Klimatanpassning

Länsstyrelsen samordnar det regionala arbetet med klimatanpassning. Vi informerar, sprider kunskap och svarar på frågor om klimatförändringar från allmänheten och media.

Klimatanpassning innebär att anpassa samhället till de förändringar i klimatet vi märker av redan idag och de som förväntas ske i framtiden. Klimatförändringen innebär till exempel högre temperaturer, ökad nederbörd och stigande havsnivå. Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning handlar om att minska sårbarheter och att ta tillvara möjligheter för att utveckla ett långsiktigt hållbart samhälle.

Länsstyrelsens roll

Vi jobbar med aktuella frågor inom klimatanpassning inom många olika områden. Vi arbetar utifrån de regionala förutsättningar som finns i länet. Vi vill öka kunskapen om klimatförändringen, vilka konsekvenser den leder till nu och i framtiden och vilka åtgärder som kan förebygga framtida problem. Det förändrade klimatet påverkar många delar av samhället. Vi arbetar därför brett med klimatanpassning inom områden som till exempel kommunikationer, elförsörjning, bebyggelse, jordbruk, skogsbruk, naturvård, människors hälsa och turism.

Vi stöttar kommunen och andra regionala organisationer genom att sprida information och kunskap om hur klimatet ser ut nu och hur det kan se ut i framtiden. Vi svarar på frågor från allmänheten och media. Vi tar fram informationsmaterial till exempel om hur du som privatpersoner kan påverkas vid en värmebölja eller hur ditt ansvar som fastighetsägare ser ut vid en översvämning.

Stödjer och granskar kommunerna

Länsstyrelsen har en viktig roll i att sammanställa planeringsunderlag som är hjälpmedel för kommunens fysiska planering och till andra typer av projekt. Det kan till exempel bestå av faktaunderlag om regionala risker för översvämning, erosion, ras och skred. Vi svarar på frågor, ger stöd och rekommendationer till kommunen när det gäller samhällsplaneringsfrågor.

Länsstyrelsen har också i uppgift att granska kommunernas översiktsplaner och detaljplaner utifrån ett klimatanpassningsperspektiv. Vi granskar att kommunen tar hänsyn till människors hälsa och säkerhet, risken för olyckor, översvämning och erosion i sin fysiska planering.

Regional handlingsplan för klimatanpassning

Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram en regional handlingsplan för klimatanpassning med åtgärder riktade såväl till nationell som regional och lokal nivå. Åtgärderna är inom fokusområdena Vatten, Grönstruktur, Samhällsbyggnad samt Innovation och en stor del faller inom Länsstyrelsens egna ansvarsområde. Hur det regionala och lokala klimatanpassningsarbetet för att skapa ett långsiktigt robust samhälle planeras finner du i den regionala handlingsplanen för klimatanpassning i Stockholms länPDF.

Hur blir klimatet i framtiden?

För dig som är intresserad av en kort beskrivning av vilka klimatförändringar som Stockholms län står inför har vi tagit fram skriften Hur blir klimatet i framtiden?PDF som kortfattat beskriver två klimatscenarier för Stockholm län.

Klimatanalys visar på mer nederbörd och ökad temperatur i länet

SMHI har tagit fram data för Stockholms län som visar hur klimatet kommer att förändras beroende på hur stora utsläppen av växthusgaser blir. Rapporten visar att vi får mer nederbörd och att temperaturen i Stockholms län kan komma att stiga med så mycket som fem grader fram till slutet av seklet.

Enligt SMHI:s analys kommer medeltemperaturen i Stockholms län vid slutet av seklet att ha stigit med cirka fem grader med dagens globala klimatpolitik. Med en kraftfullare klimatpolitik, som minskar utsläppen, skulle ökningen kunna stanna på cirka tre grader. SMHI:s analys bygger på klimatobservationer och beräkningar enligt två utvecklingsvägar, dels en med begränsade utsläpp av växthusgaser, dels en med accelererande utsläpp. Framtidsscenarierna i analysen visar vad som kommer att hända i mitten samt i slutet av seklet, jämfört med den så kallade normalvärdesperioden år 1961–1990. Här kan du läsa klimatanalysen för Stockholm länPDF.

Klimatförändringar och Mälaren ur ett vatten och naturmiljöperspektiv

Länsstyrelsen har sammanställt och bedömt hur ett framtida klimat i det längre tidsperspektivet beaktats i utredningarna gällande nya Slussen och dess reglering. Utredningen studerade även om det finns material i Slussenprojektet som kan användas för att höja kunskapen om framtidens klimatpåverkan. Granskningen har skett ur ett långsiktigt klimatperspektiv där fokus ligger på vatten- och naturmiljö och resultatet finner du i rapporten Klimatförändringar och Mälaren ur ett vatten- och naturmiljöperspektivPDF.

Mälaren i det längre tidsperspektivet

Förstudien Mälaren om 100 årPDF är ett länsstyrelsegemensamt projekt. Inom studien har bland annat frågor rörande den globala havsnivåhöjningen och Mälarens framtid diskuterats översiktligt. Rapporten följdes upp med Mälaren och Saltsjön i ett förändrat klimatPDF.

Regional utredning av riskområden för skred, ras, erosion och översvämning

Skriften Riskområden för skred, ras, erosion och översvämning i Stockholms län i dagens och framtidens klimatPDF är tänkt att utgöra ett stöd för olika aktörer i regionen i arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. Den regionala klimatsammanställningenPDF är ett viktigt underlag för bedömning av konsekvenser av klimatförändringar för samhället och naturmiljön. Sårbara områden och verksamheter behöver identifieras så att lämpliga åtgärder kan vidtas för att anpassa samhället på ett hållbart sätt.

Verktyg för kommunalt klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsen har tagit fram några skrifter innehållande verktyg som är användbara i det kommunala arbetet med klimatanpassning. Dessa är tänkta att vara ett stöd för olika aktörer i arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. Skriften Klimatanpassningsplan – process och verktygPDF beskriver steg i arbetet med att ta fram en klimatanpassningsplan.

Sårbara områden och verksamheter bör identifieras så att lämpliga åtgärder kan vidtas för att anpassa samhället på ett hållbart sätt. Skriften Konsekvens- och sårbarhetsanalys – MetodbeskrivningPDF beskriver hur en konsekvens- och sårbarhetsanalys med avseende på klimatförändringar tas fram.

I skriften Systemtyper och klimatfaktorer – LathundPDF som stöd vid konsekvens- och sårbarhetsanalyser ges förslag till system, systemtyper och klimatfaktorer som är viktiga att beakta i konsekvens- och sårbarhetsanalyser med avseende på klimatförändringar. Förslagen är till för att underlätta och snabba upp analysarbetet.

Klimat- och sårbarhetsanalys för Stockholm län

Syftet med denna analys är att beskriva konsekvenserna för Stockholms län av ett förändrat klimat inom ett antal systemområden: bebyggelse, tekniska försörjningssystem, elektroniska kommunikationer, transportinfrastruktur, människors hälsa, areella näringar och biologisk mångfald. Avsikten är att rapporten ska ligga till grund för kommuner och andra aktörer i länet att påbörja och vidareutveckla befintligt arbete med anpassning till ett förändrat klimat. Rapporten Stockholm – varmare, blötare finner du härPDF.

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall – stöd i fysisk planering

Länsstyrelsen i Stockholm har beslutat om rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfallPDF som ett stöd i fysisk planering. Skriften vägleder kommunerna om hur översvämning till följd av skyfall kan hanteras i samtliga skeden i planprocessen. Länsstyrelsen rekommenderar bland annat att ny bebyggelse planeras så att den inte tar skada eller orsakar skada vid en översvämning från minst ett 100-årsregn.

Rekommendationer för byggande vid sjöar och vattendrag i Stockholms län

Länsstyrelsen i Stockholm har beslutat om rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för bebyggelse vid sjöar och vattendrag i länetPDF som inte är Mälaren och Östersjön. Lägsta rekommenderade nivå för sammanhållen bebyggelse och samhällsfunktioner av betydande vikt är över nivån för ett beräknat högsta flöde.

Rekommendationer för byggande vid Östersjön

Länsstyrelsen i Stockholm har beslutat om rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för bebyggelse vid ÖstersjönPDF. Lägsta rekommenderad nivå för sammanhållande bostadsbebyggelse är 2,7 meter i RH2000.

Rekommendationer för byggande vid Mälaren

Länsstyrelsen i Stockholm har tillsammans med länsstyrelserna i Uppsala, Södermanland och Västmanland arbetat fram gemensamma rekommendationer för lägsta grundläggningsnivåer för ny bebyggelse vid Mälarens stränderPDF.

Lågpunktskarta och pilotprojekt för skyfallskarteringar

Länsstyrelsen har tagit fram en lågpunktskarta för hela länet för att indikera var vatten som inte kan rinna av ytledes kan samlas vid kraftigt regn. Detta underlag ska användas som aktsamhetskarta och indikerar för vilka områden som fördjupade utredningar behöver tas fram. I framtagandet av lågpunktskartan har ingen hänsyn tagits till hur mycket marken som infiltrerar eller vilka åtgärder som gjorts i landskapet, exempelvis kulvertar eller vägtrummor. Lågpunktskartan baserar sig på data från lantmäteriets nationella höjdmodell och delar av fastighetskartan. Den ger alltså en förenklad bild av hur det kan se ut i terrängen när ett kraftigt regn faller.

Inom ett pilotprojekt togs det däremot fram detaljerade skyfallskarteringar för tre kommuner. Resultatet jämfördes sedan med lågpunktskartan för att se hur pass väl de stämmer överens och vad det är som skiljer karteringarna åt. Detta för att kunna göra en bedömning av lågpunktskartans användningsområden. Slutsatser från projektet finner du i rapporten PM: Pilotprojekt skyfallskarteringarPDF. Mer detaljerad information från pilotkommunerna finner du i Slutrapport SödertäljePDF, Slutrapport HaningePDF och Slutrapport TäbyPDF.

Checklista för klimatanpassning i fysisk planering

För att underlätta för planhandläggare att beakta klimatanpassning i fysisk planering har länsstyrelserna tagit fram en checklista. Checklistan är en hjälp för planhandläggaren att se vilka frågeställningar som är lämpliga att titta på i översiktsplanen eller detaljplanen. Skriften innehåller checklista samt information om varför hänsyn till ett förändrat klimat behöver tas i den fysiska planeringenPDF.

Varmare temperaturer, förändrade nederbördsmönster med mer kraftiga regn, stigande havsvatten och förändrade flöden i vattendrag och sjöar i kombination med ett ökat bostadstryck gör att samhället blir mer sårbart. Att ta hänsyn till klimatanpassningsperspektivet i planeringen är en förutsättning för att det samhället som vi bygger ska bli robust och klimatsäkert. Checklistan är en hjälp för planhandläggaren att se vilka frågeställningar, utifrån fyra olika klimateffekter, som är lämpliga att titta på i översiktsplanen eller detaljplanen för att en plan ska anses vara klimatanpassad.

Klimatanpassning i fysisk planering – vägledning

Länsstyrelserna har tagit fram en skrift som sammanfattar kunskapsläget kring klimatförändringarna och ger vägledning, rekommendationer, tips och råd om hur kommunerna kan, bör och ska ta hänsyn till nya klimatförutsättningar före, under och efter den fysiska samhällsplaneringen enligt PBLPDF.

Hälsoeffekter av ett förändrat klimat – risker och åtgärder i Stockholms län

Skriften beskriver klimatförändringarnas konsekvenser för människors hälsaPDF i Stockholms län och syftar till att stödja och underlätta arbetet med anpassning till ett förändrat klimat inom Stockholms län.

Formering av nätverk för klimatanpassning

Åtgärden syftar till att initiera och undersöka förutsättningarna för ett regionalt klimatanpassningsnätverk med både offentliga och privata aktörer. Detta för kunskapsspridning, dialog och erfarenhetsutbyte i regionen. Länsstyrelsen gjorde en förstudie för att identifiera hur näringslivet och speciellt små och medelstora företag kan integreras i ett sådant nätverk. Resultatet presenteras i rapporten Förutsättningar för ett regionalt nätverk för klimatanpassningPDF.

Kontakt

Enheten för samhällsplanering