävs god kunskap om vattentäkten och vilka risker den kan utsättas för. Det är oftast vattenproducenter som ansöker om inrättande eller revidering av ett vattenskyddsområde.
Vilket vatten kan skyddas med ett vattenskyddsområde?
Enligt miljöbalken kan skyddsformen vattenskyddsområde användas till att skydda en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas som vattentäkt.
Ett vattenskyddsområde inrättas främst för att skydda råvatten som används till produktion av dricksvatten på liten eller stor skala. Det är råvattnets kvalitet och kvantitet som skyddas. Det finns också vattenskyddsområden som skyddar råvatten som används i annat syfte, till exempel för annan livsmedelsproduktion eller kylvatten.
Så här går samråds- och ansökningsprocessen till hos Länsstyrelsen i Stockholm
Räkna med att hela processen för att ta fram ansökan och prövning av ansökan kan ta tid. För att underlätta och göra processen smidig vill vi gärna ha en löpande dialog med dig.
Innan du skickar ansökan till Länsstyrelsen
För att undvika fördröjningar i processen behöver ansökan vara komplett när du skickar in den. Vad som är ett komplett underlag kan du få reda på under samråd. Det finns även sammanställd information nedan. Vi rekommenderar att du tar kontakt med oss tidigt i processen för att få råd och stämma av syfte och typ av underlag inför samråd och ansökan.
- Ta fram ett underlag enligt våra önskemål om utformning av ansökan (se mer information längre ned på denna sida). Behöver du hjälp går det bra att kontakta oss och ställa frågor. Många anlitar konsulter för att ta fram underlaget eller för att utforma hela ansökan. Du väljer själv om du vill ta hjälp av konsult eller inte.
- Kontakta oss för att genomföra ett samråd. Samrådet är till för att se över underlaget och fånga upp om det eventuellt behöver kompletteras. Det är också ett tillfälle för dig att ställa frågor eller diskutera något du är osäker på. Underlaget behöver inte vara fullständigt vid första kontakt. Samrådet kan bestå av ett eller flera möten eller avstämningar utefter behov för just ditt ärende. Du håller i dagordning och tar officiella minnesanteckningar.
- Eventuellt kan du behöva göra en konsekvensutredning. Det beror på om föreslagna föreskrifter i ansökan innehåller ordningsföreskrifter som är begränsade för allmänheten eller inte. Vet du redan nu att du kommer ha med det eller funderar på att ha med ordningsföreskrifter är det bra att ta upp det under samrådet. Annars tar vi upp det när ansökan har lämnats in till oss.
- Justera vid behov underlaget efter den återkoppling du har fått under samrådet.
- Håll ett informationsmöte med berörda. Vi rekommenderar att du har ett informationsmöte eller liknande med de som kan bli berörda av det föreslagna vattenskyddsområdet inför ansökan. Du kan då hantera frågor redan i ansökan och få reda på tips och eventuella motstående intressen tidigt i processen. Värt att veta:
- Det är inte något formellt krav att ha ett informationsmöte.
- Det är inte tänkt att du informerar om ett färdigt underlag utan mer övergripande om syfte och typ av reglering som berörda kan vänta sig. Föreskrifterna kan ändras mycket under ärendets gång och du vill inte fastna i detaljer före du har skickat in ansökan.
- Du kan genomföra informationsmötet på olika sätt anpassat utifrån typ av markanvändning och storlek på det föreslagna vattenskyddsområdet. Gör det som blir lättast för dig.
- Glöm inte att ha en dialog med kommunen och deras miljökontor, särskilt om de förväntas bli prövningsmyndighet för till exempel tillståndsansökningar.
- Sammanställ synpunkter från informationsmötet och eventuella bemötande och bifoga det som underlag i ansökan.
- Justera underlaget inklusive förslag på gränsdragning och föreskrifter vid behov.
- Det sista steget är att du sammanställer ansökan och skickar in den till Länsstyrelsen.
Skicka din ansökan
Du kan mejla in din ansökan till oss. Mejla e-postadress stockholm@lansstyrelsen.se och skriv "ansökan om vattenskyddsområde" i ämnesraden.
Om din ansökan innehåller känslig information, som till exempel lokalisering av brunnar, kan du antingen skicka en säker länk via e-post eller skicka in ansökan med post. Om du postar den får du gärna spara underlaget på en USB-sticka. Det går också att skicka utskrivna dokument men vi kommer behöva få GIS-filerna digitalt oavsett.
Bifoga ett följebrev där det står att det gäller ansökan om inrättande av vattenskyddsområde och specificera vilka dokument som innehåller känslig information och som ska sekretessmarkeras. Skriv vilken lagstiftning sekretessen grundar sig på.
Postadress:
Länsstyrelsen Stockholm
Enheten för mark- och vattenskydd
Box 22067
104 22 Stockholm
Adressera inte till en enskild handläggare.
Efter att du har skickat in ansökan till Länsstyrelsen
När du har skickat in ansökan till Länsstyrelsen börjar vi handlägga ärendet. Ärendet får en beteckning och du får en bekräftelse på att ansökan har kommit in. Är ansökan komplett kan processen förenklat beskrivas så här:
- Länsstyrelsen går igenom ansökan och stämmer av internt med berörda enheter. Om vi har frågor eller behöver diskutera något hör vi av oss till dig.
- Om du har med ordningsföreskrifter i ansökans förslag till skyddsföreskrifter kan du behöva göra en konsekvensutredning. Om du vet att så är fallet kan du med fördel meddela oss i samrådet eller bifoga en konsekvensutredning redan i ansökan.
- Vi skickar ut ansökan på remiss till utvalda myndigheter som får möjlighet att yttra sig över ansökan. Det är vanligt med minst sex veckor remisstid.
- Du som ansöker får möjlighet att bemöta yttranden.
- Vid behov justerar vi ansökans förslag till vattenskyddsområde utefter synpunkter från myndighetsremissen samt har en dialog med dig.
- Vi skriver förslag till beslut om vattenskyddsområde. Beslutet behöver godkännas av en jurist på Länsstyrelsen vilket kan ta lite tid beroende på resurstillgång.
- Fastighetsägare och andra berörda av det kommande vattenskyddsområdet får möjlighet att yttra sig. Detta steg behöver vi kungöra i dagstidning. Efter kungörelsen behöver berörda få minst sex veckor att yttra sig. I praktiken blir det minst två månader inräknat tid för publicering, postutskick med mera.
- Du får möjlighet att bemöta eventuella nya yttranden.
- Vid behov justerar vi förslaget till beslut efter de synpunkter som kommit in. Hur lång tid detta steg tar beror mycket på inkomna yttranden. Det slutgiltiga förslaget till beslut ska också godkännas av jurist vid Länsstyrelsen.
- Vi fattar beslut. Det är Länsstyrelsens ledning, ytterst landshövdingen, som fattar beslutet. Därför behöver handläggare presentera beslutsunderlaget för ledningen och berörda chefer innan vi tar det faktiska beslutet. Detta kan ta några veckor.
- Vi postar beslutet till fastighetsägare, kungör beslutet externt och via Länsstyrelsens författningssamling.
- Vi lägger in det nya vattenskyddsområdet i interna register på Länsstyrelsen och publicerar området i Naturvårdsverkets kartverktyg "Skyddad natur" där alla landets skyddade områden ska finnas.
- Vi hanterar eventuella överklaganden som inkommer och överlämnar dem till regeringen.
Utformning av ansökan
När du utformar din ansökan vill vi att du har med underlaget som vi listat nedan. Du kan även ta hjälp av Havs- och vattenmyndighetens vägledning som ger rekommendationer för en ansökans innehåll, med mera.
Uppgifter du ska ha med i din ansökan
En ansökan ska innehålla följande:
- uppgifter om sökanden
- namn på vattenskyddsområdet. Helst endast ett ord och inte allt för långt eftersom det ska framgå i register men också på skyltar.
- syfte och motivering till varför vattentäkten behöver skyddas med ett vattenskyddsområde
- utredning av vattentäkten och dess avrinningsområde
- riskanalys och riskbedömning
- förslag till avgränsning och eventuell zonindelning
- förslag och motivering till skyddsföreskrifter
- förslag och motivering till prövningsmyndighet för prövning av anmälningar, tillstånd- och dispensansökningar
- redovisning av eventuellt genomförd information till berörda
- sakägarförteckning.
Dokument och filer du behöver bifoga i ansökan
Bifoga följande för en smidig och tidsoptimerad handläggning:
- Ett dokument som innehåller uppgifterna presenterade ovan.
- En maskerad, förenklad eller på annat sätt skriven, icke känslig version av dokumentet i punkt 1 som kan skickas med på remissrundor utan att riskera sprida känslig information men samtidigt ge en översiktlig beskrivning av underlaget. Du kan till exempel lösa det genom att placera känslig information i bilagor.
- Följande kartor i enskilda pdf-filer, med den yttersta gränsen markerad:
- karta utan zonindelning och utan vattenintag/brunnar.
- karta med zonindelning men utan vattenintag/brunnar.
- karta med zonindelning och med vattenintag/brunnar.
- GIS-filer med yttersta gränsdragningen och respektive zon. De ska levereras som polygon i formatet ArcGIS shapefil i koordinatsystemet SWEREF99 TM.
- En lista på vilka fastigheter som ingår i primär skyddszon eller respektive zon. Listan kan slås ihop med sakägarregistret.
- Lista gällande planbestämmelser och kort information om ni bedömer att de har någon inverkan på förslaget eller tvärtom. Du kan ta med detta i huvuddokumentet om du bedömer att det är lämpligt.
När du reviderar ett befintligt vattenskyddsområde ska du också bifoga följande:
- Ett kortare textstycke om vad skillnaden är mot befintligt skydd gällande avgränsning och föreskrifter samt om syftet har förändrats eller varför det har förstärkts.
- En karta som visar skillnaden i gränsdragning för respektive zon.
Bra att veta när du tar fram en ansökan
- Riskanalys och riskbedömning är basen för hela ansökan och ligger till grund för både avgränsning och skyddsföreskrifter. Du behöver lista vilka risker det finns för vattentäkten och hur stor sannolikhet det är för att riskerna inträffar, avvägt tillsammans med konsekvensen för vattentäkten om risken faktiskt sker. Glöm inte att det även gäller framtida risker och inte endast de risker som finns på plats idag!
- Du kan skicka in sakägarförteckningen senare om du först kommunicerar det till oss. Fördelen är att förteckningen då är uppdaterad när det är dags för utskick av remiss till berörda. Du får dock gärna skicka med en uppskattning av hur många som bor i respektive skyddszon tillsammans med ansökan.
- Skicka känsliga uppgifter som bilagor där det är möjligt. Till exempel karta med vattenintag/brunnar, fullständig riskanalys, kartlagda sårbarheter och liknande. Då kan vi lätt ta bort de känsliga uppgifterna när vi skickar ansökan på remiss.
- Ha med en sammanfattning eller mindre detaljerad version av riskanalys och riskbedömning som inte innehåller känslig information i ansökan. Det behövs bland annat vid remittering till myndigheter så att de kan bilda sig en uppfattning om ärendet.
- Tänk på att avgränsning/zonindelning och föreskrifterna ska återspegla varandra.
Utforma föreskrifter
- Tänk på att du i ansökan ger ett förslag på skyddsföreskrifter och att dessa ofta förändras under prövning av ansökan.
- Regleringar i föreskrifter sker ofta genom förbud, tillståndsplikt och anmälan med hjälp av undantag. När det kommer till anmälningar enligt just vattenskyddsföreskrifter saknas tydligt stöd i lagstiftningen för vad en anmälan innebär. Därför förespråkar vi att du inte har med anmälningar i ditt förslag till skyddsföreskrifter.
- Föreskrifter får inte vara uppmaningar eller aktiva åtgärder.
- Föreskrifterna ska i regel inte vara för generella. Man ska kunna förstå hur man följer föreskrifterna när man läser dem. De får inte heller vara för detaljerade eftersom de ska hålla i lång tid framöver. Kontakta oss om du behöver hjälp.
- Utforma föreskrifterna efter formatet för svensk författningsmall i den mån du kan. Använd formerna "xxx är förbjudet", "yyy ska inte ske utan tillstånd". Se exempel på beslutade föreskrifter nedan och lägg märke till hur undantag med mera är formulerat.
- När ansökan kommer in till Länsstyrelsen kommer vi formatera om föreskrifterna utefter vår beslutsmall som följer svensk författningsmall.
Exempel på beslutade föreskrifter:
01FS 2024:18 Beslut om föreskrifter för Södra Mälaren vattenskyddsområde
01FS 2020:34 Beslut om föreskrifter för Hanvedens grundvattentäkt
Anpassa gränsdragningen utefter naturliga delare
Gränsdragning och zonindelning grundas i riskanalys och riskbedömning samt utredningen om avrinningsområdet men den ska också anpassas utefter naturliga delare. Naturliga delare är till exempel
- fastighetsgränser
- vägar
- åkerkanter
- diken
- vattendrag
- höjder i landskapet.
Om du anpassar efter naturliga delare så följs gränserna enklare av berörda, verksamhetsutövare, tillsynsmyndigheter, allmänheten, med flera. Undvik krokiga gränser.
Tänk även på följande:
- Dela inte av mindre fastigheter. Om en fastighet behöver delas, dra en tydlig och rak linje, inte någon halvcirkel, sicksackmönster eller att det blir en triangel.
- Se till att upplösningen blir tillräckligt god. Dålig upplösning märks tydligt i digitala filer när man zoomar vilket man behöver kunna göra. Om gränsdragningen ska följa till exempel en väg ska man kunna zooma in i GIS-skikt och gränsen ska fortfarande följa vägen och inte sicksackas fram och tillbaka över den.
- Dra inte gränserna så de bildar smala korridorer/remsor till exempel kring vattendrag. Sådana kan bli svåra att följa på plats och det blir svårt att göra rätt för sig särskilt utan karta. Vattendrag kan även flytta på sig under tiden. Jobba i stället med en kombination av föreskrifter och zonindelning för att bemöta den korrekta riskbilden.
- Till exempel: Undvik att ha en primär skyddszon där spridning av växtskyddsmedel är förbjudet och som sträcker sig som en smal remsa kring ett vattendrag omgiven av en sekundär skyddszon. Gör istället remsan till sekundär skyddszon också och ha en föreskrift som förbjuder spridning av växtskyddsmedel inom x antal meter från vattendrag.
- GIS-skikten i ansökan är den gräns som sedan gäller som gränsdragning och sprids som GIS-underlag till andra myndigheter och kommuner. Därför behöver den vara noggrant gjord och väl genomtänkt från start.
- Ta hjälp av andra kartor vid utformningen, till exempel kartor över fastigheter, blockkartan och flygfoton.
Frågor och svar om inrättande och revidering av vattenskyddsområde
Vem som helst kan ansöka om att inrätta eller revidera ett vattenskyddsområde men att ta fram en ansökan kan ta tid och kosta pengar. Det krävs god kunskap om vattentäkten och vilka risker den kan utsättas för. Det är oftast vattenproducenter som ansöker om inrättande eller revidering av ett vattenskyddsområde.
Enligt miljöbalken kan skyddsformen vattenskyddsområde användas till att skydda en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas som vattentäkt.
Ett vattenskyddsområde inrättas främst för att skydda råvatten som används till produktion av dricksvatten på liten eller stor skala. Det är råvattnets kvalitet och kvantitet som skyddas. Det finns också vattenskyddsområden som skyddar råvatten som används i annat syfte, till exempel för annan livsmedelsproduktion eller kylvatten.
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har tagit fram en vägledning om inrättande och förvaltning av vattenskyddsområden. Vägledningen ger en beskrivning av roller och ansvar för inblandade aktörer, rekommendationer kring innehållet i ansökan och råd om handläggningen hos den beslutande myndigheten. Där finns till exempel tips på hur man kan tänka när man ska göra en riskbedömning.
Både kommun och Länsstyrelsen kan besluta om ett vattenskyddsområde. Om förslaget på vattenskyddsområdet sträcker sig över kommun och/eller länsgränser, eller om vattenresursen är högt prioriterad i den regionala vattenförsörjningsplanen, är det lämpligt att du skickar in ansökan till Länsstyrelsen. Är det ett mindre vattenskyddsområde som endast berör en liten del i en kommun är det lämpligt att du skickar in ansökan till kommunen.
Om vattenskyddsområdet sträcker sig över en kommungräns behöver båda kommunerna pröva ansökan och besluta om vattenskyddsområde. Är det ett område som sträcker sig över två kommuner men inom samma län kan det därför vara fördelaktigt att Länsstyrelsen prövar ansökan.
Om vattenskyddsområdet kommer beröra fler än ett län behöver varje berörd länsstyrelse besluta om vattenskyddsområdet. Du behöver då ansöka hos alla länsstyrelser där det blir separata ärenden. I dessa fall är det viktigt att redan i samrådet belysa detta så att länsstyrelserna kan stämma av innan du lämnar in ansökan. Lämpligast är om alla berörda länsstyrelser är med från start och samarbetar så att det inte uppstår skillnader mellan ärendena.
Du kan mejla in din ansökan till oss. Mejla e-postadress stockholm@lansstyrelsen.se och skriv "ansökan om vattenskyddsområde" i ämnesraden.
Om din ansökan innehåller känslig information, som till exempel lokalisering av brunnar, kan du antingen skicka en säker länk via e-post eller skicka in ansökan med post. Om du postar den får du gärna spara underlaget på en USB-sticka. Det går också att skicka utskrivna dokument men vi kommer behöva få GIS-filerna digital oavsett.
Bifoga ett följebrev där det står att det gäller ansökan om inrättande av vattenskyddsområde och specificera vilka dokument som innehåller känslig information och som ska sekretessmarkeras. Skriv vilken lagstiftning sekretessen grundar sig på.
Postadress:
Länsstyrelsen Stockholm
Enheten för mark- och vattenskydd
Box 22067
104 22 Stockholm
Adressera inte till en enskild handläggare.
Det är kostnadsfritt att skicka in och få ansökan om inrättande eller revidering av vattenskyddsområde prövad av oss.
Innan du skickar in ansökan ska du ta fram underlag och genomföra samråd med oss. Samrådsskedet behöver inte ta så lång tid. Det kan ta allt från några veckor till ett år beroende på underlagets status vid samrådets start och din tidsplan. Framtagandet av underlaget beror mycket på vad för resurser du har.
Det tar vanligtvis två till tre år att inrätta ett vattenskyddsområde från det att ansökan har kommit in till Länsstyrelsen. Det förutsätter också att inget komplicerat dyker upp eller att du behöver göra någon stor komplettering.
Sammantaget kan det alltså ta mellan fem och tio år totalt från tanke till det att beslutet har vunnit laga kraft.
Gör du ansökan ordentligt och i dialog med oss går det att hålla bra takt.
Det är beslutsmyndigheten, det vill säga Länsstyrelsen eller kommunen, som bestämmer vilka skyddsföreskrifter som ska gälla i vattenskyddsområdet. Vi beslutar föreskrifterna utifrån det förslag du uppgett i ansökan men också utifrån yttranden och dialoger med sakkunniga. Därför kan föreskrifterna ändras fram till att vi fattar beslut om vattenskyddsområdet.
Vi tittar bland annat på att föreskrifterna
- stämmer överens med riskanalysen och riskbedömningen samt syftet med vattenskyddsområdet
- följer samma utformning och tolkning som andra föreskrifter för liknande förhållanden och riskbedömning
- är tydliga och lätta att tolka för berörda, verksamhetsutövare, allmänheten samt tillsyns- och prövningsmyndigheterna
- inte inskränker för mycket på enskilda intressen.
När vi ser behov av att justera en föreskrift kommunicerar vi detta med er och oftast är ni som sökanden även involverad i hur justeringen ska ske. Men det är bra att vara medveten om att föreskrifterna i slutändan sällan ser ut som det förslag som du först lämnade in. Det är en naturlig del i prövningen av ansökan.
När Länsstyrelsen fattar beslut om ordningsföreskrifter som hindrar rätten att färdas eller att vistas inom ett område behöver du göra en konsekvensutredning för just de föreskrifterna.
Ordningsföreskrifterna fattas med stöd av föreskrifter enligt 7 kapitlet 30 § miljöbalken och kan till exempel handla om att man inte får köra båt på en sjö eller att inte får promenera inom ett område. De skiljer sig därmed från skyddsföreskrifter som fattas med stöd av 7 kapitlet 22 § miljöbalken som i stället begränsar rätten till markanvändningen på fastigheter inom vattenskyddsområdet.
Konsekvensutredningen regleras i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning, där står det också vad en konsekvensutredning ska innehålla. Det står även kortfattad information i HaV:s vägledning.
Om Länsstyrelsen bedömer att det saknas skäl för att genomföra en konsekvensutredning behöver du inte göra en sådan utredning. Länsstyrelsen måste då vara noga med att dokumentera detta i en skriftlig bedömning.
Kravet på konsekvensutredning gäller bara myndigheter under regeringen. Kravet gäller alltså inte om kommun skulle ta beslut om ordningsföreskrifter.
Förordning om konsekvensutredning vid regelgivning Länk till annan webbplats.
Det finns inget formellt krav på att ett ledningsbeslut eller liknande ska finnas med i ansökan. Det är dock fördelaktigt om det finns ett beslut eller delegationsordning som säger att du har mandat att skicka in en ansökan för inrättande eller revidering av ett vattenskyddsområde. Särskilt eftersom processen kan ta lång tid.
Beslutet kan undvika oenigheter internt i er organisation längre fram i processen samt visa att ledningen är medveten om eventuella framtida kostnader.
Huvudman över vattenskyddsområdet blir sökanden, alltså du som har ansökt om inrättande eller revidering av vattenskyddsområdet.
Ansvaret som huvudman är att hålla vattentäkten i skick och också uppfylla de föreskrifter som berör huvudmannen direkt. Det kan till exempel handla om skyltning av vattenskyddsområdet eller att se till att området för vattenintaget/uttaget har skalskydd.
Om Länsstyrelsen beslutar om vattenskyddsområde blir vi automatiskt områdets tillsynsmyndighet. Om kommunen beslutar om vattenskyddsområdet blir de tillsynsmyndighet.
Kommunen kan begära att ta över tillsynsansvaret från Länsstyrelsen över ett vattenskyddsområde som Länsstyrelsen har beslutat om. Men Länsstyrelsen kan inte lägga över tillsynsansvaret på kommunen direkt i ett beslut om vattenskyddsområde enligt gällande lagstiftning.
Det finns beslut om vattenskyddsområden tagna med stöd av tidigare lagstiftning där Länsstyrelsen har lämnat över tillsynen för vissa föreskrifter till kommunen direkt i beslutet. Eftersom det inte finns någon övergångsbestämmelse från de äldre lagstiftningarna till miljöbalken är dessa inte juridiskt giltiga. Har Länsstyrelsen tagit beslut är det därför Länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet för hela beslutet. Även om det idag finns väg att gå för att lägga över tillsynen på en gång kan det orsaka problematik och det är enklast om kommunen ansöker om tillsynen när vattenskyddsområdet är beslutat.
Både Länsstyrelsen och en kommun kan pröva ansökan om dispens, tillstånd eller anmälningar. I ansökan om vattenskyddsområde behöver det framgå vem som är tänkt att bli prövningsmyndighet. Det skrivs in i beslutet. Vanligast (i Länsstyrelsens beslut) är att Länsstyrelsen prövar ansökan om dispens och kommunen prövar tillstånd och anmälningar.
Bra att veta är att Länsstyrelsen i Stockholm inte handlägger anmälningar enligt vattenskyddsföreskrifter.
Vi förespråkar att inte ha med anmälningar i föreskrifterna eftersom anmälningar enligt vattenskyddsföreskrifter är oklart beskrivet i miljöbalken och det saknas tydlig anvisning om vad en sådan anmälan innebär i lagstiftningen. Detta gäller även om kommunen föreslås vara prövningsmyndighet för anmälningar i ansökan.
Ja, beslutet kan överklagas skriftligen till regeringen. Länsstyrelsen behöver dock pröva att överklagandet har kommit in i rätt tid. Ett överklagande kan man lämna eller skicka skriftligt till Länsstyrelsen som sedan skickar vidare överklagan tillsammans med handlingarna i ärendet till regeringen.
I överklagandet kan man be att få ytterligare tid till att utveckla synpunkter och skälen till att man överklagar. Men det är regeringen som beslutar om tiden kan förlängas. När Länsstyrelsen har lämnat över överklagan har vi inte något med processen att göra tills regeringen har fattat sitt beslut. Tiden för överklagande är vanligtvis tre veckor från det att beslutet träder i kraft.
I myndighetsremissen skickar vi ansökan på remiss till berörda kommuner, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Trafikverket. Vi kan även skicka till SMHI om ärendet berör en ytvattentäkt samt Boverket, Försvarsmakten, Sjöfartsverket, Räddningstjänsten med flera om de är berörda.
Om vi inte uttryckligen skriver något annat i beslutet gäller föreskrifterna från beslutsdatum. Beslutet gäller även om de överklagas fram till dess att regeringen eventuellt beslutar om ändring. Beslutet träder i kraft efter överklagande tiden har gått ut. Överklagandetiden är vanligen tre veckor.
Av kapitel 31 i miljöbalken framgår det att ersättning kan utgå om pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten. I de fall en skyddsföreskrift formuleras så att en verksamhet eller en åtgärd kräver tillstånd blir frågan om ersättning inte aktuell förrän tillstånd har vägrats eller förenats med särskilda villkor. Vid förbud kan ersättning däremot komma i fråga redan vid beslutet om föreskrifter.
Frågan om ersättningsanspråk hanteras inte av Länsstyrelsen eller inom ramen för inrättande eller revidering av ett vattenskyddsområde.
Vid beviljat ersättningsanspråk är det du som ansöker som står för kostnaden.
Skyddad natur är ett kartverktyg som Naturvårdsverket förvaltar där bland annat Sveriges skyddade områden finns publicerade publikt, till exempel vattenskyddsområden. Klickar man in på respektive vattenskyddsområde kan man även läsa de skyddsföreskrifter som gäller för området. Vi är skyldiga att publicera länets vattenskyddsområden i Skyddad natur.
Kartverktyget Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.