Förutsättningar för arbetet med förorenade områden

Länets berggrund domineras av graniter. Graniterna är som regel kiselsyrerika, det vill säga sura bergarter, varför de jordarter som bildas ifrån dem näringsmässigt är magra. I öst-västliga stråk i mitten av länet sträcker sig ett bälte av porfyr. Liksom granit är porfyr en sur bergart och ger upphov till näringsfattiga jordar.

Vid Västervik, i ett nordväst-sydostligt område, breder mycket gamla sedimentära bergarter ut sig. Genom tryck har sedimenten omvandlats till kvartsiter och sura vulkaniter. I sprickzoner har basisk lava trängt fram. Den har omvandlats till gnejser och ådergnejser.

Sediment som avlagrats på urberget för bara 600 miljoner år sedan kom med tiden att bilda den nuvarande Kalmarsundssandsstenen. Sandstenen sträcker sig i ett smalt band längs kusten. De yngsta bergarterna i länet finns på Öland som till större delen består av ordovicisk kalksten.

I princip består länet av fyra jordartsområden: Ren morän i sydväst, blandzon med morän och grus i mellersta länet, ett berg- och lerområde i nordost och Öland med den ofta tunna täckningen av moränlera med stort kalkinnehåll.

Länet karaktäriseras av många soltimmar och liten nederbörd. Länet har även många åar, men ingen är speciellt mäktig förutom Emån, som är sydöstra Sveriges största å. Emån är 22 mil lång och är känd för sitt artrika växt- och djurliv med ett stort antal nationellt rödlistade arter. Många bruksnäringar har historiskt utnyttjat åarna för vattenkraften. Kalmar län får anses vara sjörikt, med omkring 2 000 sjöar större än en hektar. Fördelningen av sjöar är mycket ojämn. I den norra delen av länet ligger sjöarna tätt medan länets sydöstra del, som ligger under högsta kustlinjen, är mycket sjöfattig.

Det är väl känt att levande organismer i vatten tar upp en stor del av de föroreningar som finns, till exempel PCB (polyklorerade bifenyler), dioxiner samt tungmetaller. De föroreningar som är lokaliserade till sediment i inlandsvatten, exempelvis i Emåns vattensystem, läcker mer eller mindre till nedströms liggande delar av vattensystemet. Förr eller senare når dessa föroreningar också Östersjön. Sedimentförekomster i de större vattendragen i länet har undersökts och flera förorenade områden som påverkar vattendragen har eller är på gång att åtgärdas.

Hultsfredsdeltat är en annan omfattande isälvsavlagring som sträcker sig i nordvästsydostlig riktning uppifrån det lilla samhället Silverdalen och ned till sjön Hulingen. Deltaformationen är två till fyra kilometer bred och mycket mäktig. Seismiska undersökningar visar att bergytan ligger drygt 100 m under markytan mellan Silverån och Hultsfreds flygfält. Områdets potential för framtida vattenförsörjning är mycket god. Inom Hultsfredsdeltat finns flera förorenade områden. Undersökningar och åtgärder har genomförts vid flera av dessa. Mer om detta går att läsa under pågående och kommande samt genomfört arbete med förorenade områden.

Glas har tillverkats i Småland under snart 300 år. Av de en gång drygt 100 glasbruken i ”Glasriket” mellan Nybro och Växjö finns idag ett tiotal bruk och hyttor kvar. Tungmetaller, främst kadmium, har använts i pigment för att färga och måla glas. Bly har använts som stabilisator vid framställning av kristallglas och arsenik som luttringsmedel. Som i de flesta industriella verksamheter genererades även avfall och restprodukter – avfall som vid de flesta glasbruk deponerades i anslutning till byggnaderna och huvudsakligen bestod av glaskross, råvaruspill, sliperiavfall och kemikalierester. Ibland användes även rester från glastillverkningen för fyllning vid utbyggnad av nya markområden intill bruken.

Historiskt sett har glasindustrin släppt ut stora mängder metaller. Vid de undersökningar av glasbruksmark och deponier som genomförts i Kalmar och Kronobergs län, har det beräknats att det finns sammanlagt ca 460 ton arsenik, ca 30 ton kadmium och ca 3200 ton bly i områdena. Dessa föroreningar utlakas långsamt från de förorenade massorna och kommer på sikt att tillföras Östersjön om inga åtgärder vidtas.

I glasriket pågår ett långsiktigt åtagande för både forskning, undersökningar och åtgärder. Sveriges geologiska undersökning (SGU) är huvudman för många av projekten i glasriket.

Flera av glasbruksobjekten på länets prioriteringslista ligger på Nybroåsen. Nybroåsen är sydöstra Sveriges största och mäktigaste isälvsavlagring. Åsen är ca sju mil lång och sträcker sig från Kalmarsund i sydost upp till Lenhovda i nordväst. Nybroåsen utgör huvudvattentäkt för Kalmar kommun, Nybro kommun och Torsås kommun.

Undersökningar och åtgärder har genomförts vid flera av glasbruksobjekten och sedimentförekomster i glasbruksåarna. Mer om detta går att läsa under pågående och kommande samt genomfört arbete med förorenade områden.

Utöver undersökningar och åtgärder vid glasbruksområdena har man bland annat forskat kring hälsoriskerna vid förorenade glasbruksområden och kring innovativ återvinning av glaskross som finns i utfyllnadsområden kring glasbruken.

Mer information om glasbruksområdena

Glasbruksprojektet - ett samverkansprojekt i glasrikekommunerna, SGU Länk till annan webbplats.

Webbplatsen Innovativ sanering Länk till annan webbplats.

Innovativ sanering i Glasriket, Vinnova Länk till annan webbplats.

Alla rapporter som tagits fram inom projekt som genomförts i glasriket kan lämnas ut på begäran. Författarna till rapporterna svarar själva för innehållet. Listan över tillgängliga rapporter finns i ett separat dokument.

Förteckning över rapporter från glasbruken som skickas på begäran Pdf, 67.8 kB.

Länsstyrelsens efterbehandlingsfrågor handläggs på Miljöenheten som är en del av Samhällsavdelningen. Efterbehandlingsgruppen har därför en tydlig koppling till området miljöfarlig verksamhet samt prövning och tillsyn över pågående verksamheter, men även mot strategisk samhällsplanering.

Miljöskyddshandläggare på Miljöenheten handlägger också ärenden angående förorenade områden i det fall ett område är förorenat av en verksamhet som finns inom den handläggarens normala tillsyns- och prövningsområde. Efterbehandlingsgruppen fungerar i dessa ärenden som ett internt stöd.
Inventering och riskklassning av pågående verksamhet görs dock av efterbehandlingsgruppen. Efterbehandlingsgruppen fungerar också som uppgiftslämnare och internt stöd vid handläggning av andra typer av ärenden där förorenade områden berörs, så som exploateringsärenden och vattenärenden.

Förorenade områden och sanering av dessa aktualiseras ofta i samband med planläggning eller ändrad markanvändning av ett område. Genom detta krävs samarbete mellan handläggare på Länsstyrelsens samhällsbyggnadsenhet och efterbehandlingsgruppen. Efterbehandlingsgruppen är representerad på planberedningar, interna och externa, utöver som remissinstans i planernas samråd- och granskningsskede.

I Länsstyrelsens arbete med bidragsfinansierade åtgärdsprojekt inom förorenade områden, deltar personer från efterbehandlingsgruppen som kontaktpersoner i de projekt- och styrgrupper som bildas för varje projekt. I de fall Länsstyrelsen har tillsynsansvaret vid en åtgärd deltar miljöskyddshandläggare som tillsynsansvariga i projekten.

Samverkan förekommer med länets kommuner, Miljösamverkan Sydost och vattenförvaltningen.

Samverkan med länets kommuner

Vid plansamråd informerar Länsstyrelsen om identifierade förorenade eller potentiellt förorenade områden för det aktuella området.

Flera instanser på kommunerna, plan- och byggavdelning, mark- och exploaterings avdelning samt miljö- och hälsoskyddsavdelning blir inkopplade i samband med bidraget för sanering i samband med bostadsbyggande.

Kommunerna översänder anmälningar om efterbehandlingsåtgärder enligt 28 § Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd i enlighet med miljöbalkens rutiner för anmälningsärenden.

De kommunala kontaktpersonerna när det gäller frågor om förorenade områden får information från Länsstyrelsen.

Samverkan med Miljösamverkan Sydost

Kommunförbundet Kalmar län driver projektet Miljösamverkan Sydost, där syftet är att driva projekt för samverkan mellan miljöhandläggare i Kalmar och Gotlands län inom olika miljö- och hälsoskyddsområden. Projektet finansieras ekonomiskt av samtliga kommuner i länen, Länsstyrelserna och Kommunförbundet. Miljöbalkens syfte att tillförsäkra alla invånare och kommande generationer en hälsosam och god miljö vilket kräver att tillsynsmyndigheterna i länet samverkar.

Samverkan med vattenförvaltningen

Vattenmyndigheten för Södra Östersjön i samarbete med Länsstyrelsen Kalmar län har tagit fram ett åtgärdsprogram för åren 2022–2027 med åtgärder riktade till myndigheter och kommuner samt konsekvensanalys. Av de 12 åtgärder som är listade för länsstyrelsen är det främst åtgärd 10 som gäller efterbehandling av förorenade områden.

Länsstyrelsens arbete med åtgärder vid glasbruken och objekt på värdefulla grundvattentillgångar är i linje med detta. Att komma till undersökningar och åtgärder vid brandövningsplatserna där PFAS, (per- eller polyfluorerade ämnen) eller högfluorerade ämnen som de också kallas, använts prioriteras. Fortsatt kartering av möjliga källor till PFOS (perfluoroktansulfonat) i vattendrag blir också angeläget då överskridande av EU:s gränsvärde för ytvatten är vanligt. Detta gäller även förekomst av PAH (polycykliska aromatiska kolväten) och TBT (tributyltenn) i ytvatten även om det inte är lika utbrett. Regeringsuppdraget för verifiering av PFAS och förorenade sediment gör det möjligt att verifiera misstankar om påverkan från PFAS eller på sediment.