Brevens tallskogar naturreservat

Gles tallskog på ris- och lavklädd mark

Gamla tallar. Foto: Lars-Ove Wikars

Brevens tallskogar är ett stort skogsområde med myrar, sjöar och tjärnar strax söder om Brevens bruk. Här finns stora områden med gammal, gles tallskog, en naturtyp som hör till ovanligheterna i dagens skogslandskap. Stormossen är platsen för länets största kända orrlek. Naturreservatet består av två delar, en del i Örebro län och en del i Östergötlands län.

Sällsynt bagge i ovanlig skog

Brevens tallskogar ligger långt ifrån större vägar. Området är därmed ett av få tysta områden i länet. En stor del av skogen består av en gles, brandpräglad tallskog bland hällmarker och våtmarker. Det finns gott om gamla tallar men även träd i olika åldrar och även död tallved. Här trivs fåglar som tjäder och nattskärra, svampar som lakritsmusseron, blå taggsvamp och tallticka. Något som gör området särskilt anmärkningsvärt är de sällsynta vedlevande insekter som är beroende av just gammal tallved. Raggbock är en mycket sällsynt och rödlistad skalbagge som verkar trivas riktigt bra och i riklig mängd i reservatet. Höga naturvärden finns även i de områdena med äldre granskog. I denna fuktiga och mer slutna miljö med död ved i många olika nedbrytningsstadier, trivs andra arter som spillkråka, granbarkgnagare, Thomsons trädgnagare, kattfotslav, vedtrappmossa, bitter taggsvamp, kötticka och doftskinn.

Spår efter bete och många bränder

Historiskt har området påverkats av återkommande bränder. Brandspår är talrika och ses främst i gamla tallstubbar. I viss mån kan brandspår också noteras på levande tallar, av mycket hög ålder. De flesta bränderna ligger långt tillbaka i tiden, från tidigt 1800-tal och äldre. Brandspåren från dessa tider visar dock på täta brandintervall och bränderna orsakades säkerligen huvudsakligen genom mänskliga aktiviteter, främst betesbränning. För att bevara områdets höga naturvärden kommer naturvårdsbränning vara ett viktigt verktyg inom förvaltningen av naturreservatet. Länge var skogen en viktig betesmark för tamboskapen under sommarhalvåret. Fortfarande syns spår efter tidigare skogsbete i reservatet, särskilt i närheten av bebyggelse. Betet skapade en variationsrik skog med öppna, glesare partier och kan ha bidragit till att behålla vissa av de strukturer som bränderna tidigare stod för, till exempel ljusöppna skogar med tunna jordlager.

Träkol och vattenkraft till bruket

Här och var i skogen finns spår efter traktens flerhundraåriga historia av järnhantering. Det närliggande Brevens bruk slukade stora mängder träkol i både hytta och smedjor, varför tillverkning av träkol länge var en viktig näring för många i bygden. Stora kolbottnar, plana rundlar med kolrik jord, är rester efter de stora kolmilor som omvandlade ved till träkol genom sakta förbränning. Ett fåtal men ovanligt stora kolbottnar vittnar om en storskalig och rationell tillverkning. Kolningen verkar ha upphört i området redan i slutet av 1800-talet. Den kådiga tallveden har även använts för framställning av trätjära, vilket kan förklara att mycket få stubbar från äldre avverkningar finns kvar. De har helt enklelt brutits upp och kolats till tjära. Vattenkraft var en viktig kraftkälla inom brukets verksamhet. Ett system med stora vallar intill sjöarna i reservatets norra del har anlagts för att stärka sjöarnas förmåga att magasinera vatten.

Läs mer om kulturmiljön Brevens bruk

Länets största orrspel

Stormossen är den största myren i reservatet och känd bland de fågelintresserade för sitt stora orrspel. Vid Länsstyrelsens senaste myrfågelinventering (år 2009) var orrspelet på denna myr det största på länets 51 undersökta fågelmyrar. Myren är dessutom hemvist för ett flertal andra fågelarter, exempelvis trana, enkelbeckasin och ängspiplärka. Förutom Stormossen finns här ett flertal mindre våtmarker, både öppna och trädbärande. Dessa bidrar på flera sätt till den variationsrikedom som präglar reservatet och som flera av de krävande arterna är beroende av. Till exempel är en ljus och samtidigt fuktig miljö med gott om död ved en nödvändig kombination för många vedlevande insekter.

Näringsfattiga sjöar och tjärnar

Skogen i reservatet bryts här och var upp av mörka vattenspeglar. Bland de större sjöarna märks Holmsjön, Djupsjön samt delar av Skirasjön, men här finns även flera mindre sjöar och tjärnar. Gemensamt för dem alla är att de är näringsfattiga och rymmer en sparsam växtlighet, av bland annat notblomster, gula och vita näckrosor, gäddnate och sjösäv. Här kan du även möta flera typiska sjöfåglar, som storlom, häger, kricka, knipa, fisktärna och fiskgjuse, varav flera dessutom häckar inom reservatet. 

Föreskrifter

I naturreservatet är det förbjudet att:

  • borra, hacka, spränga, gräva, rista, måla eller på annat sätt skada berg, jordytan, sten eller block, eller att flytta eller bortföra sten eller block,
  • fälla, bortföra eller på annat sätt skada levande eller döda, stående eller omkullfallna träd och buskar,
  • framföra motordrivet fordon annat än på vägar,
  • framföra motorbåt,
  • medvetet störa djurlivet t.ex. genom att klättra i boträd eller uppehålla sig vid bebodda lyor,
  • samla ryggradslösa djur annat än genom håvning eller plockning och i samband med det ta enstaka individer för artbestämning,
  • skada vegetationen t.ex. genom att plocka eller gräva upp växter såsom ris, gräs, örter, mossor eller lavar och svampar
  • utan Länsstyrelsens tillstånd använda området för organiserad tävling eller övning, lägerverksamhet eller liknande,
  • utan Länsstyrelsens tillstånd sätta upp permanent tavla, skylt, affisch, eller därmed jämförlig anordning eller att snitsla spår, 
  • utan Länsstyrelsens tillstånd utföra sådan vetenskaplig undersökning eller enstaka studie som kan leda till skada eller annan negativ påverkan på växt- eller djurlivet,
  • utan Länsstyrelsens tillstånd anlägga nya stigar,
  • utan Länsstyrelsens tillstånd kalka vatten.

Men det är tillåtet att:

  • plocka bär, matsvamp och blommor för eget behov, dock ej fridlysta eller rödlistade arter.

Serviceinformation

Kontakt

Naturvårdsenheten Länsstyrelsen Östergötland

Fakta

Kommun: Finspång och Örebro
Beslutat år: 2018
Areal: 958 hektar i Örebro län och 662 hektar i Östergötlands län
Markägare: Enskild
Reservatsbildare: Länsstyrelsen i Örebro och Östergötland
Reservatsförvaltare: Länsstyrelsen i Örebro och Östergötland

Beslut bildande av naturreservatet Brevens tallskogar (Örebro län)PDF

Beslut bildande naturreservatet Brevens tallskogar (Östergötlands län)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Skötselplan naturreservatet Brevens tallskogar (Örebro län)PDF

Skötselplan naturreservatet Brevens tallskogar (Östergötlands län)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster