Järleån

En svart och vit fågel sitter på en gren som sträcker sig ner i vattnet

Strömstare vid Järleån. Foto: Kjell Store

Naturreservatet Järleån omfattar en sex kilometer lång sträcka av Järleåns dalgång. Ån har till stor del kvar sitt naturliga lopp med en av länets mäktigaste forssträckor – Långforsen. Forsen är som mäktigast under våren. Under försommaren är blomsterprakten väl värd att se och fågelsången når sin kulmen.

Framtiden för dammen vid Järle kvarn

Kraftverket och regleringen vid Järle kvarndamm saknar de tillstånd som lagstiftningen i dag kräver. Naturvårdsverket, som äger dammen, har tagit fram ett förslag på hur området kan se ut i framtiden. Förslaget är att dammluckorna tas bort och forsen återskapas. Järle kvarn kommer även fortsättningsvis vara en vacker plats att besöka. Mer information och kontaktuppgifter hittar du på Naturvårdsverkets hemsida om Järle kvarn.

Gammal dalgång

Järleåns dalgång är ursprungligen formad i en deformationszon i bergrunden. När den senaste inlandsisen smälte undan låg nästan hela dalgången under havets yta. Då avsattes mäktiga lager av grus, sand och lera i dalgångens botten. Genom dessa lager letar sig Järleån fram idag. På lagren av grus, sand och lera har människan odlat och idag betar kor här. I de mer otillgängliga branterna och ravinerna finns lövskog och blandskog.

Spår efter äldre tiders höskörd

Tack vare de finkorniga och näringsrika jordarterna är växtligheten artrik. Det märks bland annat i det stora antalet olika lövträd. I de delar av reservatet som förr nyttjades för slåtter och bete, växer mest gråal och ask. Där finns enstaka mycket gamla och grova askar och björkar kvar från slåttertiden. Ett annat vanligt träd längs Järleån är hägg, som blommar tidigt på våren.

Fåglar och växter trivs utmed ån

Bland de ovanligare växterna kan nämnas tibast, vätteros, lungört och skavfräken. På våren blommar vitsippan rikligt i lövskogarna och under sommaren är det smörbollen man särskilt lägger märke till bland de blommande växterna. Fåglar som trivs i reservatet är knipa, storskrake, strömstare och forsärla. Vissa år ses kungsfiskare. Bäver är vanlig och på senare år har utter åter setts i Järleån.

Långforsen

Långforsen är en mäktig upplevelse under perioder med högvatten. Under vårfloden har den som högst vattenflöde, men även efter en regnig period senare på året kan stora mängder vatten kasta sig ner genom forssträckan.

Levande geologi

Det rinnande vattnets påverkan på landformerna är märkbart vid Järleån. I åns yttersvängar urholkas fortfarande stranden och skred uppkommer. Då glider delar av stranden ut i ån med träd och allt och helt vegetationsfria ytor, ”skredärr”, bildas. I åns innersvängar däremot avlagras grus, sand och finkornigare material, och nya landområden byggs upp av dessa ”svämsediment”.

Gammal bruksdrift

Redan i mitten av 1500-talet fanns en hytta vid Järleån. De följande århundradena blev Järleåns dalgång det viktigaste centrat för järnförädling i Noraskogs bergslag med hyttor och hammare vid tre olika dammar. Järnhanteringen i området pågick ända in på 1920-talet, men nu återstår endast ruiner av byggnaderna samt slagghögar och andra lämningar. Järle kvarn, som drevs ända in på 1970-talet, finns bevarad i ursprungligt skick.

Läs mer om Hammarby hytta vid Järleån.

Tillgänglighet

En stig leder genom större delen av reservatet. Delar av reservatet är mycket kuperat med branta stigar och trappor. Vid parkeringen söder om Järle kvarn har du nära till vattnet och den gamla bruksmiljön. Picnickkorgen kan avnjutas vid rastplatsen lite längre västerut. Där finns även grillplats, rastbord och ett rymligt dass. Dasset och vissa bord har hög tillgänglighet.

Föreskrifter

I reservatet är det inte tillåtet att:

  • plocka blommor, gräva upp växter eller på annat sätt skada vegetationen
  • medvetet störa djurlivet, t.ex. genom närgången   fotografering av fågelbo
  • ta med okopplad hund
  • göra upp eld annat än på anvisad plats
  • fiska
  • tälta eller ställa upp husvagn
  • köra motorbåt eller annan motordriven farkost
  • köra motorfordon annat än på anvisade vägar
  • parkera annat än på anvisade parkeringar
  • anordna orienteringskontroller eller snitslade spår
  • sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt eller liknande
  • på ett störande sätt spela radio, musikinstrument eller liknande

Serviceinformation

  • Eldplats Eldplats
  • Informationstavla Informationstavla
  • Parkering Parkering
  • Rastplats Rastplats
  • Stig Stig
  • Tillgänglighet Tillgänglighet
  • Torrdass Torrdass

Kontakt

Fakta

Kommun: Nora
Bildat år: 1976
Areal: 105 ha
Markägare: Naturvårdsverket samt enskilda
Förvaltare: Länsstyrelsen
Reservatsbildare: Länsstyrelsen
Natura 2000: området ingår i EU:s nätverk av skyddad natur, Natura 2000

Beslut och skötselplan naturreservatet JärleånPDF

Upptäck Järleån

Ge dig ut på utflykt bland vattendragets natur- och kulturvärden. I denna broschyr får du veta vilka smultronställen du kan hitta utmed hela Järleån.

Smultronställen längs Järleån (pdf)PDF

Teckentolkad information

NATURliga möjligheter - företagens guide till naturreservaten

 

Symbol vandra, paddla, elda grönt