Att anlägga en brygga

Att anlägga en brygga kan påverka miljön mer än många tror. Därför är det bra att du tänker en extra gång på vad du ska ha bryggan till. Syftet med bryggan är viktigt när man väger för- och nackdelar med en brygga. De vanligaste bryggorna är bryggor där man kan lägga till med en eller ett par små båtar och/eller som används för bad.

Hur bryggor kan påverka växt- och djurliv

En brygga kan påverka naturmiljön och växt- och djurlivet på flera olika sätt. Nedan finns ett antal olika orsaker listade.

En brygga hindrar solljuset från att nå botten och vattnet under bryggan. Vilken yta som berörs beror på bryggans storlek och utformning. Ur skuggningssynpunkt är det därför bättre att välja en smal brygga före en bredare brygga. Konsekvenser vid beskuggning kan till exempel vara att växterna växer till sämre, de blir mindre och färre och i värsta fall kan det leda till att de dör ut helt i området. I förlängningen ändras då livsvillkoren för fisk och bottenfauna negativt. Bryggans utformning är därför viktig och att den kan tillåta genomsläpp av solljus. Ljusgenomsläpp kan antingen säkerställas genom att bryggan inte ligger direkt på vattenytan eller att bryggans brädor har mellanrum så solljus kan sippra igenom ner i vattnet.

För att öka vattendjupet i ett område kan man muddra. Med muddring menas schaktning under vatten, sprängning, eller sugmuddring. Till muddring räknas också att ta bort vass- och näckrosrötter, eftersom man då tar bort en del av sedimenten. Muddring kan ske i samband med att en brygga anläggs eller om det redan finns en befintlig brygganläggning.

Muddring leder oftast till grumling som kan sprida sediment och eventuella föroreningar över stora avstånd. Grumling leder bl.a. till minskat ljusnedsläpp till bottnen och beläggning av partiklar på växtligheten. Utöver direkt påverkan i form av att växligheten tas bort, skapar muddringen en bar botten, där vidare grumling kan ske genom påverkan från vågor och strömmar.

Som en indirekt effekt av bryggor kan det tillkomma problem i form av den båttrafik som sker till och från bryggorna. Sediment kan virvlas upp från botten och göra vattnet grumligt, vilket leder till att livsförhållandena ändras för de organismer som annars är vana vid ett mer naturligt och opåverkat tillstånd.

Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige, Havsmiljöinstitutet Länk till annan webbplats.

Vilket material du använder för att bygga din brygga kan ha stor betydelse för miljön. Man bör tänka på om och hur träet är behandlat. Exempelvis är kreosotbehandlat trä och gamla telefonstolpar olämpligt i vatten. Du kan läsa mer om vilka regler som gäller för träskyddsbehandlat virke i Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer och Naturvårdsverkets föreskrifter om träskyddsbehandling (NFS 2001:6 konsoliderad) samt i Reach-förordningen bilaga XVII.

Lagar och regler, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Föreskrifter om träskyddsbehandling genom tryck- eller vakuumimpregnering, naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Reach-förordningen, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.

Kreosot är en blandning av många olika ämnen och är en restprodukt vid torrdestillation av stenkol för att tillverka koks. Kreosot är klassificerat som cancerframkallande och innehåller flera ämnen som har hälsofarliga egenskaper. Ämnena antracen, fluoranten, pyren och fenantren i kreosot har så kallade PBT-egenskaper, de är långlivade (persistenta), kan lagras i levande vävnad (bioackumulerbara) och är giftiga (toxiska). För dessa ämnen gäller generellt att de är farliga under lång tid efter träets behandling. Kemikalieinspektionen beslutade 2016 att kreosotprodukter inte får användas för behandling av trä som är avsett för bryggor och andra marina anläggningar. Överblivet kreosotbehandlat virke betraktas som miljöfarligt avfall. Hör med din kommun vad som gäller för sådant avfall.

Träskyddsmedel med kreosot får fortsätta användas i fem år, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.

Att tänka på vid val av plats:

  • Tänk på vilken årstid du tänker anlägga bryggan. Välj den tid på året då arbetet gör minst skada på växt- och djurliv, i regel mellan perioden 1 oktober t.o.m. 31 mars.
  • Oftast är det bättre att förlänga en brygga än att bygga en ny.
  • Bryggan ska helst anläggas på en plats som har lämpligt djup. Ju djupare vatten, desto mindre behov av muddring. Djupare vatten ger i allmänhet mindre skuggning på botten från bryggan.
  • Olika bottentyper har olika känslighet för störning. Mjukbotten som är bevuxen med undervattensväxter är en av de känsligare bottentyperna.

Är platsen lämplig?

Länsstyrelsen Östergötland har tagit fram ett verktyg för att hjälpa dig att hitta den informationen du behöver för att avgöra om platsen där du vill bygga din brygga är lämplig för det, och vad påverkan på miljön och naturen kommer att bli.

Brygganläggning i Östergötland Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fördelar och nackdelar med olika bryggutformningar

En stenkista görs normalt av flera kubformade trä eller glasfiberkonstruktioner fyllda med sten.De kan också bestå av en lång kista under hela bryggans längd. Bryggor med stenkistor som har delar av öppna partier under bryggan är att föredra då de tillåter vatten att röra sig mer fritt vilket är bättre för den marina miljön runt bryggan.

Länsstyrelsen rekommenderar att en brygga med stenkista inte är bredare än 1,5 m, för att inte anläggningen ska ha för stor påverkan på naturmiljön.

Fördelar

  • Om bryggan är av en bra konstruktion och kvalitet kan den hålla i upp till 50 år.
  • En brygga med stenkista rör sig inte med isar eller väder.

Nackdelar

  • Det får inte vara för djupt där bryggan ska anläggas, högst 4–5 meter djupt.
  • Botten bör inte vara för brant sluttande då kistans konstruktion kräver en relativt plan yta för att stå stabilt.
  • Grumling uppkommer i anläggningsfasen samt en stor del av botten täcks av en fast/tät stenkonstruktion.
  • En brygga med stenkista kan ändra strömförhållandena i närområdet.

En pålad brygga är en brygga som står på pålar som tryckts ner i bottensedimentet. Pålarna kan i sin tur bestå av olika material, vanligast är trä men finns även i metall och betong.

Det finns två huvudsakliga bottenförhållanden som krävs för att en pålbrygga ska kunna stå kvar och stå rakt. Den ena är att pålarna behöver stå på berget för att inte sjunka längre ner och skapa en lutande brygga, den andra är att bottenskiktet som pålarna passerar innan de når berget behöver vara tillräckligt djupt för att orka hålla pålarnas lodräta riktning mot isens rörelser.

Länsstyrelsen rekommenderar att en pålad brygga inte görs bredare än 1,4 m, för att inte anläggningen ska ha för stor påverkan på naturmiljön

Fördelar

  • En pålad brygga är en fast konstruktion som inte rör sig med vågorna. Detta gör att man kan ha ett smalare bryggdäck utan att påverka stabiliteten.
  • Då konstruktionen ofta är en bit upp från vattenytan släpps ljus in från sidorna och ner till området under bryggan.
  • Bryggan tillåter vattnet röra sig fritt under konstruktionen, vilket gör att det inte uppstår syrebrist lika lätt under denna typ av brygga som under en flytbrygga.
  • En pålad brygga lämpar sig bäst i vatten som är högst 8 meter djupt.

Nackdelar

  • Grumling och buller förekommer i anläggningsfasen vid pålningen.
  • Bryggan kan påverkas/förstöras av isens rörelser.
  • Bryggan följer inte med vid låga eller höga vattenstånd, vilket gör att avståndet till vattnet inte är konstant. Detta kan upplevas som en nackdel för bryggans funktion.

Flytbryggor är bryggor som flyter i vattnet med hjälp av flytkroppar och fixeras i sin position med hjälp av rör som pålas ner i sedimentet eller kättingar fästa i tyngder på botten.

Ju bredare flytbrygga desto stabilare ligger den i vattnet. Länsstyrelsen rekommenderar därför att en flytbrygga som båtbrygga inte görs bredare än 2,4 m och som badbrygga inte bredare än 1,5 m. Detta för att inte anläggningen ska ha för stor påverkan på naturmiljön.

Fördelar

  • En flytbrygga är relativt enkel att anlägga på den önskade platsen då den oftast endast ankras fast. Bryggan grumlar då främst vid anläggningsarbetet.
  • En flytbrygga lämpar sig bättre än andra bryggtyper på djupare vatten.
  • Bryggan kan plockas upp under vintertid för att undvika isrelaterade skador samt ger ljusinsläpp till botten under del av året.

Nackdelar

  • För att få tillräcklig stabilitet är flytbryggor oftast bredare än andra bryggtyper. Detta gör att bryggan skuggar botten mer.
  • Flytbryggan ligger direkt mot vattenytan så mindre solljus har möjlighet att släppas in från sidorna.
  • På grunda platser och mjukbottnar kan bryggan begränsa vattengenomströmningen under bryggan så att det kan uppstå syrebrist under den. På mjukbottnar kan dessutom bryggans rörelser ge skadliga sugande effekter som fördjupar och påverkar botten och orsakar grumling.
  • Bryggor som är förankrade i botten med kättingar kan leda till slitage på bottenmiljön.

Om ni är fler i ett område som har tänkt skaffa en egen brygga, samtala kring möjligheterna om ni skulle kunna dela på en större brygga istället. Detta är ofta bättre för naturmiljön än att ha många små bryggor.

Är du sällananvändare, bara ute ett par gånger per säsong, kan en gemensam ramp och lagring av båtar på land vara ett alternativ. Detta kan även ske tillsammans med en service för i- och urtagning och lagring av en tredje part. Detta är något vi ser mer och mer på västkusten.

Prövning av vattenverksamhet

Om du vill anlägga en bygga behöver du göra en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen, som prövar om bryggan är lämplig eller inte. Det kan också krävas bygglov och strandskyddsdispens (se nedan för mer information). Vid större anläggningar kan det istället för en anmälan om vattenverksamhet krävas ett tillstånd från Mark- och miljödomstolen.

Vattenverksamheter som behöver anmälas Öppnas i nytt fönster.

Vid prövningen av vattenverksamhetsanmälan bedömer Länsstyrelsen bryggans påverkan på vattenmiljön. Påverkan avgörs bland annat av naturvärden, materialval, beskuggning, vattengenomströmning, erosion, båttrafik och förekomst av föroreningar inom vattenområdet.

Länsstyrelsen tittar även på andra allmänna eller enskilda intressen. Allmänna intressen kan exempelvis vara naturvärden (exempelvis fågelliv, fiskförekomst, bottenmiljö) områdesbestämmelser/skydd, kulturlämningar, ledningsdragningar, badplatser, m.m. Enskilda intressen kan vara grannar, andra bryggägare, vattenrättsägare, fiskerättsägare, fastighetsägare med flera. En anmälan om vattenverksamhet leder oftast till att Länsstyrelsen förelägger om försiktighetsmått för den anmälda åtgärden (se nedan för avsnittet om ”Vanliga försiktighetsmått från tillsynsmyndigheten”).

När krävs en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen?

  • Vid anläggning av en ny brygga.
  • När bryggans ”typ” ändras, till exempel en pålad brygga ersätts med en flytbrygga.
  • När en brygga utökas eller ändrar sin utformning.
  • När en befintlig pålad brygga renoveras och behöver pålas om.
  • Om en muddring planeras att omfatta en yta som är mindre än 500 kvadratmeter i ett vattendrag, eller mindre än 3000 kvadratmeter i en sjö eller vid kust, är verksamheten anmälningspliktig och en anmälan om vattenverksamhet ska skickas in till Länsstyrelsen. Är området som ska muddras större än så, krävs tillstånd från mark- och miljödomstolen.

Undantag

  • En anmälan om vattenverksamhet behövs inte när endast bryggdäcket renoveras och bryggans mått kommer att vara detsamma. Detta räknas som underhåll av bryggan.
  • En brygga med plats för 10 båtar eller fler betraktas som en hamnanläggning och kan kräva tillstånd av Mark- och miljödomstolen. Kontakta Länsstyrelsen för ytterligare information.

Att tänka på när du fyller i din anmälan

  • Beskriv typ av brygga, flyt- eller pålad brygga, syftet med bryggan, vilka material och vilken storlek behövs, hur ska arbetet utföras och hur ska bryggan hållas i sitt läge.
  • Kontrollera djupet där bryggan ska byggas. Tänk på att båten ska kunna gå in till bryggan utan att en muddring behövs. Större och mer djupgående båtar hänvisas till etablerade hamnar med djupare vatten än små enskilda bryggor.
  • Kontakta kommunen för eventuellt bygglovsbeslut.
  • Kontakta kommunen för eventuell strandskyddsdispens. Undantaget är inom Natura 2000-områden och naturreservat som beslutats av Länsstyrelsen, där ska Länsstyrelsen kontaktas.
  • Var ute i god tid! Minst 8 veckor innan åtgärd. Vi har vanligen en handläggningstid på 8 veckor efter komplett ärende.

Vanliga försiktighetsmått från tillsynsmyndigheten

  • Förbud mot grumlande arbete under perioden 1 april tom 30 september.
  • Använd siltgardin (en form av duk som förhindrar spridning av grumling) eller liknande vid grumlande arbete.
  • Maskiner ska använda miljövänliga oljor och ställas upp på platser så att de inte kan läcka oljor till vattnet.
  • Arbete i vattnet ska ske under en sammanhängande tidsperiod.

Andra regler och lagar

Är du markägare har du rådighet. Om någon annan äger marken behöver du tillåtelse från den aktuella markägaren att anlägga bryggan på den mark och det vatten som ägs av den aktuella markägaren.

Det kan krävas bygglov för brygga. Kontakta din kommun för mer information.

En brygga kan kräva dispens från strandskyddet, kontakta din kommun för mer information. För områden inom Natura 2000 och statliga naturreservat ska du istället kontakta Länsstyrelsen.

Dispens från strandskydd Öppnas i nytt fönster.

För att kunna få dispens från strandskyddet krävs det dels att du har så kallade särskilda skäl för att få dispens, dels att dispensen inte försämrar allmänhetens tillgång till strandområden eller väsentligt försämrar livsvillkoren för djur- och växtlivet.

Enligt 7 kapitlet 18c§ miljöbalken är de särskilda skälen som får beaktas, om det område som dispensen avser:

  1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften,
  2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen,
  3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området,
  4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området,
  5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller
  6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.

Observera att du behöver förklara varför det särskilda skälet är tillämpbart i ditt fall. Du kan exempelvis behöva motivera varför du har ett behov av den nya anläggningen och varför det behovet inte kan lösas på annat vis, exempelvis genom nyttjande av befintliga bryggor i närområdet.

En ansökan om strandskyddsdispens har ofta längre handläggningstid än en anmälan om vattenverksamhet. För att undvika en lång ansökningsprocess, se till att din ansökan är komplett och skicka med de bilagor som efterfrågas.

Kontakt

Länsstyrelsen Östergötland

Dela sidan:

Landshövding

Ann Holmlid

Besöksadress

Östgötagatan 3

Postadress

581 86 Linköping

Organisationsnummer

202100-2270

Följ oss