Järleån

En svart och vit fågel sitter på en gren som sträcker sig ner i vattnet

Strömstare vid Järleån. Foto: Kjell Store

Naturreservatet Järleån omfattar en sex kilometer lång sträcka av Järleåns dalgång. Ån har till stor del kvar sitt naturliga lopp med en av länets mäktigaste forssträckor – Långforsen. Forsen är som mäktigast under våren. Under försommaren är blomsterprakten väl värd att se och fågelsången når sin kulmen.

Framtiden för dammen vid Järle kvarn

Kraftverket och regleringen vid Järle kvarndamm saknar de tillstånd som lagstiftningen i dag kräver. Naturvårdsverket, som äger dammen, har tagit fram ett förslag på hur området kan se ut i framtiden. Förslaget är att dammluckorna tas bort och forsen återskapas. Järle kvarn kommer även fortsättningsvis vara en vacker plats att besöka. Mer information och kontaktuppgifter hittar du på Naturvårdsverkets hemsida om Järle kvarnlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Gammal dalgång

Järleån är ett av Örebro läns större vattendrag. Järleån avvattnar Norasjön och mynnar efter 3 mil i Väringen. Järleåns dalgång är flera hundra tusen år gammal. Den fanns redan före inlandsisarnas tid. När den senaste inlandsisen smälte undan låg nästan hela dalgången under havets yta. Då avsattes mäktiga lager av grus, sand och lera i dalgångens botten. Genom dessa lager letar sig Järleån fram idag. På lagren av grus, sand och lera har människan odlat och idag betar kor här. I de mer otillgängliga branterna och ravinerna finns lövskog och blandskog.

Livet under ytan

I Järleåns vatten simmar fiskar som bland annat stensimpa, bäcknejonöga och den ursprungliga strömlevande Hammarbyöringen. En liten population av flodpärlmussla finns i vattendraget. Andra typiska arter för rinnande vatten är dagsländor, vars laver lever på åns botten innan de utvecklas till flygande insekter. Åsandslända är en av de sländarter som finns här. Bäver är vanlig och på senare år har utter åter setts i Järleån.

Levande geologi

Järleåns framforsande vatten påverkar stränderna och vattendragets sträckning förändras ständigt. I åns yttersvängar urholkas strandkanterna och skred uppkommer. Då glider delar av stranden ut i ån med träd och allt och helt vegetationsfria ytor, ”skredärr”, bildas. I åns innersvängar samlas däremot grus och finkornigare material som bygger upp nya landområden. Ibland bildas helt nya öar. Både skred och öar skapar nya bo- och häckningsplatser för många fåglar, som kungsfiskare, forsärla och sädesärla.

Långforsen

Långforsen är som namnet anger den längsta av Järleåns forsar. Den 1200 meter långa forssträckan är en mäktig upplevelse vid högvatten. Under vårfloden är vattenflödet som högst, men även efter en regnig period kan stora mängder vatten forsa fram i ån.

Ett fuktigt klimat

I den fuktiga och skuggiga miljön kring ån frodas såväl lövträd som många mossor och lavar. Klosterlav är vanlig på många av de äldre ädellövträden. I reservatet finns även flera sällsynta arter som fjällav och trubbfjädermossa. Gott om död lövved lockar förutom svampar, lavar och mossor även olika insekter. Vilka i sin tur gör den döda veden till ett eftertraktat skafferi för många fåglar, som exempelvis mindre hackspett.

Gamla ängs- och betesmarker

Tack vare de finkorniga och näringsrika jordarterna är växtligheten artrik. Det märks bland annat i det stora antalet olika lövträd. I de delar av reservatet som förr nyttjades för slåtter och bete, växer mest gråal och ask. Där finns enstaka mycket gamla och grova askar och björkar kvar från slåttertiden. I naturreservatet hålls fortfarande delar av markerna öppna med hjälp av bete. Här hittar du många typiska ängsväxter, såsom jungfrulin, ormrot, ängsvädd och gulmåra. I de fuktigare partierna växer smörbollar, nattviol och jungfru Marie nycklar. Bland de ovanligare växterna kan nämnas tibast, vätteros, lungört och skavfräken. Mellan betesmarkerna och skogen finns värdefulla brynzoner som bland annat består av hassel, hagtorn och rosbuskar.

Järntillverkning

Redan i mitten av 1500-talet fanns en hytta vid Järleån. De följande århundradena blev Järleåns dalgång det viktigaste centrat för järnförädling i Noraskogs bergslag med hyttor och hammare vid tre olika dammar. Järnhanteringen i området pågick ända in på 1920-talet. I reservatets södra del ligger Järle kvarn, som var i drift ända in på 1970-talet.

Hammarby bruk

Under 1600-talet var Hammarby bruk ett av Noraskogs bergslags större bruk och en viktig del i den exportindustri som finansierade den svenska stormakten. Järnmalmen kom från de närliggande gruvorna men också från flera mindre gruvhål kring Hammarby och utmed Järleån. Men konkurrensen från billigt utländskt järn ledde under 1800-talet till den så kallade ”bruksdöden”. Många små bruk tvingades lägga ned. Hammarby bruk levde dock kvar ända fram till 1923.

Ruiner efter hyttan

Idag finns det stora ruiner av bruksverksamheten på norra sidan av ån. Dämningen omges av lämningarna efter bruk och hytta. Den enda kvarvarande bruksbyggnaden är det Martinverket från år 1919, en dominerande tegelbyggnad med flamugn. På hyttplatsen finns även ruinerna efter hyttans mur, masugn och rostugn av slaggtegel samt en stor slaggvarp. I området runt om finns många av arbetarbostäderna kvar.

Läs mer om Hammarby hytta vid Järleån.

Tillgänglighet

En stig leder genom större delen av reservatet. Delar av reservatet är mycket kuperat med branta stigar och trappor. Vid parkeringen söder om Järle kvarn har du nära till vattnet och den gamla bruksmiljön. Picnickkorgen kan avnjutas vid rastplatsen lite längre västerut. Där finns även grillplats, rastbord och ett rymligt dass. Dasset och vissa bord har hög tillgänglighet.

Föreskrifter

I reservatet är det förbjudet att:

  • plocka blommor, gräva upp växter eller på annat sätt skada vegetationen
  • medvetet störa djurlivet, t.ex. genom närgången   fotografering av fågelbo
  • ta med okopplad hund
  • göra upp eld annat än på anvisad plats
  • fiska
  • tälta eller ställa upp husvagn
  • köra motorbåt eller annan motordriven farkost
  • köra motorfordon annat än på anvisade vägar
  • parkera annat än på anvisade parkeringar
  • anordna orienteringskontroller eller snitslade spår
  • sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt eller liknande
  • på ett störande sätt spela radio, musikinstrument eller liknande

Serviceinformation

  • Eldplats Eldplats
  • Informationstavla Informationstavla
  • Parkering Parkering
  • Rastplats Rastplats
  • Stig Stig
  • Tillgänglighet Tillgänglighet
  • Torrdass Torrdass

Kontakt

Fakta

Kommun: Nora
Bildat år: 1976
Areal: 105 ha
Markägare: Naturvårdsverket samt enskilda
Förvaltare: Länsstyrelsen
Reservatsbildare: Länsstyrelsen
Natura 2000: området ingår i EU:s nätverk av skyddad natur, Natura 2000

Beslut och skötselplan naturreservatet JärleånPDF

Upptäck Järleån

Ge dig ut på utflykt bland vattendragets natur- och kulturvärden. I denna broschyr får du veta vilka smultronställen du kan hitta utmed hela Järleån.

Smultronställen längs Järleån (pdf)PDF

Teckentolkad information

NATURliga möjligheter - företagens guide till naturreservaten

 

Symbol vandra, paddla, elda grönt