Pågående och kommande arbete med förorenade områden

På Bie grafiska i Drageryd i Högsby kommun skedde destillation av lösningsmedel mellan åren 1985-1988. Denna verksamhet gav upphov till höga halter av tetrakloreten i grundvattnet. Länsstyrelsen har fått bidrag för undersökningar under år 2021 och 2022.

Bockara sågverk ligger i närheten av en kommunal vattentäkt. Dioxiner har påträffats i grundvattnet nedströms sågen och en markförorening har konstaterats vid den före detta doppningsplatsen. Kommunen har undersökt föroreningssituationen översiktligt i en förstudie. Fortsatt utredning behöver utföras för att kunna genomföra saneringsåtgärder och för att bedöma hotet mot vattentäkten. Bidrag för framtagande av en huvudstudie under 2022 har beviljats. Oskarshamns kommun är huvudman för utredningarna.

Naturvårdsverket har beviljat bidrag för att genom huvudstudie utreda och undersöka glasbruksån Alsterån under 2021 och 2022. Sveriges geologiska undersökning (SGU) är huvudman för projektet. Huvudsakligen kommer metallbelastningen att utredas samt miljö- och hälsorisker kopplat till det.

Markundersökning som gjordes 2016-2017 visar att tippen består av schakt- och rivningsmassor. Avfallet ligger direkt på kalkstenen och är inte täckt med några täta material. Då det översta bergmaterialet i regel är uppsprucket finns det en risk att föroreningar i tippen kan spridas till grundvattnet.
Grönhögens kommunala dricksvattentäkt ligger ca 500 m nordöst om tippen. Tippen ligger inom det sekundära vattenskyddsområdet. I eller i anslutning till tippen åt öster finns natura 2000-området ”Stora alvaret". Mörbylånga kommun är huvudman för projektet att undersöka området i en förstudie. Undersökningar kommer ske under 2022.

Föroreningsproblematiken med rödfyr på Öland har utretts i huvudstudie utförd av Länsstyrelsen. Huvudstudien omfattade till viss del även Lovers alunbruk, den del av alunhanteringen som under mer än 100 år pågick på fastlandet. Verksamheten lämnade efter sig en rödfyrshög med förorening framför allt av bly och arsenik i anslutning både till vattendrag och samhälle. Under åren 2020 – 2022 pågår en huvudstudie för Lovers alunbruk med Kalmar kommun som huvudman.

På området har glasbruksverksamhet bedrivits mellan åren 1897–2014. Innan dess har det legat ett järnbruk på platsen under cirka 150 år. Produktionen har varit mycket stor av bland annat kristallglas. De undersökningar som genomförts visar att marken är kraftigt förorenad av bland annat bly, arsenik och kadmium i både bruksmark och utfyllnadsområde. Mängden förorening i utfyllnadsområdet har bedömts vara 17 ton arsenik, 62 ton bly och 1,6 ton kadmium. Vapenbäcksån (Ljungbyån) strömmar rakt genom bruksområdet. Bidrag har beviljats för att slutföra huvudstudien med riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering under 2022. SGU är huvudman för projektet. Objektet har även beviljats bidrag för att ta fram ansvarsutredning. När dessa delar är på plats är det nödvändigt att påbörja åtgärdsförberedelser.

På platsen har det tidigare bedrivits gjuteriverksamhet samt under några år på 1980-talet även behandling av kvicksilveravfall. Naturvårdsverket har beviljat bidrag för utredningar motsvarande MIFO fas 2 under 2022. Tidplanen behöver troligtvis skjutas fram lite så att de kan avslutas under första halvåret 2023.

På platsen låg en plantskola som kan ha använt bekämpningsmedel. Känsligheten på området bedöms som stort då ytan där handelsträdgården har legat idag är en lekplats och rekreationsområde. Kalmar kommun är huvudman och har beviljats bidrag för undersökningar i form av MIFO fas 2 under 2021 och 2022.

 Länsstyrelsen har via bidrag genomfört undersökningar motsvarande MIFO fas 2 för tre glasbruk. Föroreningssituationen visade sig inte vara så allvarlig som befarat men det föreligger behov av ytterligare undersökningar i olika delområden.

Olssons hytta i Nybro kommun är ett före detta glasbruk centralt beläget i Nybro tätort.

Torsås glasbruk i Torsås kommun är ett före detta glasbruk och glasbruksdeponi centralt beläget i Torsås tätort. 

Wentzelholms glasbruk i Vimmerby kommun var i drift 1826-1897 och beläget på landsbygden.

Undersökningarna slutfördes under inledningen av 2022 och Länsstyrelsen söker nya utredningsbidrag för kompletterande provtagning motsvarande förstudie under 2023.

Två sågverk som benämns H. Johansson Källenäs och Fågelhem sågverk och som är belägna nära varandra i Fågelhem, Vimmerby kommun, har beviljats bidrag till förstudie respektive MIFO fas 2 under 2022. Utredningarna kommer avslutas under inledningen av 2023.

Impregnering av virke har skett på det 15 hektar stora området sedan i början av 1900-talet. Kreosotimpregnering förekom mellan åren 1953–1998 och CCA-impregnering upphörde 2003. Huvudstudien som blev klar 2015 visar att det på området finns mycket höga halter av främst PAH (cancerogena och övriga) och arsenik förekommer i jord inom stora delar av det gamla verksamhetsområdet. Föroreningar har påträffats i sediment, ytvatten och grundvatten. Ansökan om åtgärdsförberedelser har beviljats av Naturvårdsverket 2021. Ansvarigt bolag är medfinansiär och huvudman är SGU. Åtgärder beräknas kunna påbörjas tidigast 2024.

Kraftiga föroreningar av dioxiner och metaller finns på platsen. Uppskattningsvis finns det 6 ton arsenik, 145 ton koppar, 66 ton bly och 200 gram dioxiner. Spridningen till hamnbassängen bedöms som måttlig i dagsläget men kan öka.

Under 2020-2021 skedde förberedelser för åtgärd på Kopparverket, Verkstaden 18.

Naturvårdsverket har beslutat om 126,3 miljoner kroner för saneringsåtgärder på objektet. Åtgärden startade hösten 2022.

Avfallsupplag i kommunens regi där deponering av hushållsavfall och industriavfall pågick mellan 1946–1977. Avfallsdeponins volym uppskattas till 90 000–100 000 m³ på en yta av 25 000–30 000 m². Under perioden 1966–1972 deponerades bland annat PCB-haltig fogmassa på deponin. Det deponerades totalt cirka 80 ton fogmassa, vilket innebär att mellan 10 och 18 ton PCB har deponerats. Fogmassan är allmänt spridd i avfallsmassorna på deponin. Länsstyrelsen har klassat objektet som akut. Projektet var nyckelfärdigt 2010 men avstannade. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och har under hösten 2017 tagit fram en uppdaterad ansvarsutredning. Avtal skrevs mellan Emmaboda kommun och Länsstyrelsen 2021 och Naturvårdsverket har beviljat bidrag för den del av projektet som saknar ansvar. Arbete med åtgärdsförberedelser påbörjas under 2022 och drivs parallellt med avhjälpandeåtgärder vi objektet Verda Träindustrier, också det i Emmaboda kommun.

Länsstyrelsen har under ett flertal år arbetat med sågverk där doppning av virke i kemikalier har förekommit. Vid sådana sågverk finns risk för bland annat dioxin- och klorfenolföroreningar i mark, vatten och sediment. De områden som prioriterats högst är belägna i närheten av vattenuttag och bostäder. Kalmar kommun har fortsatt utreda och åtgärda ett av de allvarligaste objekten.

Vid Vassmolösa före detta ångsåg doppades virke under senare hälften av 1900-talet i klorfenolmedel för att skydda virket mot missfärgning och angrepp av mikroorganismer. Sågverket låg inom vattenskyddsområdet för den kommunala vattentäkten.

Förorening i grundvatten har konstaterats av både klorfenoler och dioxiner. Dioxinerna förekommer främst på tre identifierade delområden, varav en plats användes för tippning av barkavfall samt två platser för uppställda doppkar.

I genomförda utredningar har det bedömts finnas risk för spridning av föroreningar till vattentäkten. Barkavfallet innehåller de största mängderna och i halter som kan innebära hälsorisker.

Naturvårdsverket har beviljat bidrag för att åtgärda problemet. Vid de före detta doppningsplatserna har de översta jordlagren grävts bort i en första etapp. Nästa etapp omfattar bortgrävning av föroreningar i barktippen. Åtgärderna pågår under 2021 och 2022. Undersökningar för att avgränsa föroreningen visar att större ytor än de kända och nu åtgärdade punktkällorna är förorenade av dioxiner. Det kommer därmed att bli även en etapp 3 som gäller stora delar av övriga sågverksområdet. Denna avslutande etapp bedöms kunna rymmas inom beviljad bidragsram. Kalmar kommun är huvudman för projektet.

Sågverket som är lokaliserat centralt i Vissefjärda startades under 1940-talet. Doppning har skett med pentaklorfenol. Under 2015–2017 undersöktes området i omgångar vilket sammanställdes i en huvudstudie. Mycket höga halter dioxin har påträffats i vissa punkter liksom höga halter klorfenoler. Under 2020 genomfördes kompletterande undersökningar i en barktipp. År 2022 har Naturvårdsverket beviljat bidrag för åtgärdsförberedelser. Projektet bedrivs parallellt med arbetet vid objektet Rasslebygds avfallsdeponi. Emmaboda kommun är huvudman för projektet.

Glasbruksprojektet var ett samarbetsprojekt som genomfördes mellan länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län med syfte att kartlägga föroreningssituationen vid glasbruken inom Glasriket. Projektet är avslutat och omfattande dokumentation finns.

Bakgrund

Glasbruksprojektet hade sin grund i den inventering av glasindustrin som genomfördes som ett samarbetsprojekt under åren 1999-2000. Resultatet av inventeringen ledde till att ett stort antal glasbruk riskklassades. Under 2002-2003 genomfördes en metodikstudie vid fem glasbruk i länen som visade hur åtgärdsutredningar och riskbedömningar kan genomföras. Glasbruksprojektet omfattade utredningar av totalt 25 glasbruksområden, varav 14 i Kalmar län och 11 i Kronobergs län. Dessutom undersöktes sedimentföroreningar i sex åar/vattendrag i anslutning till bruken.

Syfte

Glasbruksprojektets syfte var att ta fram underlag för att översiktligt avgränsa och beräkna mängden föroreningar i mark och sediment vid glasbruken, bedöma hälso- och miljörisker samt att klargöra vilket åtgärdsbehov som finns och vilka efterbehandlingsåtgärder som kan vidtas med mera. Arbetena har genomförts i två etapper under åren 2006-2007.

Dokumentation och resultat

Glasbruksprojektet är avslutat och en omfattande dokumentation av projektets genomförande och resultat finns tillgänglig i form av en slutrapport, en syntesrapport som sammanfattar resultaten av de olika undersökningarna samt individuella rapporter för varje undersökt objekt, totalt 34 rapporter. Till dessa har också lagts de tidigare genomförda metodikstudierna som fungerat som underlagsrapporter i projektet.

Sammanfattningsvis har projektet kommit fram till att det finns totalt ca 420 000 kubikmeter förorenade massor vid de undersökta glasbruksområdena, innehållande cirka 420 ton arsenik, 27 ton kadmium och 3 000 ton bly. Modifierade laktester som genomförts i projektet har bland annat visat att en mycket hög andel av föroreningarna är ”biotillgängliga” vilket styrker tidigare bedömningar att hälsorisker kan uppkomma vid vistelse inom förorenade områden. En beräkning av spridning av föroreningar visar att det årligen tillförs cirka 44 kilo arsenik, 12 kilo kadmium och 165 kilo bly till åarna från de förorenade områdena.

Dokumentation inom Glasbruksprojektet

Länsstyrelsen Kalmar län publicerar rapporterna som tagits fram inom projektet. Författarna till rapporterna svarar själva för innehållet.
Samtliga rapporter (pdf-format) öppnas i nytt fönster.

En komplett huvudstudierapport är färdigställd sedan 10 år. Markförorening av klorfenoler och dioxiner i halter som bedömts vara akuttoxiska finns i ett lättillgängligt strandområde. Temporära åtgärder i form av inhägnad har vidtagits.

Kommunen arbetar nu vidare med vilka åtgärder som ska vidtas.

Glasbruket har varit i drift under mycket lång tid och produktionen har varit hög av både soda- och kristallglas. Slipvatten infiltrerades i marken efter slamavskiljning. Glasbruksavfallet (mängspill, felblandad mäng, glaskross, slipslam) har fram till 1979 tillförts området och finns dammar intill Lyckebyån. Totalt bedöms det finnas ca 6 ton arsenik och 17 ton bly i utfyllnadsområdet samt 8 ton arsenik och 5 ton bly i bruksområdet. Föroreningsnivå, spridningsförutsättningar och skyddsvärde bedöms som mycket stora. Arbete med att göra Lyckebyån till vattenskyddsområde pågår vilket medför att även känsligheten höjs upp till mycket stor. Emmaboda kommun är tillsynsmyndighet.

 Glasbruket har varit i drift under mycket lång tid (1895–1983) följt av några kortvariga försök till återstart fram till 1996. Produktionen har varit hög av både soda- och kristallglas. Slipvatten infiltrerades i marken efter slamavskiljning. Glasbruksavfallet (mängdspill, felblandad mäng, glaskross, slipslam) har fram till 1979 tillförts den egna deponin.

Deponins omfattning har uppskattats till 2000 m2, mäktigheten till 1 till 2 m samt den totala mängden till 3000 m3. Totalt bedömdes det finnas 10 ton arsenik, 60 ton bly och 4 ton kadmium i deponin. Enligt undersökning ligger deponin periodvis under grundvattenytan. Vapenbäcksån (Ljungbyån) passerar tätt intill det före detta glasbruket, provtagning har visat förhöjda halter kadmium. Ansvarigt bolag har gått i konkurs under 2022. Det är i nuläget oklart när huvudstudien kommer vara slutförd. Länsstyrelsen Kalmar län är tillsynsmyndighet.

Glasbruket har varit i drift under mycket lång tid, det anlades 1864 och den industriella produktionen upphörde 2003. I samband med nedläggningen genomfördes punktsaneringar. Den huvudsakliga glasbrukstippen användes fram till år 1976. Den är undersöktes i samband med glasbruksprojektet 2006–2007. Totalt bedömdes det finnas 13 ton arsenik och 28 ton bly i deponin och i bruksmark 2 ton arsenik och 15 ton bly. Spridning har påvisats till Hagbyån. Emmaboda kommun är tillsynsmyndighet.

Vid vattentäkten Västra skogen i Vimmerby finns rester från två sågverk där doppning har förekommit. Markföroreningar av dioxin har konstaterats vid de båda objekten i en förstudie och utredning behövs för att man ska kunna undanröja risken för påverkan på kommunens grundvattenuttag.

Huvudstudien färdigställdes under 2022. Det har konstaterats att åtgärdsbehov föreligger av dioxinförorening i mark och kommunen har för avsikt att gå vidare med avhjälpandeåtgärder.