Smittsamma djursjukdomar

Här samlar vi information om utbrott av smittsamma sjukdomar hos djur som kan vara bra att känna till för djurägare i Stockholms län. Här finns också allmän information om smittsamma sjukdomar.

För mer information om vart du vänder dig och generella riktlinjer för Länsstyrelsens arbete gällande smittskydd:

Smittskydd

Information om smittsamma sjukdomar

Kaningulsot är en anmälningspliktig sjukdom. Det betyder att om smittan är konstaterad måste den anmälas till Statens veterinäranstalt (SVA), Jordbruksverket eller Länsstyrelsen.
SVA:s viltsektion tar emot rapporter om sjuka eller döda vilda kaniner på telefon 018-67 40 00 eller e-post vilt@sva.se).

Sjukdomen är mycket smittsamt och ger snabb död. Ibland ser man blodigt sekret eller skum från näshålan, att kaninerna har svårt att andas eller uppvisar neurologiska störningar.

Viruset orsakar allvarliga leverskador. Ett fåtal kaniner verkar vara motståndskraftiga och överlever sjukdomen. Eftersom viruset har god överlevnadsförmåga utanför värddjuren kan det lätt överföras med utrustning, färskt gräs, hö, foder, kläder och skor som är förorenade med infekterat material, till exempel ”nedsmutsat” med avföring, eller hår från kanin.

Det finns ett dubbelvaccin (det finns två virusvarianter) på marknaden.

Om kaningulsot på Statens veterinärmedicinska anstalt Länk till annan webbplats.

Afrikansk svinpest drabbar tamgrisar och vildsvin. På senare år har sjukdomen spridit sig i Europa och finns nu hos vildsvin i vårt närområde. För att förhindra spridning till Sverige måste vi hjälpas åt.

Den smittsamma virussjukdomen afrikansk svinpest drabbar både tamgrisar och vildsvin. Dödligheten bland smittade djur är mycket hög och idag saknas fungerande behandling eller vaccin mot sjukdomen. Sjukdomen har spridit sig i flera östeuropeiska länder och även i länder som Italien och Belgien. Tyskland har fått sitt första konstaterade fall den 10 september 2020. Än så länge finns inte viruset i Sverige.

Inom EU arbetar man intensivt med olika åtgärder för att begränsa och bekämpa afrikansk svinpest. Medlemsstaterna förväntas vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga smittan, bland annat genom ökad medvetenhet i samhället samt genom långsiktiga strategier för förvaltning av vildsvinspopulationen.

Så förhindrar du att afrikansk svinpest sprids

  • Släng eller lämna inte matrester i naturen eller vid rastplatser utmed vägarna
  • Mata inte grisar med matrester
  • Kompostera matavfall i slutna behållare
  • Om du upptäcker bristfällig avfallshantering så kontakta miljökontoret i din kommun
  • Om du hittar ett dött vildsvin – anmäl det till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA https://rapporteravilt.sva.se/ Länk till annan webbplats. eller telefon 018-67 40 00
  • Efter vistelse i skog och mark utomlands, exempelvis jakt:
    - Var noga med rengöring av utrustning, kläder, skor och stövlar före återresa till Sverige. Tvätta helst kläder i maskin. Utrustning kan saneras genom att ligga i bastu, över 60 grader i 30 minuter.
    - Ta inte med kött eller obehandlade troféer till Sverige.
    - Vänta 48 timmar efter jaktresa eller besök i utländsk grisbesättning innan du besöker gård med grisar, hanterar foder för vildsvin eller besöker utfodringsplats för vildsvin.
    - Rengör även utrustning, halsband, västar och liknande om du haft med dig jakthund utomlands. Tvätta även hunden ren.

Mer information

Jordbruksverket - Hjälp till att stoppa svinpesten Länk till annan webbplats.

Jordbruksverkets informationsmaterial om afrikansk svinpest Länk till annan webbplats.

Rapportera in fynd av sjuka eller döda vilda djur på SVA:s webbplats Länk till annan webbplats.

Förhindra spridning av afrikansk svinpest på Svenska Jägareförbundets webbplats Länk till annan webbplats.

Vad händer vid ett utbrott?

Länsstyrelsens bitillsynsman i området besöker alla biodlare inom en radie på tre kilometer från den aktuella odlaren för att kontrollera om smittan spridits. Hittas sjukdomen även i dessa kupor utvidgas området som ska kontrolleras.

Vad kan biodlare göra för att minska risken för spridning?

Alla biodlare är skyldiga att till Länsstyrelsen anmäla var de har sina bisamhällen. Detta är oerhört viktigt i sådana här fall då bitillsynsmannen måste veta vilka samhällen som ska inspekteras.

Varifrån kommer sjukdomen?

Sjukdomen sprids via bakteriesporer som tål uttorkning, värme och kyla och kan vara livskraftiga i flera decennier. Oftast sprids smittan mellan bisamhällen via biodlares utrustning och bin, men också med felflygande bin och vid röveri. Svärmar från smittade bisamhällen kan innehålla sporer, men vildbin (humlor och solitärbin) kan varken få eller sprida sjukdomen.

Om Länsstyrelsens arbete med biodling

Om amerikansk yngelröta hos Jordbruksverket Länk till annan webbplats.

Utbrott

17 november 2022

Det är höjd risk för fågelinfluensa i hela landet och extra hög i Stockholms län och andra delar av södra Sverige. För att skydda svenska fågelbesättningar har Jordbruksverket därför beslutat om högriskområde i de länen där risken är extra hög.

För att skydda djurbesättningar med fjäderfän är det viktigt att ha ett mycket gott smittskydd och att följa alla regler och rekommendationer som gäller för högriskområden. Bland annat ska tamfåglar skyddas från direkt och indirekt kontakt med vilda fåglar och deras spillning. Reglerna varierar beroende på syftet med sina fågelbesättningar.

Fullständiga regler som gäller fjäderän, höns och andra fåglar i fångenskap i högriskområden finns på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Var extra observant på sjukdomssymtom som kan vara fågelinfluensa, såsom ökad dödlighet, minskad äggproduktion, nedsatt allmäntillstånd, minskad aptit och törst samt blåaktiga missfärgningar i huden. Om djuren uppvisar symtom kontakta veterinär skyndsamt.

Om fågelinfluensa och rådande läge på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Smittläge för fågelinfluensa på Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) webbplats Länk till annan webbplats.

220810

Länsstyrelsen har fått in rapporter om döda kaniner, framför allt i Botkyrka kommun. Det är konstaterat kaningulsot som är en anmälningspliktig sjukdom.

Det betyder att om smittan är konstaterad måste den anmälas till Statens veterinäranstalt (SVA), Jordbruksverket eller Länsstyrelsen.

Döda kaniner som misstänks ha dött av kaningulsot får man enligt Jordbruksverkets föreskrift SJVFS 2011:21 gräva ner, men kommunen kan ha lokala föreskrifter. Kontrollera alltid med den aktuella kommunen innan nedgrävning. Viruset har cirka tre månaders överlevnad i omgivningen.

Rapportera i första hand via rapporteravilt.sva.se Länk till annan webbplats.

Annars tar SVA:s viltsektion emot rapporter om sjuka eller döda vilda kaniner på telefon
018-67 40 00 eller e-post vilt@sva.se.

Det finns ett dubbelvaccin (det finns två virusvarianter) på marknaden.

Om kaningulsot på SVA:s webbplats Länk till annan webbplats.

Uppdaterat 220330

Under vårvintrarna brukar många fall av salmonellasmittade katter rapporteras i Stockholms län.

Hittills i år, till och med den 30 mars, har cirka 400 salmonellasmittade katter rapporterats i länet.

Katterna smittas vanligen av salmonella när de jagar sjuka småfåglar eller kommer i kontakt med avföring från smittbärande fåglar. Ett sätt att undvika att katterna smittas är om möjligt att hålla dem borta från fågelbord där fåglar matas.

Symtomen hos smittade katter varierar. Det kan vara lindriga symtom som går över av sig själv eller diarré, aptitlöshet, feber, kräkningar och nedsatt allmäntillstånd. I värsta fall kan infektionen leda till döden.

Ta kontakt med veterinär eller djursjukhus om din katt uppvisar symptom så att en klinisk bedömning kan göras.

Var noga med hygienen

Salmonella kan smitta mellan djur och människa. För att människor ska bli smittade krävs dock vanligtvis en stor dos salmonellabakterier och oftast genom smittad mat där salmonellabakterier har fått möjlighet att föröka sig. Små barn, äldre personer eller personer med nedsatt immunförsvar kan dock vara känsligare.

Var noggrann med hygienen om du misstänker att din katt är smittad. Salmonellabakterier sprids från kattens avföring och med föremål eller vatten som har förorenats med avföring.

  • Tvätta händerna noga när du hanterat katten eller renast kattlådan.
  • Låt småbarn tvätta händer under vuxens uppsikt.
  • Låt inte katten vistas på matbord, diskbänk och andra ytor med anknytning till livsmedel.
  • Diska kattens mat- och vattenskål noggrant med en egen diskborste.
  • Begränsa nära umgänge mellan katten och barn. Även andra som träffar katten bör vara extra noga med hygienen.
  • Salmonellapositiva katter bör inte vistas i utrymmen där foder till andra djur förvaras och inte vistas i stall och ladugårdar.
  • Så länge katten har symtom bör den om möjligt hållas inomhus. Finns det flera husdjur i hushållet bör extra god hygien råda för samtliga under tiden, även om de andra djuren inte visar symtom.
  • Om du har fågelbord – tvätta händerna efter rengöring av bordet.

Årets Salmonellasäsong hos katt har börjat – nyhet på SVAs webbplats Länk till annan webbplats.

Under hösten/vintern 2021 och början av 2022 hittades salmonellatypen S. choleraesuis på vildsvin i flera kommuner i länet (Södertälje kommun, Ekerö kommun och Nynäshamns kommun). Det kunde inte uteslutas att S. choleraesuis också förekom i andra delar av länet. Även andra ”mer vanliga” salmonellatyper påvisades inom övervakningen.

S. choleraesuis är en salmonellatyp som man inte har påvisat i Sverige under de senaste 40 åren. Den är grisspecifik och ger mer allvarliga symtom än de man vanligen brukar se hos djur vid salmonellainfektion. Symtomen kan även likna symtomen som man ser vid vid epizootisjukdomen Afrikansk svinpest som Sverige ännu varit förskonat ifrån.

Det gäller att ha ett fortsatt gott smittskyddstänk för att skydda våra tamgrisar, även när det gäller att förebygga Afrikansk svinpest.

Här kommer några råd som gäller för båda smittor:

  • Tänk på goda smittskyddsrutiner för att undvika smittspridning till dina djur (skor/kläder/händer). Även för personal och besökare.
  • Sluss för sko/klädbyte/handdesinfektion in till grisarna.
  • Tänk över hur du kan skydda dina utegående grisar mot vildsvin, tex genom stängsling så att direktkontakt undviks och att ta in suggor under brunsten.
  • Utfodra inte dina grisar med matavfall.
  • Kontakta veterinär om dina grisar blir sjuka.
  • Om du själv jagar är det extra viktigt med hygienrutiner in till dina grisar (se ovan). Håll jaktkläder,-skor,-utrustning m.m. separat och rengör vid behov. Var alltid extra noga med smittrening om du har jagat utomlands.
  • Vänta minst 48 timmar innan inträde i svensk besättning efter besök utomlands där kontakt förekommit med klövbärande djur.

Mer information

Övervakning av Salmonella choleraesuis hos vildsvin Länk till annan webbplats.

Frågor och svar om Salmonella Choleraesuis – Jägare Länk till annan webbplats.

Fynd av sjuka eller döda vildsvin, liksom annat vilt rapporteras in via rapporteravilt.sva.se Länk till annan webbplats.

Information om Afrikansk svinpest på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Under mars 2021 fanns det en ökad risk för spridning av ekvint herpesvirus (EHV-1) efter ett utbrott med feber och/eller neurologiska symtom vid en tävling i Valencia, Spanien.

Flera svenska ryttare som deltog i tävlingen hann lämna tävlingsplatsen med sina hästar innan den sattes i karantän. Vissa av dessa hästar testade positivt för EHV-1 efter hemkomst. Den ökade risken gällde främst hästar som varit på tävlingen eller som kan ha kommit i kontakt med hästar som varit där smitta förekommit.

Viruset kan förorsaka övre luftvägsinfektion, abort eller neurologisk sjukdom.

Om rekommenderat smittskydd efter resor med häst på SVA:s webbplats Länk till annan webbplats.

Under 2019 påvisades trikiner hos vildsvin i Upplands-Bro, Stockholms län, vid tre tillfällen. Vildsvinen var alla skjutna i samma område.

Trikiner är små parasitära maskar som kan infektera människa och flera köttätande däggdjur. De påvisas ibland i den svenska faunan, främst hos vildsvin, räv, lodjur, varg och björn, men fynd har gjorts även hos fågel.

Om du är jägare – kom ihåg att vildsvin enligt lag måste kontrolleras för trikiner innan köttet ska säljas. Om vildsvinsköttet konsumeras i det egna hushållet rekommenderas att det först testas för trikiner.

Mer information

Trikiner på Livsmedelverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Kontakt

Kontakta länsveterinären

Enheten för djurvälfärd och livsmedel