Risk för vattenbrist i Östergötlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Kalkning av försurade vatten

Länsstyrelsen planerar och följer upp kalkning av försurade vatten, och rapporterar spridda kalkmängder till den nationella kalkdatabasen. Vi beviljar även statsbidrag till kalkning.

Länsstyrelsen planerar och följer upp kalkningsverksamheten i länet. Kalkningen baseras på regionala åtgärdsplaner som tagits fram utifrån Havs- och vattenmyndighetens riktlinjer.

Vi beviljar även statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Bidragen lämnas huvudsakligen till kommuner som ansvarar för genomförandet av kalkningen.

Vägledning för kalkning av sjöar och vattendrag på Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Försurning i Östergötland 

Försurning innebär att mer sura ämnen tillförs till mark och vatten än vad som kan tas bort eller neutraliseras. En bidragande orsak till försurning är luftutsläpp av framförallt svavel. Östergötlands försurningsproblem är inte så stort, främst för att det finns mycket kalkhaltig jord här samt att nederbördsmängderna är relativt små. De försurade områdena som finns i Östergötland ligger främst i länets norra delar, men de finns även söder om slättbygden.

Det biologiska livet i vattensystemen, till exempel öring, mört och flodkräfta påverkas negativt av försurning. Sedan 1980-talet sprids kalk i Östergötland för att förbättra miljön i de försurade vattnen. Som mest spreds det 1 300 ton kalk år 1988. Sedan dess har mängderna successivt kunnat minskas. Tills stor del har detta varit möjligt tack vare minskade luftutsläpp. Vissa vatten har återhämtat sig så mycket att de inte längre anses vara försurade medan andra vatten fortfarande behöver kalkas.

Sedan 2015 administrerar Länsstyrelsen i Jönköping kalkningsverksamheten i Östergötland.

Under 2018 och 2019 togs en ny åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Östergötland fram. Planen beskriver försurningsläget i länet samt den kalkning och uppföljning som genomförs för att åtgärda och mildra försurningens effekter.

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Östergötland. Länk till annan webbplats.

Under 2021 genomförde Länsstyrelsen i Jönköping en utvärdering av genomförda kalkningar 2018–2020 i Östergötland. Utvärderingen sammanfattar utförda kalkningar och effekterna av dessa under perioden. Det finns även förslag till förbättringar för att kunna öka måluppfyllelsen i åtgärdsområdena.

Utvärdering av genomförda kalkningar i Östergötland Länk till annan webbplats.

Kalkningens mål

Den långsiktiga planeringen av kalkningen sker i samarbete mellan länsstyrelserna och kommunerna. Det upprättas länsvisa åtgärdsplaner där bland annat kalkningsobjekt, kalkmängder och provtagningsprogram beskrivs.

För all kalkspridning finns utpekade motiv, vilka utgörs av de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen. Lax, öring, mört, flodkräfta, flodpärlmussla och fritidsfiske utgör de viktigaste. Nära hälften av de svenska bestånden av flodpärlmussla förekommer i kalkade vattendrag.

Kalkningens vattenkemiska målsättning är att det naturliga djurlivet inte ska påverkas negativt av försurning. Därför baseras målen på olika arters känslighet för låga pH-värden. I vattendrag med lax eller flodkräfta ska exempelvis pH inte vara lägre än 6,0. Det finns även gränsvärden för att undvika alltför mycket kalkning, så kallad överkalkning.

Metoder för kalkning

Kalkning sker i sjöar, på våtmarker eller direkt i vattendrag med kalkdoserare. Kalkning på våtmarker är ett effektivt sätt att höja pH i sjöar och vattendrag, men innebär samtidigt en negativ påverkan på myrarnas vegetation. Kalkdoseraren består av en silo och utrustning som kontinuerligt matar ut kalk. Mängden kalk styrs automatiskt via kontinuerlig registrering av vattenflödet.

Kalkningens effekter övervakas via provtagning av vattenkemi samt en rad olika biologiska undersökningar. Elfiske i vattendrag och nätfiske i sjöar utgör viktiga delar av uppföljningen. Bottendjur är bra indikatorer på pH och ingår ofta i uppföljningen.

Bidrag för kalkning av vatten

Länsstyrelserna beviljar statsbidrag som vanligen uppgår till 85 eller 100 procent av kostnaden för kalkning.

Vad bidragsmedlen får användas till regleras i förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag Länk till annan webbplats.

Nationella kalkdatabasen

Länsstyrelsen rapporterar årligen spridda kalkmängder till den nationella kalkdatabasen. Databasen förvaltas gemensamt av Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna. I kalkdatabasen finns uppgifter om kalkmängder, kalktyper och spridningsplatser för kalkningar som utförts sedan början av 1980-talet.

Nationella Kalkdatabasens webbplats Länk till annan webbplats.

Kontakt