Mål, strategi och prioritering för arbetet med förorenade områden

Agenda 2030 – FN:s globala hållbarhetsmål

Agenda 2030 består av 17 globala mål för en hållbar utveckling. Miljömålen och arbetet med förorenade områden är en del i detta arbete.

Av de globala målen är det främst följande som har starkast koppling till förorenade områden:

• 3 – Hälsa och välbefinnande
• 6 – Rent vatten och sanitet för alla
• 11 – Hållbara städer och samhällen
• 12 – Hållbar konsumtion och produktion
• 14 – Hav och marina resurser
• 15 – Ekosystem och biologisk mångfald
• 17 – Genomförande av globalt partnerskap

Det övergripande målet för miljöarbetet i Sverige är att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som ett riktmärke finns 16 nationella miljökvalitetsmål fastställda av riksdagen. Arbetet med förorenade områden rör framför allt miljökvalitetsmålet Giftfri miljö:

”Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.”

Regeringen har tagit fram en precisering av miljökvalitetsmålet för Giftfri miljö som är särskilt starkt kopplat till Länsstyrelsens arbete med förorenade områden: ”Förorenade områden ska vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön”. Kalmar län följer samtliga nationella miljökvalitetsmål med preciseringar och etappmål. Andra aktuella miljökvalitetsmål för arbetet med förorenade områden är:

• Levande sjöar och vattendrag
• Grundvatten av god kvalitet
• God bebyggd miljö
• Ett rikt växt- och djurliv

Berörda myndigheter behöver arbeta målinriktat och i samverkan för att öka åtgärdstakten för att miljökvalitetsmålet ska uppnås.

Nationella tillsynsmål

Naturvårdsverkets övergripande nationella mål för Länsstyrelsens operativa tillsyn och tillsynsvägledning:

• Länsstyrelsen ska genom tillsynen bidra till att ansvaret för prioriterade föroreningsskador utreds och att föroreningsskador med ansvarig part avhjälps i enlighet med gällande delmål för giftfri miljö.
• Länsstyrelsen ska erbjuda tillsynsvägledning till kommunerna i den utsträckning och omfattning att dessa ges förutsättningar för att kunna bedriva tillsyn avseende föroreningsskador.

Länsstyrelsen Kalmar län har antagit den övergripande nationella målsättningen för länsstyrelsernas arbete, att år 2050 ska alla områden med mycket stor risk eller stor risk (riskklass 1 och 2) vara åtgärdade.

Länsstyrelsen Kalmar län har antagit regionala mål för länet för att vägleda länets kommuner och Länsstyrelsen i sitt arbete med egeninitierad tillsyn av förorenade områden.

• Kalmar län har som mål att år 2030 är minst 25 procent av områdena med riskklass 1 och 2 åtgärdade.
• Kalmar län har som mål att år 2040 är minst 75 procent av områdena med riskklass 1 och 2 åtgärdade.
• Kalmar län har som mål, enligt det nationella övergripande målet, att till år 2050 är alla områden med riskklass 1 och 2 åtgärdade.

För att göra de regionala målen tydligare och lättare att följa upp har vi valt att utgå från 2021 som startår. Detta då året representerar den högsta noteringen av antal objekt i riskklass 1 och 2 i länet som Länsstyrelsen har sparad data från. Uppföljning ska därför göras med 2021 års siffror som utgångsläge, se tabellen nedan. Nya objekt kan tillkomma i riskklass 1 och 2 allteftersom fler objekt riskklassas. Exempelvis genom inventering av PFAS. Förhoppningsvis rör det sig om ett mindre antal objekt i länet men det är såklart en faktor att ta hänsyn till vid uppföljning av målen.

Tabellen nedan visar antal objekt i riskklass 1 och 2 som maximalt får kvarstå att åtgärda vid varje angiven tidpunkt om vi ska uppnå delmålen 2030 och 2040 samt slutmålet 2050. Uppdelat per ansvarig tillsynsmyndighet i länet. Källa data från 2021: Utdrag från EBH-stödet daterat 2021-01-19.

Utgångspunkten för allt efterbehandlingsarbete bör vara att nå största möjliga riskreduktion så kostnadseffektivt som möjligt. Ett annat sätt att uttrycka detta är att välja bästa möjliga teknik vid efterbehandlingsarbete.

Prioriteringsgrunder i Kalmar län

Länsstyrelsen prioriterar att arbeta med objekt som kan innebära ett hot mot människors hälsa, markhälsa, naturområden med stora skyddsvärden eller mot vattenförsörjningsintressen. Då detta innefattar ett stort antal objekt krävs ytterligare prioriteringar.

De prioriteringsgrunder som är mest relevanta för Länsstyrelsens tillsyns- och bidragsarbete är:

• Objekt som innebär stora risker för människors hälsa och miljön, riskklass 1 och 2.
• Objekt som brådskar ur ansvarssynpunkt, till exempel vid risk för nedläggning eller konkurs.
• Objekt med påverkan på vattenförekomster som ej uppnår god status (enligt Vattenmyndighetens åtgärdsprogram 2022–2027, åtgärd 10).
• Objekt i utredning eller åtgärd där det finns en engagerad huvudman.
• Objekt som har förhöjd risk att drabbas av ett förändrat klimat.
• Objekt som behöver utredas med avseende på PFAS.
• Prioritering görs också utifrån Naturvårdsverkets urvalskriterier enligt nationella planen Länk till annan webbplats..

För de områden som behöver inventeras prioriteras i första hand objekt i branschklass 1 och 2.

Arbetssätt

För att hantera alla de närmare 80 000 misstänkt förorenade platser som länsstyrelserna tillsammans har pekats ut i Sverige, och de ca 4000 områdena i Kalmar län, har Naturvårdsverket utvecklat en metod för att prioritera de mest angelägna objekten, metodiken för inventering av förorenade områden, MIFO-metodiken. Sammanfattningsvis så utgår det ifrån:

1. Registrering - sker i den nationella databasen hos länsstyrelserna, EBH-stödet.
2. Inventering - enligt metodiken för inventering av förorenade områden, MIFO-metodiken och en platsspecifik riskklassning. Klassningen görs utifrån vilken risk området kan utgöra för människors hälsa och/eller miljö. Riskklass 1 och 2 innebär mycket stor respektive stor risk och riskklass 3 och 4 innebär måttlig respektive liten risk. Områden med hög riskklass (1 och 2) bör undersökas mer noggrant genom markundersökningar och utredningar.
3. Undersökningar och utredningar - görs på de områden som prioriterats efter riskklassningen. Genom undersökningar och utredningar avgörs det området behöver undersökas vidare eller om efterbehandlingsåtgärder behövs och i vilken omfattning. Provtagning kan behöva ske i jord, grundvatten, ytvatten, sediment, inomhusluft, byggnadsmaterial med mera Resultatet från analyserna, tillsammans med annan information om området, används sedan för att bedöma föroreningssituationen på platsen. Allt sammanställs i en rapport, där man också redovisar vilka risker som är förknippade med föroreningarna på området.
4. Åtgärder - Det finns många olika åtgärder att ta till för att efterbehandla ett förorenat område. Vanligast är med åtgärder som tar bort föroreningskällan till exempel schaktning men åtgärder kan även vara administrativa som att till exempel sätta upp stängsel eller skylt. Vilken åtgärd som är lämpligast bedöms från fall till fall och valet av åtgärd är beroende av vilken typ av förorening det rör sig om. Det kan ta lång tid från det att ett förorenat område upptäcks till att platsen blir sanerad.

Handlingsplan för Länsstyrelsens tillsyn av förorenade områden

Länsstyrelsen har en beslutad handlingsplan för arbetet med förorenade områden år 2025–2027. Handlingsplanen ska ge förutsättningar för ett mer strategiskt och systematiskt arbete för att uppnå miljömålet Giftfri miljö.

Vill du ha mer information om områdena på listan?

Vill du ha information om övriga objekt på prioriteringslistan, Miljöenheten. Kontaktuppgifter finns längst ned på sidan.

De 24 första objekten är rangordnade. Övriga presenteras branschvis utan rangordning.

Prioriteringslista över förorenade områden i Kalmar län 2025