Restaurering av sjöar och vattendrag

Länsstyrelsen samarbetar med andra aktörer i arbetet med att restaurera sjöar och vattendrag, för att återställa vattenmiljöer som har påverkats negativt av mänskliga aktiviteter. Vi betalar bland annat ut bidrag till åtgärder och tar fram åtgärdsplaner.

Naturmiljön i en stor del av landets sjöar och vattendrag har påverkats negativt av mänskliga aktiviteter. Flottningsverksamheten, utbyggnad av dammar och vattenkraftverk, rensningar, utdikningar och sjösänkningar är exempel på storskaliga fysiska ingrepp i våra vattenmiljöer.

I mindre vattendrag är det vanligt att fellagda vägtrummor samt rester av gamla såg- och kvarndammar innebär vandringshinder. Påverkan innebär kraftigt försämrade förutsättningar för djur och växter som lever i och i anslutning till vattnet. Den fysiska påverkan bedöms idag vara den främsta orsaken till att vi inte når våra miljömål och miljökvalitetsnormer för landets sjöar och vattendrag. Påverkan har även försämrat fisket i många av landets vatten.

Samverkan för restaurering av sjöar och vattendrag

Länsstyrelsen arbetar med restaurering av sjöar och vattendrag tillsammans med mark- och fiskrättsägare, intresseorganisationer, kommuner, myndigheter och andra intressenter. Syftet är att med gemensamma krafter återställa vattenmiljöerna till ett mer naturligt tillstånd vilket skapar förutsättningar för det naturliga växt- och djurlivet att återhämta sig. Restaurering är även en viktig del av fiskevården.

Länsstyrelsen bedriver arbetet på många olika sätt, bland annat genom att betala ut bidrag till åtgärder, genomföra åtgärder, inventera och ta fram åtgärdsplaner, bedriva tillsyn och förelägga om återställning eller miljöanpassning.

Under flera hundra år har våra vattendrag använts för timmerflottning. För att underlätta för timrets framfart rätades och rensades vattendragen på block och sten. Sidofåror stängdes av och huvudfårorna smalnades av. I och med det försvann, i stor utsträckning, variationen i vattendragen och därmed livsmiljöerna för alla vattenlevande arter.

Nu när vi inte använder vattendragen till flottning är det dags att återställa dem. I ReBorN återställer vi vattendrag i Kalixälven, Råneälven, Piteälven, Åbyälven och Byskeälven och i Västerbotten i Lögdeälven.

ReBorNs mål är att:

  • Miljöåterställa ca 200 kilometer vattendrag (100 kilometer i Norrbotten och 100 kilometer i Västerbotten).
  • Återskapa lekbottnar i projektområdena.
  • Ställa i ordning fyra demonstrationsområden där det ska finnas exempel på miljöåterställning av vattendrag samt skogliga hänsynsåtgärder.
  • Förbättra livsmiljöerna för lax, flodpärlmussla och utter.

ReBorn

ReArc är ett gränsöverskridande samarbetsprojekt som syftar till att återställa den hydrologiska miljön i flera vattendrag - från Nordland i Norge till Kolahalvön i Ryssland.

Här har timmerflottning, utdikning av mark, vägbyggen osv påverkat vattendragen under årens lopp. Projektets åtgärder kommer att gynna den biologiska mångfalden av vattenlevande arter i projektområdet.

ReArcs mål är att:

  • Förbättra kunskap om åtgärder i vattendrag som är påverkade av vattenkraft och flottledsrensningar.
  • Öka den biologiska mångfalden i vattendragen och skapa bättre förutsättningar för friluftsliv, rekreation och sportfiske.
  • Skapa nya och innovativa restaurerings- och återställningsmetoder.
  • Skapa bättre förutsättningar för en hållbar förvaltning av fisk
    Identifiera vandringshinder.

ReArc

Salmus är ett gränsöverskridande samarbetsprojekt som ska öka kunskapen om flodpärlmusslan och bidra till att förbättra dess livsmiljö i de norra områdena av Norge, Sverige, Finland och Ryssland.

Salmus mål är att:

  • Skapa en hållbar förvaltning av flodpärlmussla, öring och lax i vattendragen i Fennoskandiens "gröna bälte".
  • Skapa ett gemensamt arbetssätt för forskare och förvaltande myndigheter i respektive deltagarland.
  • Förbättra livsmiljöerna för flodpärlmusslan i Fennoskandiens "gröna bälte".

Salmus

EMRA är ett svensk-finskt samarbetsprojekt som syftar till att förbättra och återskapa naturmiljön i reglerade vattendrag. Projektet omfattar delar av Luleälven och Kemiälven. Projektet är både ett kunskapsutbytande projekt och ett åtgärdsprojekt.

EMRAs mål är att:

  • Förbättra kunskapen om åtgärder i vattendrag som är påverkade av vattenkraft och flottledsrensningar.
  • Öka den biologiska mångfalden i vattendragen och skapa bättre förutsättningar för friluftsliv, rekreation och sportfiske.
  • Skapa nya och innovativa restaurerings- och återställningsmetoder.
  • Skapa bättre förutsättningar för en hållbar förvaltning av fisk
    Identifiera vandringshinder.

EMRA

Genom tiderna har utdikning av våtmarker gjorts i syfte att få torrare mark för bland annat jordbruk och skogsbruk. 2018 startade Naturvårdsverket den så kallade Våtmarkssatsningen som innebar en finansiering av åtgärder för att återställa hydrologin i våtmarker.

Sedan 2018 har Länsstyrelsen jobbat med restaurering av utdikade våtmarker främst inom naturreservat men även i anslutning till naturskyddade områden.

Målet med att restaurera våtmarker är att återställa hydrologin och våtmarkernas vattenhållande förmåga. Andra positiva effekter av våtmarksrestaurering är minskade utsläpp av klimatgaser, minskat läckage av näringsämnen och partiklar ut till sjöar och vattendrag samt att de våtmarksberoende arterna återfår sin livsmiljö.

Våtmarker restaureras i första hand genom att diken fylls igen med den torv som en gång tagits upp från dikena och närliggande torv men även genom pluggar. Det finns ett stort behov av att restaurera våtmarker i stora delar av länet. För kommuner finns möjlighet att söka Våtmarks-LONA medel för restaurering av våtmarker.

Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) | Länsstyrelsen Norrbotten Länk till annan webbplats.

 
Grävmaskin fyller igen diken torv.

Med hjälp av grävmaskin fylls dikena igen med torv.

Där en väg och ett vattendrag korsas finns det en passage. I många fall är det en rund trumma. Dessa kan ställa till problem för vattenlevande djur när de ska vandra i vattendraget. För att möjliggöra fiskar och andra djurs vandring är lösningen att byta ut vägtrummorna till en passage med en naturlig botten, till exempel en valvbåge eller bro.

Under flottningsepoken byggdes många dammar för att kunna reglera vattnet när timret skulle fraktas. Dessa dammar används inte i dag men är fortfarande ett problem.

Remibar har under fem år åtgärdat drygt 260 vägvatten-passager, tagit bort cirka 30 dammar och skapat vandringsmöjligheter för utter och andra smådjur. Arbetet har utförts i fem vattensystem, Kalixälven, Råneälven, Piteälven, Sävarån och Lögdeälven.

 

EXPERT är ett gränsöverskridande samarbetsprojekt mellan länderna inom Barentsregionen som syftar till ökat kunskapsutbyte och kunskapsbildande.
Miljöåtgärder i vatten och på myrar har pågått i flera år. När dessa åtgärder utförs används i de flesta fall grävmaskiner. Ett problem är att kunskapsnivån hos maskinförarna har varierat vilket har gjort att kvaliteten på arbetet har varit ojämn.

EXPERTs mål är att:

  • Ta fram en kurs med bland annat kursmaterial och filmer för utbildning av maskinförare som ska utföra miljöåtgärder.
  • Bygga upp ett samarbete mellan länder i Barentsregionen så vi har ett utbyte av erfarenheter om miljöåtgärder.

Kontakt