Snavlunda Tjälvesta
Naturreservaten Snavlunda och Tjälvesta ligger sida vid sida i ett böljande kulturlandskap med anor från järnåldern. Här kan du ströva genom blommande ängar och grönskande lövlundar och se tydliga spår efter den senaste inlandsisen.
Upptäck Snavlunda och Tjälvesta!
Snavlunda och Tjälvesta är populära utflyktsmål, särskilt om våren då vitsipporna breder ut sina vita mattor. Men en tur till reservaten kan göras året om. Om sommaren står ängarna i full blom och på hösten kan du uppleva lövskogens färgskiftningar.
Ett verk av is och vatten
Det böljande och sjörika landskapet i Snavlunda-Tjälvesta är bildat i slutet av den senaste istiden, under en kallare period då isen låg still. Ur isen forsade älvar med kalkrik sand och grus som byggde upp ett delta framför iskanten. I deltat kantrade isblock som bäddades in i isälvsmaterialet. När isen smälte bildades vattenfyllda gropar med branta sidor. Flera djupa gropar är fortfarande vattenfyllda och utgör idag sjöar i landskapet. Grundare sänkor har vuxit igen till kärr, medan andra har blivit torra ”skålar”. En av fördjupningarna i slåtterängen väster om Kyrkesjön kallas för ”Jättens handfat”. Jätten som avses är sägnens Tjälve, som lär ha gett namn åt Tjälvesta gård.
Gammalt kulturlandskap
De flacka markerna längs landsvägen i öster har brukats som åkrar åtminstone sedan 1500-talet. Nästan all annan mark i naturreservaten är gammal ängsmark. Här har Tjälvestas och Snavlundas bönder slagit sitt hö mellan glest stående lövträd och hasselbuskar. När slåttern upphörde växte ängarna igen, men numera hålls stora delar av reservaten återigen öppna. Ängen väster om Kyrkesjön, Slåtterängen, slås årligen. Andra marker hålls öppna av betande djur. I de delar av reservaten som inte betas eller slås växer lummiga lövskogar.
Blomsterrika ängar och hagmarker
I reservatens ängar och hagmarker finns ett myller av växter och djur som trivs i ljusöppna, varma miljöer. Till ängens växter hör backsippa, svinrot, smörbollar, brudbröd, gullviva, åker- och ängsvädd. Blommorna erbjuder ett skafferi av pollen och nektar för fjärilar, bin och andra småkryp. Höskörd och betande mular är förklaringen till de öppna markernas mångfald. Utan slåtter och bete skulle artrikedomen utarmas och ersättas av en ensartad flora av högväxta växter och sly.
Grönskande lundar med rikt fågelliv
Lundarnas flora är som rikast om våren innan trädens täta lövverk skuggar marken. Sippor, lungört, vårärt och tandrot är exempel på arter som trivs i den rika myllan. I skogen finns gott om gamla och döende träd. I den murkna, mjuka lövveden bygger hålhäckande fåglar bo. Hit hör blåmesen och den svartvita flugsnapparen, kattugglan och alla våra hackspettar. I naturreservaten lever till exempel landets minsta spett – den ovanliga arten mindre hackspett. Den murkna veden är också värdefull för svampar, lavar, mossor och vedlevande småkryp. Hasseln är en vanlig buske i hela naturreservatet. Dess nötter uppskattas av nötväcka, nötskrika och den ovanliga nötkråkan som kan ses i reservaten om hösten.
Sjöar med rik växtlighet
Naturreservatens sjöar är kända för sin rika växtlighet. I det klara och kalkrika vattnet lever många olika undervattensväxter. Mångfalden är ett gott tecken på att sjöarna mår bra och har en god vattenkvalitet. Vid sjöarna trivs många olika arter av trollsländor.
Film om dödisgropar
I klippet nedan får ni se och höra kulturgeograf Torgny Frembäck från Länsstyrelsen berätta om varför landskapet i Snavlunda-Tjälvesta ser ut som det gör, hur dödisgroparna bildades och om människan brukat landskapet genom historien.
Tillgänglighet och anordningar
Genom de båda naturreservaten går ett nät av stigar som utgår från såväl de två entréerna som från Snavlunda och Hembygdsgården. Tänk på att terrängen är kuperad, så du möter en hel del backar och sluttningar utmed din vandring. Utmed stigarna finns flera sittbänkar för vila, liksom informationsskyltar som berättar om områdets naturvärden och kulturhistoria. Dass finns vid entréerna liksom rastbord. I delar av reservatet passerar stigen genom beteshagar, glöm inte att stänga grindarna efter dig!
Teckentolkad information
Aktuellt för detta besöksmål
Just nu har vi inga nyheter. Men håll utkik här efter kommande nyheter.
Föreskrifter
I naturreservaten Snavlunda och Tjälvesta är det förbjudet att:
- förstöra eller skada fasta naturföremål eller ytbildningar
- plocka blommor, gräva upp växter, bryta kvistar eller på annat sätt skada vegetationen
- medvetet störa djurlivet till exempel genom närgången fotografering av fågelbo
- ta med okopplad hund
- avsiktligt störa betesdjuren
- tälta eller ställa upp husvagn
- göra upp eld
- fiska
- köra motorbåt
- köra motorfordon annat än på anvisade vägar
- parkera annat än på anvisad plats
- rida eller cykla annat än på de genomgående brukningsvägarna
- anordna snitslade spår, tipspromenader, terränglöpningar, orienteringstävlingar eller liknande
- sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt, inskrift eller liknande
- på ett störande sätt använda radio, grammofon, bandspelare, musikinstrument eller dylikt
Serviceinformation
Fakta
Kommun: Askersund
Bildat år: Snavlunda 1965, Tjälvesta 1956
Storlek: Snavlunda 83 hektar, Tjälvesta 68 hektar
Markägare: Svenska kyrkan och enskilda
Förvaltare: Länsstyrelsen
Reservatsbildare: Länsstyrelsen
Natura 2000: delar av områdena ingår i EU:s nätverk för skyddad natur, SE0240004 Snavlunda-Tjälvesta
Beslut och skötselplan naturreservatet Snavlunda Pdf, 3.5 MB.
Beslut och skötselplan naturreservatet Tjälvesta Pdf, 2.1 MB.
Hitta hit
Följ vägskyltar som finns längs vägen mellan Askersund och Vretstorp.
NATURliga möjligheter - företagens guide till naturreservaten