Lilla Korslången

Betesmark, glest bevuxen med lövträd

Lilla Korslången. Foto: Kjell Store

Lilla Korslången är en välbevarad gårdsmiljö, där bete och slåtter bedrivits under lång tid. Förr i tiden var beteshagarna och ängarna viktiga i Bergslagen. Där kunde djuren beta och hö samlas in till vintern. I Lilla Korslångens äng och betesmark har en rik flora funnit en av sina sista tillflyktsorter i trakten.

Bergslagsbygd

Lilla Korslången ligger i en kuperad, sjörik del av Bergslagen. Gården ligger i det stora Malingsbo- Kloten-området, som i sin helhet skyddades som naturvårdsområde år 1981. Gården Lilla Korslången är vackert belägen på sydsluttningen mot sjön Lilla Korslången. Två kilometer öster om gården Lilla Korslången låg Klothyttans bruk. Vid Klothyttan tillverkades järn från 1600-talet fram till början av 1900-talet. Under 1600- talets andra hälft bodde smeden Markus Larsson och hans fru Anna på gården, kanske var det också de som byggde den. Tillverkningen av järn krävde många djur, inte minst för att köra kol och malm till hyttan. Behovet av ängar och hagar var stort. Där kunde hö samlas in till vintern och djuren beta. På gården odlades även flera små åkrar. I närheten av dessa finns än idag en rökbastu och en jordkällare bevarade. Rökbastun är ett litet hus i timmer som värmdes upp med varm rök och som kunde användas för att torka säd eller att basta i. I jordkällaren förvarades med all sannolikhet rotsaker och andra matvaror som odlades på gården.

Slåtteräng med många växter

Typiskt för ängen är blomsterprakten och den stora artrikedomen på kärlväxter. Ängen har under många hundra år haft en central betydelse i jordbruket då den gav vinterfoder till djuren. Under tidigare sekel var ängen därför en mycket vanlig och utbredd naturtyp. Numera, när vinterfoder odlas på åkern, fyller den inte längre någon funktion och idag återstår endast små spillror av ängsmark. Därför har även många av de slåttergynnade arterna, som förr var så vanliga, blivit sällsynta. Men på den hävdade ängen och betesmarken vid Lilla Korslången kan man fortfarande hitta ängsarter som darrgräs, fältgentiana, smörbollar, svinrot, slåtterblomma, ängsvädd, gökblomster, brudsporre, tvåblad, grönvit nattviol, ängsskallra och låsbräken. Betesmarken har, precis som ängen, gått ett liknande öde till mötes och endast rester av den tidigare mycket stora arealen beteshävdad mark finns kvar. Idag kan du hitta småväxta, betesgynnade arter som kattfot, mandelblomma, jungfrulin, liten blåklocka, vårbrodd och stagg i Lilla Korslången.

Föreskrifter

I naturreservatet är det förbjudet att:

  • plocka blommor eller på annat sätt genom plockning eller uppgrävning skada växtligheten (bär och matsvamp får dock plockas)

Serviceinformation

  • Informationstavla Informationstavla
  • Parkering Parkering

Kontakt

Fakta

Kommun: Lindesberg
Bildat år: 2006
Areal: 5,3 hektar
Markägare: Sveaskog AB samt enskild
Reservatsbildare: Länsstyrelsen
Förvaltare: Länsstyrelsen

Beslut och skötselplan naturreservatet Lilla KorslångenPDF