Höga temperaturer i Kalmar länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Mål, strategi och prioritering för arbetet med förorenade områden

Nationella och regionala mål styr tillsammans med förutsättningarna för det förorenade området vilka strategier och prioriteringar som tillämpas. Här finns även länets prioriteringslista över områden.

Agenda 2030- FN:s globala hållbarhetsmål

Agenda 2030 består av 17 globala mål för en hållbar utveckling. Miljömålen och arbetet med förorenade områden är en del i detta arbete.

Av de globala målen är det främst följande som har starkast koppling till förorenade områden:

  • 3 Hälsa och välbefinnande
  • 6 Rent vatten och sanitet för alla
  • 11 Hållbara städer och samhällen
  • 12 Hållbar konsumtion och produktion
  • 14 Hav och marina resurser
  • 15 Ekosystem och biologisk mångfald

Nationella miljömål

Arbetet med förorenade områden bidrar till att uppfylla flera olika nationella miljömål. Enligt miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö" ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

Det svenska miljömålssystemet har funnits sedan 1999 och kan ses som den ekologiska dimensionen av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Insatser för att nå miljömålen bidrar därmed även till de globala hållbarhetsmålen.

Målet inom miljöarbetet i Sverige är att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke finns 16 nationella miljökvalitetsmål. Ett av dessa är Giftfri miljö som innebär att förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället inte ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

För varje miljökvalitetsmål finns ett antal preciseringar beslutade som syftar till att utgöra kriterier för att bedöma möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Preciseringen för förorenade områden är att de är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

Berörda myndigheter behöver arbeta målinriktat och i samverkan för att öka åtgärdstakten för att miljökvalitetsmålet ska uppnås.

Nationella tillsynsmål

Naturvårdsverkets övergripande nationella mål för Länsstyrelsens operativa tillsyn och tillsynsvägledning:

  • Länsstyrelsen ska genom tillsynen bidra till att ansvaret för prioriterade föroreningsskador utreds och att föroreningsskador med ansvarig part avhjälps i enlighet med gällande delmål för giftfri miljö.
  • Länsstyrelsen ska erbjuda tillsynsvägledning till kommunerna i den utsträckning och omfattning att dessa ges förutsättningar för att kunna bedriva tillsyn avseende föroreningsskador.

Länsstyrelsen i Kalmar län har gjort om Naturvårdsverkets tillsynsmål till länets mål för operativ tillsyn och tillsynsvägledning.

Regionala mål

Regionala mål har tagits fram av efterbehandlingsgruppen för att vägleda länets kommuner och Länsstyrelsen i sitt arbete med egeninitierad tillsyn av förorenade områden.

  • Kalmar län har som mål att år 2030 är minst 25 procent av områdena med riskklass 1 och 2 åtgärdade.
  • Kalmar län har som mål att år 2040 är minst 75 procent av områdena med riskklass 1 och 2 åtgärdade.
  • Kalmar län har gjort det nationella övergripande målet till sitt, att till år 2050 har alla områden med mycket stor risk eller stor risk för människors hälsa eller miljön blivit åtgärdade (riskklass 1 och 2).

Kalmar län följer även de nationella miljökvalitetsmålen med preciseringar och etappmål.

Strategi och prioriteringar

Arbetet med förorenade områden är omfattande och resurskrävande. Vi behöver därför använda rätt strategier och prioritera att arbeta med rätt förorenade områden.

Utgångspunkten för allt efterbehandlingsarbete bör vara att nå största möjliga riskreduktion så kostnadseffektivt som möjligt. Ett annat sätt att uttrycka detta är att välja bästa möjliga teknik vid efterbehandlingsarbete.

Prioriteringsgrunder i Kalmar län

En mängd vattendrag i länet har förorenats med tungmetaller och olika typer av svårnedbrytbara organiska miljögifter, såsom PCB (polyklorerade bifenyler), dioxiner, PAH (polycykliska aromatiska kolväten) och ämnen med hormonella effekter. I länets södra del är vattendragen mer utsatta för försurning, och här kalkas därför de flesta vattendrag regelbundet.

Den historiska industristrukturen i regionen är betydelsefull när det gäller att förklara belastningen på särskilt Emån med biflöden, men även på andra vattendrag. Under lång tid har skogsnäringarna dominerat med omfattande papperstillverkning, sågverk och snickerifabriker. Om man räknar med även mindre sågverk har det identifierats nästan 600 sågverk i länet. Vid många sågverk har blånadsskydd av virket eller träimpregnering förekommit. Länets pappersbruk har efterlämnat stora volymer cellulosafibrer i sjöar. Dessa fibersediment är ofta förorenade med kvicksilver som bland annat har använts vid olika steg i papperstillverkningen. Under en begränsad tid av pappersbrukens historia har också återanvändningen av självkopierande papper gett upphov till utsläpp av PCB. Förutom skogsnäringarna har flera större ackumulatorindustrier varit lokaliserade till länet. Även dessa har gett upphov till en stor belastning på Emåns vattensystem.

Glasbruken i Kalmar län har efterlämnat stora mängder av bly och arsenik i marken, grundvattnet och i sediment. På flera glasbruksobjekt har arsenikhalter som bedömts utgöra risk för akut direktexponering uppmätts. Ett stort antal utfyllnader med glasavfall finns och flertalet är inte övertäckta. Många av glasbruken och deras deponier ligger dessutom direkt vid vattendrag. Några av glasbruken ligger på isälvsmaterial, och tre av dem ligger just på Nybroåsen som är sydöstra Sveriges största åsbildning. Nybroåsen utgör en grundvattenresurs som i dagsläget försörjer Kalmar, Nybro och Torsås kommuner med dricksvatten.

Grundvattenresurser har blivit allt viktigare att skydda, bland annat genom den brist på dricksvatten som blivit vanligare under sommaren i länet. Många förorenade områden ligger på eller i anslutning till nuvarande eller möjliga vattenresurser för dricksvatten. Dessa objekt är prioriterade att arbeta vidare med.

Prioriteringsgrunder som är mest relevanta för Länsstyrelsens tillsyns- och bidragsarbete.

  • Objekt som brådskar ur ansvarssynpunkt, till exempel vid risk för nedläggning eller konkurs.
  • Objekt där klagomål eller ny information inkommit.
  • Objekt med påverkan på vattenförekomster som ej uppnår god status (I enlighet med Vattenmyndighetens förvaltningsplan 2022-2027, åtgärd 10.
  • Objekt på gång in i åtgärd.

Arbetssätt

För att hantera alla de närmare 80 000 misstänkt förorenade platser som länsstyrelserna tillsammans har pekats ut i Sverige, och de ca 4000 områdena i Kalmar län, har Naturvårdsverket utvecklat en metod för att prioritera de mest angelägna objekten, metodiken för inventering av förorenade områden, MIFO-metodiken. Sammanfattningsvis så utgår det ifrån:

  1. Registrering - sker i den nationella databasen hos länsstyrelserna, EBH-stödet.
  2. Inventering - enligt metodiken för inventering av förorenade områden, MIFO-metodiken och en platsspecifik riskklassning. Klassningen görs utifrån vilken risk området kan utgöra för människors hälsa och/eller miljö. Riskklass 1 och 2 innebär mycket stor respektive stor risk och riskklass 3 och 4 innebär måttlig respektive liten risk. Områden med hög riskklass (1 och 2) bör undersökas mer noggrant genom markundersökningar och utredningar.
  3. Undersökningar och utredningar - görs på de områden som prioriterats efter riskklassningen. Genom undersökningar och utredningar avgörs det området behöver undersökas vidare eller om efterbehandlingsåtgärder behövs och i vilken omfattning. Provtagning kan behöva ske i jord, grundvatten, ytvatten, sediment, inomhusluft, byggnadsmaterial med mera Resultatet från analyserna, tillsammans med annan information om området, används sedan för att bedöma föroreningssituationen på platsen. Allt sammanställs i en rapport, där man också redovisar vilka risker som är förknippade med föroreningarna på området.
  4. Åtgärder - Det finns många olika åtgärder att ta till för att efterbehandla ett förorenat område. Vanligast är med åtgärder som tar bort föroreningskällan till exempel schaktning men åtgärder kan även vara administrativa som att till exempel sätta upp stängsel eller skylt. Vilken åtgärd som är lämpligast bedöms från fall till fall och valet av åtgärd är beroende av vilken typ av förorening det rör sig om. Det kan ta lång tid från det att ett förorenat område upptäcks till att platsen blir sanerad.

Prioriteringslista

Länsstyrelsen presenterar varje år en lista över de mest prioriterade områdena i länet. Vid en del områden på listan har föroreningar redan hittats medan det för andra områden bara finns en misstanke om att verksamheter har skapat föroreningar.

Listan är ett prioriteringsredskap för oss som kan förändras från år till år och kan inte ses som en slutlig lista över länets mest förorenade områden. Förändringar i listan kan ske på grund av ändrad markanvändning, undersökningar, skyddsåtgärder, sanering eller andra omständigheter som gör att länsstyrelsen bedömer att ett område ska tas bort eller läggas till på listan.

Vill du ha mer information om områdena på listan?

Vill du ha information om övriga objekt på prioriteringslistan, Miljöenheten. Kontaktuppgifter finns längst ned på sidan.

De 20 första objekten är rangordnade och de fyra första objekten i listan nedan är i åtgärd. Övriga presenteras i branschvis utan rangordning.

Prioriteringslista över förorenade områden i Kalmar län 2024


Objektnamn

Kommun

Bransch

1. Impregneringsverket, Hultsfred

Hultsfred

Träimpregnering

2. Vassmolösa ångsåg

Kalmar

Sågverk med doppning

3. Kopparverket

Oskarshamn

Primära metallverk

4. Impregneringsverket Södra Vi

Vimmerby

Träimpregnering

5. Flygsfors glasbruk

Nybro

Glasindustri

6. Rasslebygds avfallsdeponi

Emmaboda

Avfallsdeponier - icke farligt, farligt avfall

7. Orrefors glasbruk

Nybro

Glasindustri

8. Ljungbyån - Orrefors - BarkabäckenNybroSediment BKL 2

9. Åfors glasbruk

Emmaboda

Glasindustri

10. Hälgenäs hamn

Västervik

Sågverk med doppning

11. Batterifabriken, Oskarshamn

Oskarshamn

Ackumulationsindustri

12. Två sågverk i Västra skogen

Vimmerby

Sågverk med doppning

13. Lovers Alunbruk

Kalmar

Gruva och upplag - Sulfidmalm, rödfyr

14. Gullaskruvs glasbruk

Nybro

Glasindustri

15. Johansfors glasbruk

Emmaboda

Glasindustri

16. Boda glasbruk och glasbruksdeponi

Emmaboda

Glasindustri

17. Emmaboda glasverk

Emmaboda

Glasindustri

18. Målerås glasbruk

Nybro

Glasindustri

19. Kalmar flygplats - Brandkåren - Brandövningsplats

Kalmar

Flygplats / Brandövningsplats

Köpings tall omlastningsstation

Borgholm

Avfallsdeponier - icke farligt, farligt avfall

Smålandshyttan

Emmaboda

Glasindustri

Yttre hamnen, nordväst

Borgholm

Hamn - handelstrafik med miljöfarliga varor

Fågelfors bruk

Högsby

Sågverk med doppning

Nedsjön

 Hultsfred Sediment BKL 1

Nötöfjärden

Oskarshamn

Sediment BKL 1

Skeppsbrofjärden

Västervik

Sediment BKL 1

Lyckebyån

Emmaboda

Sediment BKL 2

Lyckebyån - Diken i Emmaboda

Emmaboda

Sediment BKL 2

Lyckebyån - Våtmark nedströms Åfors

Emmaboda

Sediment BKL 2

Ljungbyån - Barkabäcken - Kvarnekulladammen

Nybro

Sediment BKL 2

Ljungbyån - Kvarnekulladammen - Västrakullabäcken

Nybro

Sediment BKL 2

Verda Träindustri

Emmaboda

Sågverk med doppning

Fågelhem sågverk

Vimmerby

Sågverk med doppning

H. Johanssons/Källenäs

Vimmerby

Sågverk med doppning

Bockara sågverk

Oskarshamn

Sågverk med doppning

Kvillsfors träindustri

Hultsfred

Sågverk med doppning

Ljunghäll AB

Vimmerby

Tungmetallgjuterier

Åbe:s verkstäder

Vimmerby

Verkstadsindustri - med halogerande lösningsmedel

Upsala Armaturfabrik II

Hultsfred

Ytbehandling av metaller elektrol./kemiska processer

Ragn-Sells Vimmerby

Vimmerby

Anläggning för farligt avfall

Bie Grafiska AB

Högsby

Verkstadsindustri - med halogerande lösningsmedel

Bie Grafiska Skurebo

Högsby

Anläggning för farligt avfall

Madesjötippen

Nybro

Avfallsdeponier - icke farligt, farligt avfall

Olssons hytta

Nybro

Glasindustri

Torsås glasbruk och glasbrukstipp

Torsås

Glasindustri, industrideponi

Wentzelholms glasbruk

Vimmerby

Glasindustri

Emsfors bruk

Oskarshamn

Massa och pappersindustri

Alsterån

Nybro (Uppvidinge och Högsby)

Sediment BKL 2

Serp, tidigare Sibä

Emmaboda

Tungmetallgjuterier

Skandinaviska aerosol

Hultsfred

Övrig organisk kemisk industri

70 Plantskolor

Hela

Plantskola

Kontakt

Miljöenheten

Länsstyrelsen Kalmar län

Telefon till växeln: 010-223 80 00

Dela sidan:

Landshövding

Allan Widman

Besöksadress

Regeringsgatan 1

Postadress

391 86 Kalmar

Organisationsnummer

202100-2304

Följ oss