Vargavidderna

En sjö syns mellan tallarna i en myrmark

Sjön Gryten, Vargavidderna. Foto: Anna-Karin Roos

Vargavidderna är ett av Örebro läns större naturreservat med vildmarkskänsla. Här i gränslandet mellan Närke och Västergötland breder vidsträckta myrar ut sig, omgivna av storblockiga naturskogar och den näringsfattiga sjön Gryten. Gillar du fågelskådning rekommenderas ett besök till utsiktstornet mellan mossarna. En tidig vårmorgon hörs orrarnas bubblande läte och en sommardag tranornas rop.

Myr, mosse eller kärr?

Myr är ett samlingsnamn som täcker in både mossar och kärr. En mosse är en våtmark som enbart förses med vatten via regn. Kärr däremot har kontakt med grundvatten och ibland vattendrag. Högskogs stormosse och Södra Åsmossen är två stora myrar i reservatets västra del som delas av ett nord-sydligt kärrstråk. Mossarnas växtlighet är artfattig men rymmer några rariteter. Här växer myrlilja och klockljung som är sällsynta i övriga länet, liksom ett betydande bestånd av orkidén mossnycklar. Desto rikare är myrarnas fågelliv om våren och sommaren. Är du morgonpigg under våren möts du av ett magnifikt orrspel. Eller kanske är du här en vårdag i skymningstid och får höra den sällsynta dvärgbeckasinen galoppera över himlavalvet. På sommaren hörs tranornas rop, storspovens kollrande sång, ljungpiparens vemodiga pipande och enkelbeckasinens gnäggande.

Mosaik av olika skogstyper

Vargavidderna består inte bara av öppet vatten och våtmarker utan omges av stora skogsområden med mer än 100-åriga träd. Vargavidderna rymmer en mosaik av olika skogstyper. Från sumpskogar runt våtmarkerna till väldoftande skvattramtallskogar på torvmarkerna och skogligt välskötta barrskogar på fastmarken. I skogen finns gott om gamla men också döda och döende träd,som i sin tur är hemvist för en rad svampar, lavar och insekter. Arter som har svårt att klara sig i en modernt brukad skog. Håll utkik på din vandring genom skogsmarken efter orkidéer som den vitblommiga knäroten och den mytiska skogsfrun. Och passa på att lyssna efter skogens rika och varierade djurliv. I skogens fågelkör hörs ofta spillkråkans gälla, ödesmättade läte En tidig vårmorgon hör du kanske pärlugglans poande spelläte. I reservatet rör sig regelbundet både varg och lodjur.

Sjön - en ”gryta” full av sten

Sjön Gryten är länets största oreglerade sjö, det vill säga att den aldrig påverkats av sänkning eller andra regleringar. Här och var i området ligger stora flyttblock och blocksamlingar, varav en stor mängd block sticker upp ur Grytens mörka vatten. Tidiga morgnar kan du höra du stolommens vittljudande läte och ovanför vattenytan se fiskgjusen ryttla på jakt efter fisk.

Myrslåtter och träförädling

Idag är det tyst och stilla i skogarna kring sjön Gryten men så har det långtifrån alltid varit genom historien. I flera hundra år slukade hyttor och smedjor en stor mängd träkol. Tillverkningen av träkol har därför varit intensiv i traktens skogar, otaliga kolmilor förvandlade skog till kol långt in på 1940-talet. När järnbrukens storhetstid var över tog storskogsbruket vid. Istället för skogens svarta guld, blev timmer den värdefulla råvaran. Riktigt gamla träd hittar vi idag därför bara på svårtillgänglig mark, dit varken kolvedhuggare eller skogshuggare tog sig fram. Intill reservatet låg fram till en bit in på 1900-talet torpet Högskog. Här finns även resterna efter en ovanligt stor tjärränna bevarad. Vid sidan om träkol var även trätjära en viktig inkomstkälla. Traktens myrar användes för höskörd ända in på 1900-talet. Vid mitten av 1800-talet fanns hela 12 st slåtterlador på mossen.

Om grusvägen till reservatet

Observera att ett aktivt skogsbruk pågår utanför naturreservatet, med tunga transporter som ibland påverkar vägens yta kraftigt. Spårig vägbana samt uppstickande stenar kan därför förekomma. Markägaren Sveaskog underhåller vägen med grovt väggrus med jämna mellanrum. Då vägen i huvudsak är till för skogsbruket hålls inte samma standard som det allmänna vägnätet. Som bilburen besökare måste du själv bedöma om du och ditt fordon klarar av färden till naturreservatet utan skador eller faståkning.

Föreskrifter

I reservatet är det inte tillåtet att:

  • plocka blommor, lavar och vedlevande svampar eller på annat sätt genom plockning eller uppgrävning skada växtligheten
  • utföra ristningar på torrträd eller bark eller att skada fallna träd
  • göra upp eld annat än på särskilt anvisade eldplatser
  • tälta
  • framföra motordrivet fordon eller cykla
  • använda båt eller kanot under tiden 1 april - 31 juli
  • fiska annat än med spö och från land eller från is
  • anbringa tavla, plakat, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning
  • anordna orienteringskontroller eller snitslade spår
  • utan länsstyrelsens tillstånd bedriva insamling av insekter eller andra evertebrater.

Serviceinformation

  • Eldplats Eldplats
  • Informationstavla Informationstavla
  • Parkering Parkering
  • Rast-/vindskydd Rast-/vindskydd
  • Stig Stig
  • Utsiktstorn/fågeltorn Utsiktstorn/fågeltorn

Kontakt

Tomas Gustafson

Telefon 010-224 87 54   

Fakta

Kommun: Laxå, Degerfors
Bildat år: 1999
Areal: 494 hektar
Markägare: Naturvårdsverket
Förvaltare: Länsstyrelsen
Reservatsbildare: Länsstyrelsen
Natura 2000: området ingår i EU:s nätverk för skyddad natur, Natura 2000

Beslut och skötselplan naturreservatet VargaviddernaPDF

NATURliga möjligheter - företagens guide till naturreservaten

 

Symbol vandra, elda grön