Aktuella vädervarningar i Södermanlands länJust nu är det flera vädervarningar i länet. Läs mer om dem på SMHI:s webbplats.

Sörmlands artrika slättbygd

Logotyp för Sörmlands artrika slättbygd. Logotypen föreställer illustrerade djur och växter i siluett, i förgrunden en tofsvipa.

Vill du få fler pollinerare och andra nyttodjur, fåglar och smådjur i dina marker? Var med och bidra till en sörmländsk artrik slättbygd!

I ett nytt samverkansprojekt kommer Länsstyrelsen i Södermanland, Lantbrukarnas Riksförbund Södermanland och Hushållningssällskapet tillsammans med lantbrukare och andra markförvaltare i slättbygdskommunerna jobba för att öka artrikedomen i jordbrukslandskapet. Fram till och med 2027 kan du som lantbrukare/annan markförvaltare få medel för att anlägga nya småbiotoper och blommande ytor.

Om projektet Sörmlands artrika slättbygd

Tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund Södermanland och Hushållningssällskapet bjuder Länsstyrelsen i Södermanland in lantbrukare och andra markförvaltare att samarbeta för att öka mängden pollen- och nektarproducerande växter och variationen av livsutrymmen i Sörmlands odlingslandskap.

Som lantbrukare/annan markförvaltare kan du få finansiering och hjälp med anläggning av nya småbiotoper och blommande ytor på dina marker. Du blir också inbjuden till träffar med andra deltagare och får delta i fältvandringar och gårdsbesök där du kan lära dig mer om hur du får insekter, fåglar och andra vilda djur och växter att leva gott i dina marker.

Ett sandbi sitter i blommande sälg full med pollen

Sandbi i sälg. Foto: Petter Haldén

Samverkansträffar

Den 21 november 2023 genomfördes projektets första samverkansträff på Grinda säteri i Malmköping. Under träffen möttes Länsstyrelsen, samarbetspartners, nyfikna lantbrukare och andra markförvaltare för att prata om projektet Sörmlands artrika slättbygd, om odlingslandskapets insekter, fåglar och andra djur i Sörmland och hur vi kan hjälpas åt att gynna dem.

Nästa regionala samverkansträff sker hösten 2024. Innan dess kan lokala träffar komma att genomföras. Hör av dig till projektets kontaktperson (nederst på sidan) för mer information.


Jordbruksverket har fördelat 100 miljoner kronor till 12 länsstyrelser inom åtgärden samarbete miljö och klimat. Pengarna ska användas för projekt som skapar nya blommande ytor och andra småbiotoper i landskap som domineras av åkermark. Detta är en av regeringens få öronmärkta satsningar inom samarbetsåtgärden och beskrivs också i den strategiska planen.

Satsningen syftar till att öka heterogeniteten och att öka mängden pollen- och nektarproducerande växter i slättdominerade odlingslandskap. Detta kopplar till behovet att bevara och förstärka biologisk mångfald i slättbygd.

Lantbrukare och andra markförvaltare i Sörmlands slättbygd. Här innefattas företag, föreningar, myndigheter, kommuner, regioner och andra organisationer. Observera att privatpersoner inte kan få stöd för anläggning av nya småbiotoper eller blommande ytor inom detta projekt.

Som slättbygd räknas länets kommuner som inte omfattas av skogsundantag i grundvillkoret om miljöytor (GAEC 8). Projektet genomförs därför i följande kommuner: Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping, Strängnäs, Oxelösund och Vingåker.

Om fler aktörer inom samma område gör gemensamma insatser som kopplar ihop landskapet förstärks förutsättningarna för insekter, fåglar och smådjur. Det är därför positivt om lantbrukare och andra markförvaltare med marker i närheten av varann deltar tillsammans i detta projekt. På så sätt gynnar ni varandra!

Projektet har som fokus att öka variationen i odlingslandskapet genom att skapa nya småbiotoper och blommande ytor. Projektet står för hela kostnaden för anläggning - både materialkostnader och anläggningsarbetet.

Stöd kan ges för alla stödberättigade kostnader (100%).

  • Anläggningar inklusive fasta inventarier
  • Övriga utgifter som är kopplade till åtgärden
  • Eget arbete
  • Köp av tjänst
    OBS! Samarbetspartners kan inte köpa tjänster av varandra

Investeringar ska alltid vara icke-produktiva, det vill säga de ska inte nyttjas för kommersiellt bruk.

Småbiotopernas varaktighet
I förordningen om EU:s gemensamma jordbrukspolitik framgår att en investering ska användas för samma ändamål i minst fem år räknat från dagen för slututbetalning. Detta gäller dock inte investeringar under 24 000 kronor eller investeringar som ska restvärdesberäknas.

Det innebär att småbiotoper vars anläggningskostnad överstiger
24 000 kronor måste finnas kvar i minst fem år sedan dagen för slututbetalning. Nyskapade småbiotoper kan också omfattas av hänsynsföreskrifter och biotopskydd, läs mer om det längre ner.

Vad är en investering?
I detta stöd är vissa investeringar som bidrar till att nå syftet med det enskilda projektet godkända. Investeringarna ska alltid vara icke-produktiva, dvs. de ska inte nyttjas för kommersiellt bruk. Investeringarna ska följa regler för investeringsstöd. Medlemsstaterna ska ange vad som är investeringar. I Sverige är anläggningar inklusive fasta inventarier och material stödberättigade.

Följande investeringar kan vara aktuella och godkända i denna åtgärd:
• Grus, sten, sand.
• Ved och virke som faunadepå.
• Fleråriga växter som träd, buskar, perenner och fleråriga fröblandningar. Dessa element får inte anläggas på tomtmark eller vara i kommersiellt syfte, till exempel odling av fruktträd för fruktproduktion eller snittblommor.
• Grävning, plantering och andra typer av kostnader som kopplar att göra en anläggning.
• Våtmarksinvesteringar. Det är tillåtet att anlägga småvatten inom samarbetsprojekt, under förutsättning att de inte dubbelfinansieras genom andra stöd.

Följande investeringar är inte godkända
• Insådd av ettåriga fröblandningar.

Grundvillkor om miljöytor (GAEC 8)
Nationell förordning säger att stöd inte får lämnas för insatser som enbart syftar till att uppfylla krav enligt unionslagstiftningen. Stödet kan således inte användas för att skapa blommande ytor på mark som avsatts som miljöytor. Som nämns ovan är inte heller ettåriga örter en godkänd investering. Samarbetsåtgärden kan alltså inte användas för att ersätta de kostnader lantbrukare har för att uppfylla grundvillkoret om miljöytor.

Tips! Vill du så ettåriga blommande örter och/eller vill så blommande örter på miljöytor?
Då kan du vända dig till projektet Hela Sverige blommar, som Hushållningssällskapet driver. genom det projektet kan du få en påse ettårig blomfröblandning kostnadsfritt.

Här kan du läsa mer: https://hushallningssallskapet.se/vara-projekt-och-uppdrag/hela-sverige-blommar/

Du kan också kontakta Elsa Rozenbeek som är projektledare för Hela Sverige blommar.
Telefon 072-0921625
elsa.rozenbeek@hushallningssallskapet.se

Småbiotoper & blommande ytor

Somrigt fält med åkermark på ena sidan och blommande fältkant intill där klöver och andra färgglada blommor växer.

Blommande fältkant. Foto: Petter Haldén

Många organismer från växt- och djurriket som lever i slättbygd har hela eller delar av sina livsmiljöer i och vid småbiotoper, till exempel stenmurar, diken och fältkanter. Beroende på småbiotopernas utformning och egenskaper kan de tillhandahålla alla eller en del av de resurser som organismerna behöver. Det kan röra sig om värdväxter och föda. Det kan också röra sig om skydd, växtplatser, boplatser och/eller övervintringsplatser.

Småbiotoper kan också fungera som refuger eller spridningsvägar. Om det finns fungerande spridningsvägar kan organismers chanser att klara klimatförändringar förbättras. Genom att öka mängden resurser och sprida ut dem i slättlandskapet kan man skapa förutsättningar för en ökad artrikedom med livskraftiga populationer och genetisk variation.

Att stärka förutsättningarna för biologisk mångfald i odlingslandskapet kan även leda till att ekosystemtjänster gynnas, till exempel pollinering och kontroll av skadegörare via naturliga fiender. Småbiotoper kan därmed bidra till ökad produktion och förbättrad produktionssäkerhet och lägre behov av växtskyddsmedel och därmed skapa förutsättningar för hållbara produktionssystem. I förlängningen kan detta minska sårbarheten i livsmedelsproduktionen och gynna produktionssäkerhet och lantbrukarnas ekonomi.

En tredjedel av alla våra grödor är beroende av pollinerande insekter. Hit hör bland annat fjärilar, humlor och andra bin och blomflugor. För att de ska kunna leva i odlingslandskapet behövs det bo- och övervintringsplatser, mat och vatten - både för de fullvuxna djuren och deras larver. Och den pollen och nektar som insekterna är beroende av behöver finnas under hela säsongen.

En biotop är ett väl avgränsat geografiskt område som kännetecknas av särskilda ekologiska förhållanden (jordmån, klimat osv.) och som fysiskt stöder de organismer som lever där.

En småbiotop är en liten avvikande biotop i ett för övrigt enhetligt landskap som dominerar i ett område.

Exempel på småbiotoper i odlingslandskapet:

  • Träd och buskar, t.ex. solitärträd, alléer, dungar och lähäckar.
  • Blommande ytor.
  • Skalbaggsåsar.
  • Blottad väldränerad jord, t.ex. schaktad yta eller sandbädd.
  • Småvatten som t.ex. dammar, öppna diken och märgelgravar.
  • Lärkrutor.
  • Sten från åkermark, t.ex. linjära stenmurar eller högar (odlingsrösen, röjningsrösen eller stentippar) i fältkanter, eller som fägator.
  • Halmbalar som boplatser åt humlor.
  • Död ved för insekter och andra organismer.

Vill du läsa mer om biologisk mångfald i åkerlandskapet och få fler exempel på småbiotoper och andra gynnande åtgärder kan du besöka Jordbruksverkets sida för Mångfald på slätten: Åkerlandskapet - Jordbruksverket.se Länk till annan webbplats.

Vissa typer av småbiotoper kan vara skyddade som biotopskyddsområde eller via hänsynsföreskrifterna om natur- och kulturvärden i jordbruket. Småbiotoper som anläggs inom den här satsningen kan komma att omfattas av biotopskyddet eller hänsynsföreskriften.

Biotopskyddet innebär att man inte får bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Det finns två typer av biotopskyddsområden, dels ett generellt skydd för vissa utpekade biotoper och dels enskilda biotoper som särskilt pekats ut av länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller en kommun. Naturvårdsverket ansvarar för vägledning om biotopskyddet, förutom i skogsmark där Skogsstyrelsen har motsvarande ansvar.

Det generella biotopskyddet gäller för följande sju typer av biotoper:
• Allé
• Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark
• Odlingsröse i jordbruksmark
• Pilevall
• Småvatten och våtmark i jordbruksmark (här ingår även öppna diken)
• Stenmur i jordbruksmark
• Åkerholme

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för dessa och prövar fråga om dispens från förbudet att skada dem. Jordbruksverkets föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket reglerar hänsyn till bland annat brukningsvägar, åkerrenar, hägnadsrester och vissa träd och buskar. Lagstiftningen säger att dessa landskapselement inte får skadas, ändras eller tas bort om natur- eller kulturvärden kan skadas av åtgärden.

Hänsynsföreskrifterna säger också att vegetationen på trädor inte får slås av under tiden 1 april till 30 juni.

I grundvillkoren för jordbrukarstöd, GAEC 8, ingår ett krav på skydd av landskapselement. Skyddet innebär att landskapselementen solitärträd, småvatten, öppna diken, stenmurar i åkermark, permanenta grödor på åkermark och permanent gräsmark på åkermark i slättbygd med en intensiv jordbruksproduktion inte får tas bort eller skadas. Om man anlägger nya småvatten eller stenmurar på åkermark i grundvillkorsområdet så kommer de sedan att omfattas av skyddet av landskapselement.

Stor flock gråsiskor som flyger bland vintertorr svinmålla

Gråsiskor i svinmålla. Foto: Petter Haldén

Källhänvisning: Statens jordbruksverks Vägledning för samarbetsprojekt för nya blommande ytor och andra småbiotoper, samt Föreskrifter om investeringsstöd och projektstöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Logotyper för Länsstyrelsen i Södermanland, Hushållningssällskapet, Lantbrukarnas Riksförbund och EU.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Beatrice Ask

Besöksadress

Stora Torget 13

Postadress

611 86 Nyköping

Organisationsnummer

202100-2262

Följ oss