Torpadalen

Sluttning med berg i dagen som det växer tallar på

Foto: Michael Andersson

I Torpadalen kliver du in i en trolsk urskogsartad och dramatisk natur med stupande bergväggar och vacker utsikt. Torpadalen är en långsträckt ravin som i öster begränsas av en markant bergbrant, Bergaberget. På bergets topp finns resterna efter en fornborg från järnåldern.

Slingrande bäck omgiven av strutbräken

I dalgångens botten slingrar sig Torpabäcken fram, en bäck som fylls på från flera underjordiska källor. Längs bäcken växer grova klibbalar och rikligt med den ståtliga ormbunken strutbräken. Här trivs även växter som gullpudra, missne och bäckbräsma. Bävern har gjort flera dammar i dalen.

Gott om lavar och svampar

I dalgångens fuktiga miljö finns gott om död ved. Här trivs många svampar, lavar och mossor; bland annat gränsticka, vedtrappmossa och grön sköldmossa. Du kan också se fåglar som järpe, grönsångare, gärdsmyg och mindre hackspett. Uppe på krönet av bergbranten och i sluttningen växer grov barrskog, vissa tallar är över 300 år. Bland fåglar som trivs i branterna kan nämnas korp och tofsmes.

Gammal åker- och ängsmark

Torpadalen dalgång har under lång tid brukats för odling och höskörd. Under slutet av 1800-talet började ängarna överges och skog växte upp. Flera av åkrarna var däremot i bruk långt in på mitten av 1900-talet. Inom reservatet finns resterna av torpet Berglyckan. Torpet brukades in på 1940-talet. Ett hundratal meter norr om torpruinen syns spår efter små åkertegar, insprängda mellan berghällarna.

En spännande vandring

En markerad stig leder till fornborgen på Bergabergets krön. Stigen passerar nedanför en över 40 meter hög rasbrant, som är nästan helt utan växtlighet. Det är en av de högsta rasbranterna i länet. Från stigen går en avstickare till Kungakammaren, en stor sprickgrotta i en bergvägg. Enligt sägnen ska grottan en gång ha varit gömställe åt en flyende kung.

En fornborg från järnåldern

Uppe på Borgaberget ligger resterna efter en fornborg från järnåldern (500 f.Kr-1050 e.Kr). Platsen ger en bra överblick över landskapet och de branta sluttningarna gav borgen ett naturligt skydd åt ett håll. På övriga sidor skyddades borgen av dubbla, halvcirkelformade stenmurar. Rester efter dessa murar finns idag i form av två stenvallar. Den inre vallen är cirka 100 meter lång och 2-3 meter bred.

Fornborgar fascinerar människor och det finns något spännande och mystiskt omkring dem. Hur såg de ut? Vad har de använts till? Vem använde dem? Från vilken tid är de?

 

Akvarell som visar murkonstruktion med överbyggnad i trä

Så här kan en fornborg ha sett ut. Illustration: Margareta Hildebrandt

Många fornborgar i Mälardalen

I Norden finns närmare 2000 fornborgar och av dessa finns drygt hälften i Sverige. I olika områden i Sverige finns olika typer av fornborgar och de tätaste koncentrationerna finns i Mälarbygden, längs Västkusten, i Östergötland och norra Småland. På Öland och Gotland finns också så kallade låglandsborgar och de skiljer sig ganska mycket från fastlandets borgar.

De första forskarna

Fornborgarna har fascinerat människor genom århundradena. Det var redan på 1600-talet som de allra första noteringarna om landets fornborgar gjordes. Då koncentrerade man sig främst på att inventera var borgarna ligger och hur de ser ut. På 1930-talet och framåt tog man steget till att börja undersöka borgarna. De första arkeologiska undersökningarna utfördes av arkeologer såsom Ivar Schnell, Sten Anjou, Arthur Nordén och Mårten Stenberger.

Vad finns det för olika borgar?

Man har genom tiderna valt att dela in fornborgarna på olika sätt. Det tidigaste är en ren beskrivning av hur vallarna ser ut. Finns det en, två eller tre vallar och har man tagit hjälp av bergsbranter för att bygga upp borgen? Sedan började man intressera sig lite mer för var borgarna är placerade i naturen. Är de byggda högt uppe på ett berg? Eller finns de nere på låglandet? Därefter började man intressera sig mer för deras funktion. Kan man tänka sig att människor sökt skydd i borgen? Finns det många fornlämningar i närheten? Ligger platsen nära farleder/vattenvägar där man haft bra uppsikt över vilka som färdats över vattnen? Har de använts som gravplatser eller är de mer av religiös betydelse? Har man kanske använt borgen till att bo i?

Vad har man använt borgarna till?

Man trodde länge att alla fornborgarna var tillflyktsplatser under oroliga tider och då främst under folkvandringstiden (400-550 e Kr.). Då fanns inte tankarna på att borgarna kunde ha byggts utav andra orsaker än yttre hot och det trodde man länge. Idag finns flera forskare som har nya teorier kring dessa fornborgar. Att kalla alla platser för fornborgar är inte helt rätt men de är ofta registrerade som fornborgar i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Andra namn som används är vallanläggningar eller hägnader. Många borgar har använts som skydd i oroliga tider. Andra borgar har använts mer under religiösa och kultiska former. Platserna ligger ofta på högt belägna platser och man har haft bra uppsikt över omgivningen. Det har varit en naturlig utsiktsplats som använts till att spana efter signaler i landskapet och från andra fornborgar i närheten. Vilken anledning borgarna än har byggts för så har de varit en betydande plats i landskapet och de har samlat många människor.

Örebro läns fornborgar

I Örebro finns 34 registrerade fornborgar. De flesta ligger i höjdläge och har utsikt över områden runt omkring. Vissa borgar har uppsikt över flera borgar medan andra endast ser över till en annan borg. Många av fornborgarna ligger i Kilsbergen längs med kanten och de blickar alla ut över Närkesslätten, exempelvis Borgaresjö skansar, Tistaborg, Ullavi klint. De har inte haft den främsta kontakten med varandra utan de har istället blickat ut över slätten och de fornborgar som ligger på ett band i södra delen av slättområdet, exempelvis Tarstaborg. Dessa fornborgar blickar i sin tur tillbaka mot Kilsbergens fornborgar.

 

Föreskrifter

I naturreservatet är det förbjudet att:

  • skada eller ta bort döda träd och vindfällen
  • elda
  • utan Länsstyrelsens tillståndplocka eller insamla mossor, lavar eller svampar (gäller ej matsvampar)
  • utan Länsstyrelsens tillståndfånga eller samla in ryggradslösa djur
  • utan Länsstyrelsens tillståndklättra på branta klippväggar

Serviceinformation

  • Informationstavla Informationstavla
  • Parkering Parkering
  • Stig Stig

Kontakt

Fakta

Kommun: Askersund
Bildat år: 2005
Areal: 44 hektar
Markägare: Naturvårdsverket samt enskilda
Förvaltare: Länsstyrelsen
Reservatsbildare: Länsstyrelsen
Natura 2000: området ingår i EU:s nätverk för skyddad natur, Natura 2000

Beslut och skötselplan naturreservatet TorpadalenPDF