Skyfallsliknande regn i Kalmar länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Dispens från generellt biotopskydd

Du får inte göra åtgärder som kan skada skyddade biotoper. Exempel på skyddade biotoper är diken, våtmarker, odlingsrösen och alléer. Om du ändå behöver göra en åtgärd måste du ansöka om dispens.

Vissa små mark- och vattenområden, så kallade biotoper, har ett generellt skydd i hela Sverige. Det är områden som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter. Biotoperna, förutom alléer, ska ligga i, eller i anslutning till jordbruksmark för att vara skyddade. Jordbruksmarken behöver inte användas idag för att skyddet ska gälla.

Exempel på åtgärder där du behöver dispens från det generella biotopskyddet

Diken och naturliga bäckfåror

  • Lägga igen, täckdika, kulvertera diken. Att skapa överfarter räknas också som att lägga igen diken. Att anlägga en damm eller ändra miljön på något annat sätt i ett dike eller mindre vattendrag.
  • Underhållsåtgärder under känsliga delar av året.

Våtmarker och småvatten

  • Dränera, fylla igen eller förändra på annat sätt.
  • Introducera nya arter.
  • Dumpa biologiskt avfall som till exempel ris, överblivet foder eller gödsel.

Källor med omgivande våtmark

  • Tillföra vatten eller avvattna via exempelvis diken.
  • Introducera nya arter.
  • Dumpa biologiskt avfall som till exempel ris, överblivet foder eller gödsel.

Alléer

  • Fälla eller beskära alléer.
  • Gräva, köra eller på annat sätt skada marken runt allén.

Stenmurar

  • Gräva på ett sätt som underminerar muren.
  • Ta bort eller flytta stenar (gäller även om stenarna läggs tillbaka).
  • Täcka över stenmuren med sten, grus, ris eller jord. Det gäller även kortare förvaring.

Odlingsrösen

  • Gräva i stenröset.
  • Ta bort eller flytta stenar (gäller även om stenarna läggs tillbaka).
  • Täcka över odlingsröset med sten, grus, ris eller jord.

Åkerholmar

  • Flytta större stenar.
  • Lägga upp massor eller material.
  • Köra med maskiner.
  • Avverka träd eller gräva upp växtlighet.
  • Gräva.

Pilevallar

  • Avverka träd.
  • Arbete med marken på ett sätt som kan skada trädens rötter.
  • Åtgärder som riskerar att ge stamskador till exempel fastspikning av staket, eller stängsel.

Ett geografiskt område kan också ha ett särskilt biotopskydd. Det beslutas av Länsstyrelsen, kommuner eller Skogsstyrelsen.

Länsstyrelsen Kalmar län har inga geografiska biotopskyddsområden. Skogsstyrelsen har däremot ett antal som de ansvariga för.

Biotopskyddsområde, Skogsstyrelsen Länk till annan webbplats.

Stenmur intill en smal grusväg. Mellan vägen och stenmuren blommar rikligt med blålockor.

Biotopskyddad stenmur. Foto: Kicki Ringdahl

Så kännetecknas olika skyddade biotoper

Ett småvatten eller en våtmark med en areal av högst ett hektar i jordbruksmark som ständigt eller under en stor del av året håller ytvatten eller en fuktig markyta. Exempel på småvatten är kärr, gölar, vätar, översilningsmarker, kallkällor, märgelgravar, öppna diken, dammar och högst två meter breda naturliga bäckfåror. Arealbegränsningen avser inte linjeformiga biotoper som öppna diken eller högst två meter breda naturliga bäckfåror. Dammar anlagda för bevattningsändamål räknar man inte till denna biotop.

Småvatten gynnar groddjur, fåglar, insekter och annat småvilt på grund av det skydd och den tillgång på föda som biotopen ger. Skötta småvatten är oftast rikare på arter än andra.

Områden i mark där grundvatten samlat strömmar ut och den våtmark som vildas på grund av det utströmmande vattnet är högst ett hektar.

Vatten från källor är ofta kallt och mineralrikt. Här växer mest mycket specialiserade växter som tex bäckbräsma och gullpudra. Bland djuren är det inte många arter som trivs i det iskalla vattnet men den relikta taggmärlan är en av dem. Våtmarker har ofta skötts genom slåtter eller bete. Det är viktigt att förhindra spridning av sly och träd , därför kan man behöva röja med några års mellanrum.

Minst fem lövträd som är planterade i en enkel eller dubbel rad. Träden ska stå längs en väg eller det som tidigare utgjort en väg eller i ett i övrigt öppet landskap. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd.

Alléer är viktiga biotoper i landskapet och äldre träd i alléer har ofta höga naturvärden. Träden i en allé är ofta livsmiljö för flera hotade arter framför allt lavar, mossor  och svampar. I Sverige växer ca 70 lavarter och ca 50 mossarter på alléträd. Alléer är även viktiga miljöer för många insekter. De är också bra miljö för häckning och födosökning för fåglar och fladdermöss. Allmänt kan man säga att ju äldre ett träd är desto fler olika arter lever i det. Alléer är också ofta viktiga ur kulturmiljösynpunkt eftersom de visar hur människan har påverkat landskapet genom tiderna.

Stenar som är lagda på varandra som har en tydlig långsträckt form i naturen. Stenmuren ska användas eller ha använts som hägn eller fungerat som avgränsning mellan jordbruksskiften eller någon annan funktion.

Miljön kring stenmurar är ofta torr, ljus och varm vilket ger goda möjligheter för värmegynnade djur och växter. Stenarna lagrar värme vilket gör att växelvarma djur som ormar, ödlor och insekter uppskattar dessa biotoper. Det varma klimatet gynnar också växter som kan blomma tidigare på dessa platser. Många arter som humlor och nyckelpigor använder dessa biotoper som skydd, övervintringsplats och födosöksområde. I och med att biotoperna är rika på insekter drar de till sig insektsätande fåglar och fladdermöss. Man bör hålla biotoperna fria från lövsly och träddungar så att de inte blir skuggade eller skadade av stammar eller rotsystem.

Samlingar av stenar som man har lagt upp på eller nära jordbruksmark. Stenarna ska ha kommit fram vid brukande av jordbruksmarken.

Mark som man har använt för odling av spannmål har man i alla tider röjt från sten för att underlätta harvning, sådd och skörd. Stenar i åkerns kanter placerade man utanför åkern medan man samlade stenarna längre in i åkern i rösen. Stenarna i ett odlingsröse är av olika storlek, men sällan större än en mansbörda. Det är först på senare tid som man kunde lägga betydligt större stenar  på odlingsrösena.

En holme av natur- eller kulturmark som har en areal av högst 0,5 hektar. Åkerholmen ska vara omgiven av åkermark eller odlad betesmark.

Åkerholmar består ofta av moränmark, berghällar eller annan mark som varit för stenig eller haft för tunt jordlager för att kunna odla upp till åker. Åkerholmar kan vara mycket artrika och är livsmiljö för flera av jordbrukslandskapets växt- och djurarter. En vanlig åkerholme har i medel 50 blomväxter vilket också gör att många nyttiga insekter finner föda där. Fåglar som hämpling och gulsparv trivs på åkerholmar och en del fåglar som tex ormvråk bygger sina bon där. Åkerholmar har ofta ett gynnsamt klimat med varma, skyddade och solexponerade sydsidor vilket många värmekrävande arter drar nytta av.

Hamlade pilar som står i en rad med antingen minst fem träd med ett inbördes avstånd av högst 100 meter i en öppen jordbruksmark eller invid en väg där marken mellan pilträden är plan eller upphöjd till en vall. Biotopen kan också bestå av minst tre träd om vallen är mer än 0,5 meter hög och två meter bred. Biotopen omfattar trädradens längd med den bredd den vidaste trädkronan har. För det fall vallen är bredare än den bredaste  trädkronan omfattar biotopen hela vallen.

Kontakta oss om du har frågor




Kontakt

Naturvårdshandläggning

Länsstyrelsen Kalmar län

Telefon: 010-223 8181
Telefontid: Nästa tillfälle Torsdagen den 25 kl. 09.30-11.30

Dela sidan:

Landshövding

Allan Widman

Besöksadress

Regeringsgatan 1

Postadress

391 86 Kalmar

Organisationsnummer

202100-2304

Följ oss