Risk för vattenbrist i Örebro länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Invasiva främmande arter

Invasiva främmande arter räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. De kan också orsaka stora negativa effekter på jord- och skogsbruk samt människors och djurs hälsa.

Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter. De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.

Invasiva främmande arter i Sverige

Problemen med invasiva främmande arter i Sverige ökar i takt med att vi blir fler människor, och att vi reser mer. Vi har också en ökad världshandel där vi både medvetet och omedvetet flyttar arter mellan ekosystem. I Sveriges natur finns idag över 2 000 främmande arter och drygt 400 av dessa räknas som invasiva. Många av dessa, till exempel spansk skogssnigel, jätteloka, parkslide och vresros orsakar redan nu stora skador och kostnader i form av årlig bekämpning. På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa om vilka invasiva arter som är av särskild betydelse i Sverige:

Artfakta om invasiva främmande arter på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Förbjudet att sprida invasiva främmande arter

De invasiva arter som är listade i EU-förordningen får inte importeras, säljas, odlas, födas upp, transporteras, användas, bytas, släppas ut och hållas levande.

Fastighetsägarens ansvar

Den som äger en fastighet har ett eget ansvar att vidta åtgärder om det finns EU-listade invasiva främmande arter vid den egna fastigheten. Landlevande ryggradsdjur och vattensköldpaddor är undantagna. Ansvaret gäller för alla som äger fastigheter, det vill säga:

  • privatpersoner
  • kommunala och statliga fastighetsägare
  • bolag som äger fastigheter.

Blomsterlupin – en av våra vanligaste invasiva arter

Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) är en populär trädgårdsväxt från Nordamerika som är mycket spridd i Sverige och i Örebro län. Lupinen är älskad av många, men är också ett hot mot ängsblommorna vid våra vägkanter och dikesrenar. Lupiner kan hejdas lokalt med ihärdiga åtgärder.

Vanligaste invasiva främmande arterna du kan stöta på (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Tillsammans kan vi minska spridningen av invasiva arter

Om du vet att det finns invasiva arter på din mark eller hittar en art som du tror är invasiv finns det saker du kan göra. För invasiva arter listade av EU finns särskilda krav. 

Om du har eller hittar invasiva arter:

  1. Bekämpa och förhindra att invasiva arter sprider sig.
  2. Rapportera fynd av invasiva främmande arter.

Bekämpa och förhindra att invasiva arter sprider sig

Om du vet att det finns invasiva växter eller djur på din egen mark är det bra att bekämpa arten för att den inte ska sprida sig.

Beroende på vilken art det är skiljer sig råden för hur arten ska bekämpas. Om arten är listad av EU är fastighetsägaren skyldiga att bekämpa invasiva arter på egen mark. Du kan också ta hjälp med bekämpningen av en expert.

Under rubriken Invasiva arter i Örebro län finns det filmer som visar hur arterna jättebalsamin, sidenört och gul skunkkalla ska bekämpas.

Olika bekämpning för olika arter

Naturvårdsverket har tagit fram en metodkatalog som förklarar hur olika växter ska bekämpas. Metodkatalogen är framför allt för myndigheten och andra som arbetar med bekämpning, men kan också användas av privatpersoner.

Metodkatalog för bekämpning (naturvardsverket.se)  Länk till annan webbplats.

Information från Naturvårdsverket till privatpersoner och yrkesverksamma:

För dig som privatperson (naturvardsverket.se)  Länk till annan webbplats.

För dig som arbetar med bekämpning av invasiva arter (naturvårdsverket)   Länk till annan webbplats.

Tips vid bekämpning

  1. Klipp ned, slå eller dra upp växterna med rötterna. Se gärna till så att ingen jord följer med eftersom jord inte går att bränna. Gör det så tidigt som möjligt, innan växten hunnit bli allt för stor.
  2. Lägg växtavfallet i en plastpåse och släng i vanliga soptunnan som hushållsavfall/brännbart. Lägg det inte i matavfallet eller komposten, då är risken stor att frön och andra växtdelar inte förmultnar och kan sprida växten vidare när kompostjorden används.
  3. Har du större mängder kan du använda stora sopsäckar (som du knyter ihop ordentligt) och slänger som brännbart på återvinningscentralen.

    Släng aldrig växtavfall i naturen!

Rapportera fynd av invasiva främmande arter

Kunskap om var arterna finns är grunden för arbetet med invasiva främmande arter. Det är därför mycket viktigt att fynd rapporteras in. Alla inrapporteringar hamnar till slut i Artportalen.

Artportalen Länk till annan webbplats.

Rapportera EU-listade arter, blomsterlupin, parkslide, sjögull och vresros

Rapportera EU-listade arter och arterna blomsterlupin, parkslide, sjögull och vresros som skapar stora problem i Sverige.

Rapportera invasiva arter på invasivaarter.nu  Länk till annan webbplats.

Rapportera landlevande ryggradsdjur

Rapportera landlevande invasiva främmande ryggradsdjur och vattensköldpaddor via Svenska Jägareförbundet som ansvarar för åtgärder för dessa arter i Sverige. Rapportera på telefon 070-339 93 26 eller via e-post tipsaframmandearter@jagareforbundet.se

Rapportera vattenlevande arter

Rapportera arter som är vattenlevande via Rappen hos Havs- och vattenmyndigheten.

Rappen – rapportering av vattenorganismer på Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

För kommuner och myndigheter

Uppdragsportalen är ett IT-stöd för kommuner och myndigheter. I Uppdragsportalen går det att både rapportera in och att ta del av åtgärder som planeras och som har utförts för att ta bort och hindra spridningen av främmande invasiva arter.

Uppdragsportalen Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen samordnar och genomför tillsyn

Länsstyrelsen samordnar länets åtgärder mot de invasiva främmande arterna som finns listade i EU-förordningen. Det innebär att vi beslutar om åtgärder och ansvarar för att åtgärderna genomförs. Vi ansvarar också för att återställa ekosystem som har skadats av bekämpningsåtgärder och genomför tillsyn så att förbuden i EU-förordningen följs. Det innebär till exempel att vi kontrollerar att växtarterna inte tillåts växa eller odlas i trädgårdar, skogar eller annan mark och inte heller finns till försäljning. Länsstyrelsen har därför rätt att bekämpa invasiva arter även på annans mark för att förhindra att de sprids. I första hand är det dock fastighetsägaren som ska vidta åtgärder för att bekämpa invasiva främmande arter.

Andra aktörers ansvar

Arbetet med invasiva främmande arter involverar flera aktörer. Kommunen, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten är några av dem.

Kommuner är ofta fastighetsägare för till exempel parker och allmänna ytor och är i den rollen ansvariga för att bekämpa invasiva främmande växter som finns med på EU-listan. Kommunen är också ansvarig för avfallshanteringen och har där en mycket viktig roll i att se till att avfallet från invasiva främmande växter hanteras på ett rätt sätt.

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten är de nationellt ansvariga myndigheterna för invasiva främmande arter. De ansvarar bland annat för vägledning, nationell samordning, kunskapsunderlag och hanteringsåtgärder för vissa arter med stor spridning i landet.

Länsstyrelsen i Örebro län bekämpar invasiva arter i skyddad natur

Länsstyrelsen i Örebro län arbetar precis som andra länsstyrelsen med inventering, tillsyn och att samordna arbetet med invasiva arter i länet. Vi gör också åtgärder för att motverka spridningen av invasiva arter i länet.

För närvarande pågår en satsning för att bekämpa invasiva främmande arter i naturreservat och nationalparker. Arter som vi bekämpar är bland annat jättebalsamin, blomsterlupin och kanadensiskt gullris. Arbete pågår också med att hitta effektiva metoder för bekämpning, till exempel av sjögull.

Invasiva arter i Örebro län

Fem av EU:s listade invasiva arter har med säkerhet konstaterats i Örebro län.

Jätteloka

blomsterlupin, vit blommar, gröna blad

Foto: Länsstyrelsen

Jätteloka, Heracleum mantegazzianum, förekommer lokalt i länet, på vissa ställen i stort antal. Många kommuner gör insatser för att bekämpa den på sin mark. Ett sätt att hindra spridningen är att systematiskt ta bort fröställningarna. Det utarmar den bank av frön som finns i marken på växtplatsen. Använd skyddskläder och glasögon när du hanterar jättelokan. Du kan få svåra hudskador av växtsaften i kombination med solljus.

Jättebalsamin

jättebalsamin, rosa blomma, gröna blad

Foto: Naturvårdsverket

Jättebalsamin, Impatiens glandulifera, en ettårig hög växt som är lättspridd och ofta förekommer i närheten av vattendrag. Den bildar täta bestånd och konkurrerar på så sätt ut andra växter. Du kan förhindra att arten sprids genom att slå den innan den börjar blomma och sätta frö. Upprepade insatser krävs då frön finns kvar i marken i många år. Länsstyrelsen arbetar med bekämpning av jättebalsamin i bland annat Tysslingens och Järleåns naturreservat. 

Så tar du bort jättebalsamin – film från Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Sidenört

sidenört, rosa blommor gröna blad, buske

Foto: Mora Aronsson

Sidenört, Aclepias syriace, är en snabbväxande växt som kan bli upp till två meter hög och kan bilda stora bestånd. Den konkurrerar ut inhemska arter i de miljöer den introduceras till och är även giftig för betesdjur. Mindre bestånd bekämpas bäst genom att dra upp växten för hand. Viktigt att hela rotsystemet följer med eftersom växten kan föröka sig med både rotdelar och frön.

Invasiva växter - Så tar du bort sidenört | Naturvårdsverket - YouTube Länk till annan webbplats.

Gul skunkkalla

gul skunkkalla

Foto: Länsstyrelsen

Gul skunkkalla, Lysichiton americanus, förekommer i vårt län inom ett relativt begränsat område mellan Åsbro och Rönneshytta. Skunkkallan kan bilda stora bestånd som konkurrerar ut all annan naturlig vegetation. Växten sprids med fröer och rotskott, särskilt längs vattendrag. Länsstyrelsen har gjort insatser för att minska spridningen av gul skunkkalla men ytterligare insatser behövs, även av markägarna.

Så tar du bort gul skunkkalla – film från Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Smal vattenpest

Smal vattenpest, Elodea nuttallii, är en vattenväxt som förekommer i Hjälmaren, men i vilken omfattning vet man inte säkert. Smal vattenpest kan bilda täta bestånd som minskar vatten- och ljusinflödet. Den konkurrerar om utrymme och solljus med bottenlevande arter. När växtmaterialet bryts ned minskar syretillgången vid botten. Smal vattenpest är en vanlig damm- och akvarieväxt.

Signalkräfta

Signalkräfta, Pacifastacus leniusculus, är ekonomiskt viktig och speciella regler gäller för den. Det är tillåtet att fiska signalkräfta men det är förbjudet att sätta ut signalkräftor i nya vatten. Att hindra spridning av kräftpesten är det primära målet eftersom sjukdomen tar död på vår inhemska flodkräfta.

Fler invasiva arter i länet

I Örebro län finns också andra invasiva växter och djur, än de som listas av EU, bland annat:

Växter:

  • blomsterlupin
  • parkslide
  • kanadensiskt gullris
  • ryssgubbe
  • sjögull
  • vattenpest.
  • vresros.

Djur:

  • bäckröding
  • mördarsnigel
  • svarthuvad snigel
  • vandrarmussla.

svarthuvad snigel på grönt löv

Foto: Svarthuvad snigel, foto Jonas Roth

Har du sett svarthuvad snigel?

Har du sett denna snigel? Det är en svarthuvad snigel, som bland annat hittats i kommunerna Hallsberg och Örebro, men vi tror att den kan finnas på fler platser. Den svarthuvade snigeln (Krynickillus melanocephalus) kan bli en besvärlig gäst i naturen och trädgårdar.

Den svarta huvan gör snigeln lätt att känna igen. Den har också andningshålet baktill på mantelns högra sida. Den svarthuvade snigeln kan bli 45 millimeter lång, alltså inte fullt lika stor som spansk skogssnigel, även kallad mördarsnigel. Den svarthuvade snigeln klarar sig fint i plusgrader, men vuxna sniglar överlever nog inte en vinter med minusgrader. Det gör däremot äggen.

Snigel med beskrivning i text av hur svarthuvad snigel ser ut

Foto: Jonas Roth

Har du hittat en svarthuvad snigel? Ta en bild och rapportera in det på invasivaarter.nu. Länk till annan webbplats. För att förhindra att snigel sprider sig är det bra om svarthuvade sniglar avlivas. Det enklaste är att klippa av huvudet. Häll inte salt eller andra ämnen på sniglarna, det är onödigt plågsamt.

Mikrosvampar sprider smittsam sjukdom till groddjur

Sjukdomen Chytridiomycosis (chytridsjuka) som drabbar grodor, paddor och salamandrar finns i södra Sverige och det finns risk för att den sprider sig norrut. Sjukdomen är en av de allvarligaste hoten för grodarter någonsin och den sprids av två invasiva främmande arter – mikrosvamparna Batrachochytrium dendrobatidis (Bd) och Batrachochytrium salamandrivorans (Bsal).

Genom att klimatet blir varmare, ändras förutsättningarna för att svamparna ska kunna överleva och sprida sig. Det finns en risk att svampen BD sprider sig norrut genom Sverige. Detta gäller även för svampen Bsal om den oavsiktligt förs in i landet.

  • Svampen Bd finns redan i södra Sverige, men har hittills inte orsakat samma massdöd i Europa som den gjort i de tropiska delarna av världen.
  • Svampen Bsal har hittats i Nederländerna, Belgien och Tyskland där den orsakar stor skada och massdöd av salamandrar. Båda svamparna har sitt ursprung i östra Asien varifrån de spridit sig över världen.

Hindra spridning av smittan

Svamparna sprids med vatten, i växtmaterial från vattenväxter eller i fuktig jord där smittade groddjur har vistats. Tyvärr finns en risk att vi människor av misstag råkar sprida smittan när vi rör oss i naturen. Till exempel den som paddlar kanot eller fiskar i flera olika sjöar och vattendrag, eller den som gör inventeringar och rör sig mellan olika vattenmiljöer.

  • Om du importerar eller handlar med groddjur måste du följa gällande lagstiftning. Begär alltid dokumentation som visar att djuren är fria från smittsamma sjukdomar vid import, handel eller köp.
  • Släpp aldrig ut groddjur som har hållits i fångenskap i naturen. Släpp inte heller ut växtmaterial, jord eller vatten som varit i kontakt med groddjuren.
  • Flytta aldrig groddjur mellan olika vattenområden utan tillstånd från Länsstyrelsen.
  • Se till att din kanot, dina fiskeredskap eller liknande är torra innan du flyttar dem mellan olika sjöar eller vattendrag.

Du som gör inventeringar eller provtagningar i naturen, även om det inte gäller just groddjur, kan också råka sprida smittan mellan olika sötvattensmiljöer. Om du följer nedanstående försiktighetsåtgärder kommer du inte bara minska risken för att sprida groddjurssjukdomar (chytridsjuka, rana-virus och herpes) utan också andra vattenburna sjukdomar, till exempel kräftpest.

Innan du besöker nästa sjö eller vattendrag ska du alltid:

  • Rengöra stövlar och annan utrustning som har varit i kontakt med vatten.
  • Se till att din hud är torr eller rengjord med våtservetter med etanol efter kontakt med vatten.
  • Använda torr och ren utrustning. Om detta inte är möjligt, använd en borste och vatten för att rengöra utrustningen från smuts och lera. Sedan desinfekterar du med Virkon eller etanol.

Filmer om groddjur på svenska och engelska som Länsstyrelsen i Skåne tagit fram om hur våra groddjur mår och Chytridiomycosis (chytridsjuka).

Lagar och förordningar om invasiva främmande arter

Problemen kring invasiva främmande arter har uppmärksammats av Europeiska unionen (EU). För att skydda miljön och samhället mot utbredning och skador av invasiva främmande arter finns en EU-förordning. Som ett tillägg till EU-förordningen finns svenska regler i miljöbalken. I november 2018 beslutade regeringen även om en svensk förordning om invasiva främmande arter.

Syftet med EU-förordningen är att så långt som möjligt hindra att invasiva främmande arter kommer in i EU och att bekämpa de arter som redan finns här. De EU-listade invasiva arterna omfattas av förbud att bland annat importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta och släppa ut de invasiva arterna.

EU-förordningen om invasiva arter på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

EU-förordningen om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter Länk till annan webbplats.

Reglerna i miljöbalken innebär bland annat att:

  • Regeringen eller den myndighet som regeringen utser har tillåtelse att meddela hur enskilda invasiva främmande arter ska hanteras utifrån EU-förordningen.
  • Det som är förbjudet enligt EU-förordningen är också är straffbart.
  • Ansvariga myndigheter har tillträde till fastigheter och liknande, för att där kunna utföra utrotningsåtgärder eller andra åtgärder som behövs för att förhindra att invasiva främmande arter sprids.

I den svenska förordningen står det vilka skyldigheter olika myndigheter har och hur arbetet med invasiva främmande arter ska bedrivas i Sverige.

Föreskrifter om hantering av signalkräfta på Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Förordning om invasiva främmande arter på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.

Miljöbalk på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.

Kontakt