Kunskapsstöd – mäns våld mot kvinnor
Här hittar du länkar till kunskapsstöd och fördjupning inom olika områden som omfattas av det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Syftet är att ge dig rätt förutsättningar för ett kunskapsbaserat och långsiktigt arbetssätt.
Kunskapsstödet du hittar här kan användas för att bidra till ett aktivt och förebyggande arbete på flera nivåer i samhället. Genom att arbeta på alla dessa nivåer samtidigt kan vi förhindra våld innan det ens uppstår. Det handlar om att
- öka och sprida kunskap för att förändra normer i hela befolkningen (universell prevention)
- rikta insatser till riskgrupper (selektiv prevention)
- ge stöd och behandling till dem som redan är utsatta eller utövar våld (indikativ prevention).
Förebygga mäns våld mot kvinnor
Det våldsförebyggande arbetet är en del av jämställdhetsarbetet och utgår ifrån en genusförändrande ansats. Det innebär att förändra och vidga normer kopplade till kön och sexualitet. Det våldsförebyggande arbetet har tydliga kopplingar till det brottsförebyggande arbetet och arbetet med jämställdhetsintegrering.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Webbutbildning: förebygga våld, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Metodstöd: Handboken Inget att vänta på, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Metodstöd: Kartläggning av tre våldstyper, Brottsförebyggande rådet Länk till annan webbplats.
Arbete hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, Skolverket Länk till annan webbplats.
Sexualitet, samtycke och relationer, Skolverket Länk till annan webbplats.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Webbutbildning: förebygga våld, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Metodstöd: Handboken Inget att vänta på, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Metodstöd: Kartläggning av tre våldstyper, Brottsförebyggande rådet Länk till annan webbplats.
Arbete hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, Skolverket Länk till annan webbplats.
Sexualitet, samtycke och relationer, Skolverket Länk till annan webbplats.
Möta barn i skyddat boende
Länsstyrelsen har ett särskilt uppdrag i att arbeta för att ge stöd till yrkesverksamma som möter barn i skyddat boende. Det gör vi genom insatser för att öka kunskapen om lagstiftningen som har stärkt rättigheterna för barn och vuxna med placering i skyddat boende. Lagstiftningen ändrades i april 2024.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Skyddat boende, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Boende för våldsutsatta, Sveriges kommuner och regioner (SKR) Länk till annan webbplats.
Tillstånd för skyddat boende, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Länk till annan webbplats.
SAMS - Samverkan placerade barn och ungas kontinuerliga skolgång Länk till annan webbplats.
Ändra beteende hos våldsutövare
Länsstyrelsen arbetar för att ge stöd till yrkesverksamma som arbetar gentemot personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld. Målet är att kunskapsstödet ska hjälpa yrkesverksamma i arbetet med att ändra dessa personers beteende och att arbetet ska ske med beaktande av säkerheten för den våldsutsatta.
Länsstyrelserna och Socialstyrelsen har tidigare tagit fram vägledning för arbetet med socialtjänstens lagändring för arbetet med våldsutövare. Bland annat filmer där du får information, kunskap och forskning på området. Även andra aktörer som Sveriges kommuner och regioner och Uppsala universitet har tagit fram kunskapsstöd.
Andra aktörers kunskapsstöd inom området
Personer som utövar våld i nära relationer, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Att arbeta med våldsutövare, Uppsala universitet Länk till annan webbplats.
Förändra beteende hos våldsutövare, Sveriges kommuner och regioner Länk till annan webbplats.
Nationell telefon: Välj att sluta, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Detta försvårar möjlighet till motstånd och uppbrott. Den vanligaste formen av våld i nära relation är en man eller pojke som utövar våld mot en kvinna eller flicka som han har eller har haft ett förhållande med.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Våld i nära relationer, Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.
Webbstöd: För yrkesverksamma, Uppsala universitet Länk till annan webbplats.
Arbetsplatsens roll mot våld i nära relationer, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Våldsutsatthet, Myndigheten för funktionshinder och delaktighet Länk till annan webbplats.
Webbutbildning: våld mot äldre, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Här kan du få stöd i Östergötland
Länsstyrelsen och Region Östergötland har tagit fram en broschyr med information och kontaktuppgifter. Hjälp och stöd finns att få.
Broschyr: Är du eller någon du känner utsatt i hemmet?, pdf pdf, 805 kB.
Hedersrelaterat våld och förtryck
När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är utsattheten samma som vid våld i en nära relation. Det som är utmärkande är att kontrollen av kvinnor och flickors sexualitet är central och starkt knuten till kollektivet. Föreställningar om oskuld och kyskhet och familjens rykte är centrala. Ofta finns det flera förövare och våldet får stöd eller tillåts av familjen och den närmast omgivningen.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Hedersrelaterat våld och förtryck, Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.
Hedersrelaterat våld och förtryck, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Hedersrelaterat våld och förtryck, Barnafrid Linköpings universitet Länk till annan webbplats.
Hedersrelaterat våld och förtryck, Nationellt centrum hedersrelaterat våld och förtryck Länk till annan webbplats.
Webbutbildning: Hedersrelaterat våld och förtryck, Nationellt centrum mot hedersförtryck Länk till annan webbplats.
Webbutbildning: Könsstympning, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Stödtelefon: Vägledning i ärenden, Nationellt centrum mot hedersförtryck Länk till annan webbplats.
Region, kommun- och myndighetsgemensamt resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck i Östergötland
I Östergötland arbetar vi för att förbättra stödet till kvinnor, män och barn som drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck. För detta ändamål har vi på uppdrag av regeringen initierat ett utvecklingsarbete för att möjliggöra ett regionalt resurscentrum. Verksamheten ska bygga på ett samarbete mellan kommuner då främst socialtjänst och skola, regionen, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och civilsamhället, med målet att erbjuda bättre hjälp och stöd till de utsatta.
Regeringsuppdrag
Nationellt centrum mot heders relaterat våld och förtryck har sedan 2018 haft i regeringsuppdrag att stödja länsstyrelserna i utvecklingen av regionala resurscentra med målet att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har som ambition att det ska finnas ett resurscentrum i varje län.
Syftet är att förstärka länsstyrelsernas arbete mot hedersrelaterat våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap, människohandel och könsstympning.
Det långsiktiga målet är att bidra till det nationella målet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, och att säkerställa att ett resurscentrum finns i varje län. Uppdraget innebär att samordna insatser på regional, kommunal och myndighetsnivå för att stärka stödet till de som är eller riskerar att bli utsatta.
Utveckling av regionalt resurscentrum i länet
Länsstyrelsen Östergötland driver ett utvecklingsarbete för att utveckla ett regionalt resurscentrum inom länet. Vårt arbete just nu fokuserar på att identifiera de specifika förutsättningarna, behoven, utmaningarna och framgångsfaktorerna som är relevanta i vårt län. Denna analys kommer att utgöra grunden för beslutet om att etablera ett regionalt resurscentrum. Slutligen strävar vi efter att säkerställa att alla som är, eller riskerar att bli, utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck får tillgång till individanpassat och specialiserat stöd och hjälp, oberoende av var i länet de befinner sig.
Vad är regionalt resurscentrum?
Ett resurscentra består av olika samhällsaktörer så som kommuner (då främst skola och socialtjänst) Region Östergötland, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, som arbetar tillsammans för att erbjuda specialanpassat stöd. Genom samverkan förenar resurscentra de olika aktörernas expertis och resurser för att säkerställa att individer som behöver hjälp får tillgång till ändamålsenligt stöd och rådgivning.
Syftet med ett resurscentra är att erbjuda ett skräddarsytt skydd som möter behoven hos barn, unga och vuxna som är eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.
Målet med resurscentra är att säkerställa att alla som är eller riskerar att bli utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck har tillgång till det stöd och skydd de behöver, oavsett var i landet de befinner sig.
Yrkesverksamma kommer ha möjlighet att få stöd i sitt dagliga arbete. Det kan ske genom konsultation, vägledning och kompetenshöjande insatser.
Resurscentra ska även verka för att synliggöra och uppmärksamma målgruppens behov och verka för att synliggöra, uppmärksamma och beakta behovet hos målgruppen i alla relevanta sammanhang, samt påtala brister och lyfta goda exempel.
Resurscentrets målgrupper
- Flickor/kvinnor, pojkar/män och icke-binära. Utsatta personer med transerfarenhet eller som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor.
- Yrkesverksamma inom socialtjänst, skol- och fritidsverksamhet, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, civilsamhällesorganisationer, hälso- och sjukvård som behöver stöd och vägledning i sitt arbete med dessa frågor.
Vad är hedersrelaterat våld och förtryck?
Hedersrelaterat våld och förtryck innebär handlingar av våld och förtryck som utförs för att skydda eller återställa familje- eller gruppheder, baserat på strikta normer kring sexualitet, könsroller och beteende. Detta fenomen riktar sig mot både kvinnor och män, men flickor och kvinnor är ofta särskilt utsatta. Våldet kan variera från psykisk och fysisk misshandel till tvångsäktenskap och könsstympning, samt inkludera social kontroll och begränsningar i personlig frihet, som att bestämma över klädval, vänskapsrelationer, utbildning och arbete. Till skillnad från annat våld i nära relationer karaktäriseras hedersvåld av att det stöds eller utförs av flera familjemedlemmar eller hela gemenskaper, vilket återspeglar dess djupa förankring i kulturella och sociala normer.
Finansiering
Utvecklingsarbetet finansieras delvis genom medel från Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsen Östergötland kan ansöka om nationellt medel i max fyra år (med start oktober 2023).
Könsstympning
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen Östergötland har under 2025 uppdaterat könsstympningspasset, ett verktyg i det förebyggande arbetet.
Passet kan användas som ett informationsdokument och ges som ett stöd för föräldrar och anhöriga att ta med vid utlandsresa i syfte att stå emot eventuella påtryckningar från familj, släkt och övrigt nätverk som förespråkar sedvänjan.
Könsstympningspasset innehåller information om svensk lagstiftning gällande brottet, typer av könsstympning samt konsekvenser av könsstympning.
Passen finns på nio språk och är tillgängliga för digital nedladdning och egen utskrift, under kunskapsbanken på hedersförtryck.se.
Länsstyrelsens regionala arbete mot könsstympning pdf, 842.1 kB., pdf
Vårdprocessprogram - könsstympning, Region Östergötland Länk till annan webbplats.
Information om könsstympning till olika grupper, könsstympning.se Länk till annan webbplats.
Könsstympningspass på olika språk
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen Östergötland har under 2025 uppdaterat könsstympningspasset, ett verktyg i det förebyggande arbetet.
Passet kan användas som ett informationsdokument och ges som ett stöd för föräldrar och anhöriga att ta med vid utlandsresa i syfte att stå emot eventuella påtryckningar från familj, släkt och övrigt nätverk som förespråkar sedvänjan.
Könsstympningspasset innehåller information om svensk lagstiftning gällande brottet, typer av könsstympning samt konsekvenser av könsstympning.
Passen finns på nio språk: albanska, arabiska, engelska, franska, persiska, somaliska, spanska, svenska och tyska.
De är tillgängliga för digital nedladdning och egen utskrift, under kunskapsbanken på hedersförtryck.se:
Barn som upplever våld
Barn som upplever våld befinner sig i en mycket utsatt situation. Våld är en av de allvarligaste riskerna för barns hälsa och utveckling. Att förebygga våld mot barn handlar till stor del om att skapa förutsättningar för ett gott föräldraskap och att upptäcka våldet i ett tidigt skede.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Våld mot barn, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Våld mot barn, Barnafrid Linköpings universitet Länk till annan webbplats.
Webbutbildning: våld mot barn, Barnafrid Linköpings universitet Länk till annan webbplats.
Våld & övergrepp, Stiftelsen Allmänna Barnhuset Länk till annan webbplats.
Länsrutinen om misstanke om vålds- och sexualbrott mot barn
Dessa rutiner har kommit till för att vara ett stöd i handläggningen av misstanke om vålds- och sexualbrott mot barn. Rutiner för myndigheternas handläggning och samarbete i frågan har funnits i Östergötland sedan början på 1980-talet. Rutinen är en reviderad upplaga av den rutin som antagits av ansvariga politiska organ i kommuner och Region Östergötland. Personal inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården, åklagare och polis bör enligt sina huvudmän och länsmyndigheter följa dessa rutiner.
Våld i ungas kärleksrelationer
Även om ungdomar räknas som barn, kan de utsättas för partnervåld på samma sätt som en vuxen. Till skillnad från våld i vuxnas relationer så sker våldet på platser där vuxna ofta finns. Det sker i den våldsutsattas och i den våldsutövandes hem. Det sker i skolan och på gemensamma fritidsaktiviteter. Ytterligare viktiga skillnader är den betydelse som digitala medier och verktyg har för ungas relationer. Dessa används i stor utsträckning som ett hjälpmedel för övervakning och kontroll.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Våld i ungas nära relationer, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Ungas utsatthet för våld, Uppsala universitet Länk till annan webbplats.
Prostitution och människohandel
Att köpa sex är enligt lag förbjudet i Sverige och vilar på uppfattningen att prostitution är ett övergrepp. Människohandel handlar om att en person på olika sätt tvingas, transporteras och exploateras för olika ändamål. Sexuell exploatering av barn kallas också för grooming. Prostitution och människohandel ingår som en viktig del i regeringens arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Sex mot ersättning och sexuell exploatering barn och unga, Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.
Sex mot ersättning vuxna, Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.
Prostitution och människohandel, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen Östergötlands arbete kring prostitution och människohandel för sexuella ändamål
Länsstyrelsen Östergötland har i uppdrag att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Inom prostitution och människohandel för sexuella ändamål ska Länsstyrelsen särskilt prioritera insatser för att motverka efterfrågan av köp av sexuella tjänster.
Människohandel för sexuella ändamål är ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är en kränkning av den enskildes rätt att få bestämma över sitt liv och sin kropp, samt ett hinder för social jämlikhet och jämställdhet mellan könen. Killar och män utnyttjas i prostitution och människohandel för sexuella ändamål, men övervägande är det flickor och kvinnor som utnyttjas, där kvinnokroppen blir en handelsvara.
Informationskampanj mot köp av sexuella tjänster
Länsstyrelsen Östergötland har samordnat framtagandet av informationskampanj mot köp av sexuella tjänster. Avsändare av kampanjen är Länsstyrelsen Östergötland, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Polismyndigheten i Polisregion Öst och Novahuset – föreningen mot sexuellt våld. Syftet med informationskampanjen är att motverka efterfrågan på köp av sexuella tjänster och öka medvetenheten om prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
Prostitution och människohandel - förekomst och efterfrågan i Östergötland
Länsstyrelsen Östergötland har författat en rapport som syftar till att ge ökad kunskap med fokus på hur förekomst och efterfrågan av prostitution och människohandel för sexuella ändamål kan ta sig i uttryck i Östergötland. Rapporten grundar sig på en genomlysning av domar, strafförelägganden och annonser där sexuella tjänster explicit erbjuds.
Länsstyrelsens roll är att nationella mål ska få genomslag i länet. Det ska ske genom samordning och samverkan mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter och relevanta aktörer i länet. Arbetet med att upptäcka och ge stöd samt förebygga och bekämpa sexuell exploatering, prostitution och människohandel behöver stärkas.
I rapporten lämnas förslag på utvecklingsområden exempelvis att kartläggning om både förekomst och efterfrågan systematiseras och inkluderas i lokala läges- och problembilder som följs upp.
Rapport: Prostitution och människohandel för sexuella ändamål, pdf pdf, 2.3 MB.
Informationskampanj mot sexköp
Affischer - svenska
Affischer - engelska
Hotellskylt - svenska
Hotellskylt, pdf pdf, 398.6 kB.
Hotellskylt - engelska
Hotellskylt, pdf pdf, 398.5 kB.
Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel
Länsstyrelsen delfinansierar regionkoordinatorer i arbetet mot prostitution och människohandel. Koordinatorerna hjälper bland annat polis och socialtjänst med både konsultativt och operativt stöd vid prostitution och i ärenden om människohandel. De fungerar även som en regional aktör med spetskompetens inom området.
Regionkoordinatorer med kontaktuppgifter, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.