Invasiva arter i Östersjön

Svartmunnad smörbult, Kinesisk ullhandskrabba och Trekantig Brackvattenmussla är alla nykomlingar i Östersjön – vad är egentligen invasiva arter, var kommer de ifrån och hur påverkar de våra havsmiljöer?

Invasiva arter, också kallade invasiva främmande arter, är, enligt EU-förordningen (1143/2014) arter eller underarter som introducerats utanför sitt naturliga utbredningsområde och varit framgångsrika i att etablera populationer och vidare reproducera, och även utgör hot eller negativt inverkar på den lokala biologiska mångfalden och relaterade ekosystemtjänster. En främmande art behöver inte vara invasiv, men en invasiv art är alltid främmande.

Invasiva arters spridning

De allra flesta invasiva arterna har hamnat i våra vatten av misstag, ofta via barlastvatten men även på fritidsbåtar eller redskap som flyttas mellan olika vatten. Andra arter, främst i sötvatten, har medvetet släppts ut i privata dammar eller från akvarium.

Många främmande arter introduceras via sjöfartens barlastvatten och skrovpåväxt, säger Jennie Barthel Svéden som jobbar med invasiva arter på Länsstyrelsen i Stockholms län. Vid undersökningar av fritidsbåtars påväxt har vi dock hittat invasiva arter där också. Fritidsbåtar sprider med andra ord arterna vidare.

Invasiva och främmande arter är ingen ny företeelse, så länge vi har rört oss på havet har fripassagerare från fjärran platser liftat med och medvetet tagits tillbaka till våra svenska vatten. Ett exempel är sandmusslan. en art som snart funnits i våra vatten i ett millenium, och som tros ha införts från Nordamerika som föda och fiskebete av vikingarna.

Med en ständigt expanderande globalisering ökar risken för spridning av invasiva arter, vilket ytterligare kan försvaga redan känsliga akvatiska system. Vårt unga och relativt artfattiga innanhav Östersjön, som redan är starkt påverkat av övergödning, syrefria bottnar och utfiskning, presenterar många lediga nischer att etablera sig i för nykomlingarna.

Invasiva arters påverkan på inhemska arter och ekosystem

Har du på senare år behövt byta ut egenfiskade kräftor mot köpta importerade på kräftskivan? Flodkräftans nedgång är ett exempel på den effekt invasiva arter kan ha på inhemska bestånd, genom att signalkräftan introducerades i svenska vatten under mitten av 1900-talet. Signalkräftan kan bära på parasiten kräftpest, men är resistent och påverkas ej nämnvärt av den, och föra över den till flodkräftan som vid smitta dör.

Spridning av sjukdomar är endast ett av de sätt invasiva arter kan störa de lokala ekosystemen och inhemska arterna. Konkurrens, parasitism och predation är alla interaktioner som sker normalt i naturen och genom tiden uppstår en balans i systemen. När en invasiv art introduceras störs denna balans, och de inhemska arterna riskerar att bli utkonkurrerade, predaterade på och smittade av sjukdomar och parasiter, som i fallet med flodkräftan.

Detta påverkar inte enbart enskilda arter, utan kan även få kaskadeffekter på både andra arter och ekosystemen i helhet. Inte bara den biologiska mångfalden riskerar att minska, även de ekosystemtjänster som akvatiska miljöer erbjuder och vi nyttjar kan påverkas negativt. Invasiva arter utgör alltså inte bara ett ekologiskt hot, utan även ekonomiskt och socialt.

Invasiva arter i Östersjön

Östersjöns bräckta vatten ger en speciell livsmiljö, vilken inte alla arter är anpassade till. Trots detta finns en del invasiva arter i vårt innanhav, och de som nämns oftast i sammanhanget är svartmunnad smörbult, nordamerikansk havsborstmask, kinesisk ullhandskrabba och rovvattenloppa. I många av arternas fall är den faktiska påverkan på de lokala systemen inte helt fastställda. Istället är de klassade med en eventuell påverkansgrad, och hur de i så fall skulle kunna ge skadliga effekter lokalt.

På andra ställen har den kinesiska ullhandskrabban etablerat sig har lokala artbestånd decimerats och strandkanterna blivit underminerade på grund av krabbans byggande av gångar. Rovvattenloppan och svartmunnade smörbulten är däremot arter vars påverkan på Östersjöns miljöer kan vara både positiv och negativ, genom att både vara byten för större organismer men samtidigt äta exempelvis djurplankton och fiskägg vilket kan påverka bestånden av dessa.

Länsstyrelsens arbete mot invasiva arter

Vattenlevande invasiva arter är en stor utmaning; när de väl upptäcks är de oftast redan väl etablerade och finns redan i de öppna systemen. I mindre sjöar/dammar och begränsade system kan nya invasiva arter bekämpas, men i Östersjön är det svårare. På vissa platser längs kusten har utfiskning av svartmunnad smörbult testats, men i Stockholms län ligger just nu fokus på att kartlägga, inventera och övervaka de invasiva arterna som förekommer i kustmiljön. Olika informationsinsatser är också viktiga åtgärder.

Genom hjälp från allmänheten och medborgarforskning kan vi upptäcka arter tidigare och få en klarare blick över utbredning, säger Jennie.

En tidig upptäckt möjliggör att åtgärder kan sättas in för att förhindra ytterligare spridning. Hamnar är hotspots för invasiva främmande arter. Länsstyrelsen i Stockholm undersöker under sommaren därför några större hamnar med eDNA-metodik, för att screena efter främmande arter. Tidigare har eDNA-metodik använts bland annat för att söka efter främmande fiskarter i småbåtshamnar. Länsstyrelsen arbete innefattar även att genom genetiska metoder fritidsbåtars påväxt undersökas, inventera förekomsten av trekantig brackvattensmussla vid småbåtshamnar och testa artificiella habitat för övervakning av vitfingrad brackvattenskrabba.

Vad kan du som privatperson göra?

• Om du vistas mycket i sjöar och hav, håll dig gärna uppdaterad på nya (och gamla) invasiva arter för att kunna identifiera och rapportera.
• Se över dina möjligheter att sprida information om invasiva arter. Det kan vara exempelvis på båtklubben eller på sociala medier. Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram material att använda för just detta: Informationsmaterial, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
• Flytta inte organismer mellan vattendrag, och var noga med att rengöra utrustning som du själv använder i olika vattendrag.
• Rapportera till Rappen! (se mer info nedan)

Intresserad av att veta ännu mer om invasiva arter?

Kolla in länkarna nedan!

Stockholms Universitets Östersjöcentrums Baltic Breakfast "Nya arter i Östersjön - hot eller möjlighet?", Youtube Länk till annan webbplats.

Havet i förändring avsnitt 13 "Invasiva arter", podd från SMHI Länk till annan webbplats.

Under havsytan avsnitt 3 "Invasiva och främmande arter", podd från Infocentralen för Västerhavet Länk till annan webbplats.

Misstänker du att du har hittat en invasiv art?

På Rappen kan du få hjälp att identifiera och rapportera den organism du hittat, och även se var fynd tidigare har gjorts.

Rappen, artdatabanken, SLU Länk till annan webbplats.

Rapportera med konto hos artportalen, SLU Länk till annan webbplats.

Rapportera utan konto hos artportalen, SLU Länk till annan webbplats.

Vid frågor om invasiva arter i Östersjön eller Stockholms län är ni välkomna att kontakta oss.