Plan för kommande arbete av sanering av förorenade områden i Kalmar län

Prioriterade objekt

De mest prioriterade objekten i länet redovisas i en prioriteringslista. Prioriteringslistan omfattar utöver länets samtliga objekt inom riskklass 1 och några av de högst prioriterade inom riskklass 2.

De objekt som prioriteras högst på listan har ofta anknytning till branscherna glasbruk, träimpregnering och batteritillverkning.

Beskrivning av de första objekten i priolistan

Impregneringsverket, Hultsfred i Hultsfreds kommun, Vassmolösa Ångsåg i Kalmar kommun, Kopparverket i Oskarshamns kommun Alsterbro glasbruk och Flerohopp glasbruk i Nybro kommun är i åtgärdsfas och beskrivs under fliken Åtgärder nedan.

Glasbruksområdet är kraftigt förorenat av arsenik, bly och kadmium. Grundvattnet i området har höga till mycket höga halter av dessa ämnen. Stora delar av området ligger öppet och exponerat samtidigt som ytliga jordprover visat på mycket höga arsenikhalter vilket gör att objektet bedöms vara akut. Mängden förorenade massor uppskattas till totalt cirka 25 000 kubikmeter. Mängden föroreningar i deponier och bruksmark inom området har beräknats till cirka 60 ton arsenik, 110 ton bly och 5 ton kadmium. Området har försetts med inhägnad och skyltning för att begränsa de akuta riskerna med ytliga föroreningar. År 2016 förelade Länsstyrelsen ansvarigt bolag att genomföra en huvudstudie. Huvudstudien skulle ha varit färdigställd under 2019 men ansvarigt bolag har inte fullföljt sina åtaganden.


Glas från Flygsfors glasbruk

Kontakt: David Lokrantz (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Avfallsupplag i kommunens regi där deponering av hushållsavfall och industriavfall pågick mellan 1946–1977. Avfallsdeponins volym uppskattas till 90 000–100 000 m³ på en yta av 25 000–30 000 m². Under perioden 1966–1972 deponerades bland annat PCB-haltig fogmassa på deponin. Det deponerades totalt cirka 80 ton fogmassa, vilket innebär att mellan 10 och 18 ton PCB har deponerats. Fogmassan är allmänt spridd i avfallsmassorna på deponin. Länsstyrelsen har klassat objektet som akut. Projektet var nyckelfärdigt 2010 men avstannade. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och har under hösten 2017 tagit fram en uppdaterad ansvarsutredning.

 

Kontakt: Lill Thunberg (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

En komplett huvudstudierapport är färdigställd sedan 10 år. Markförorening av klorfenoler och dioxiner i halter som bedömts vara akuttoxiska finns i ett lättillgängligt strandområde. Temporära åtgärder i form av inhägnad har vidtagits. En ansökan om åtgärdsbidrag har tidigare lämnats in men då exploateringsintressen fanns i området beviljades inte bidrag. Planerna på exploatering är inte längre aktuella och kommunen vill därför söka åtgärdsbidrag på nytt.

 

Kontakt: Anders Svensson (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Impregnering av virke har skett på det 15 hektar stora området sedan i början av 1900-talet. Kreosotimpregnering förekom mellan åren 1953–1998 och CCA-impregnering upphörde 2003. Huvudstudien som blev klar 2015 visar att det på området finns mycket höga halter av främst PAH (cancerogena och övriga) och arsenik förekommer i jord inom stora delar av det gamla verksamhetsområdet. Föroreningar har påträffats i sediment, ytvatten och grundvatten.

 

Impregneringsverket Södra Vi juni 2018

Impregneringsverket Södra Vi juni 2018

Kontakt: Anders Svensson (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

På området har glasbruksverksamhet bedrivits mellan åren 1897–2014. Innan dess har det legat ett järnbruk på platsen under cirka 150 år. Produktionen har varit mycket stor av bland annat kristallglas. De undersökningar som genomförts visar att marken är kraftigt förorenad av bland annat bly, arsenik och kadmium i både bruksmark och utfyllnadsområde. Mängden förorening i utfyllnadsområdet har bedömts vara 17 ton arsenik, 62 ton bly och 1,6 ton kadmium. Vapenbäcksån (Ljungbyån) strömmar rakt genom bruksområdet. En huvudstudie håller på att tas fram av ansvarigt bolag.


Kontakt: David Lokrantz (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Mellan åren 1876–2013 har glasbruksverksamhet bedrivits på platsen. Lyckebyån, som planeras att bli vattenskyddsområde för Emmaboda och Karlskrona kommun, strömmar förbi området. Utfyllnaden på området sträcker sig ned i ån. Stora föroreningsmängder finns på bruksmark och utfyllnadsområde, bland annat beräknas det finnas 10 ton arsenik och 200 ton bly. Arbete pågår att få fram huvudstudie. Objektet har tidigare översiktligt undersökts.

 

Kontakt: David Lokrantz (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Vid vattentäkten Västra skogen i Vimmerby inom vattenskyddsområdet finns rester från två sågverk där doppning har förekommit. Markföroreningar av dioxin har konstaterats vid de båda objekten i en förstudie och utredning behövs för att man ska kunna undanröja risken för påverkan på kommunens grundvattenuttag. Länsstyrelsen har fått bidrag 2019 för att undersöka objekten.


Bille Leijon-sågen på Trekantsområdet Västra skogen, Vimmerby kommun juni 2018

Bille Leijon-sågen på Trekantsområdet Västra skogen, Vimmerby kommun juni 2018

Helmer Borsiö-sågen på Trekantsområdet Västra skogen, Vimmerby kommun juni 2018 Foto: Lill Ljunggren

Helmer Borsiö-sågen på Trekantsområdet Västra skogen, Vimmerby kommun juni 2018 Foto: Lill Ljunggren

Kontakt: Anders Svensson (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Glasbruket har varit i drift under mycket lång tid (1895–1983) följt av några kortvariga försök till återstart fram till 1996. Produktionen har varit hög av både soda- och kristallglas. Slipvatten infiltrerades i marken efter slamavskiljning. Glasbruksavfallet (mängspill, felblandad mäng, glaskross, slipslam) har fram till 1979 tillförts den egna deponin. Deponins omfattning har uppskattats till 2000
m2, mäktigheten till 1 till 2 m samt den totala mängden till 3000 m3. Totalt bedömdes det finnas 10 ton arsenik, 60 ton bly och 4 ton kadmium i deponin. Enligt undersökning ligger deponin periodvis under grundvattenytan. Vapenbäcksån (Ljungbyån) passerar tätt intill det före detta glasbruket, provtagning har visat förhöjda halter kadmium. Ansvarigt bolag har förelagts att undersöka föroreningssituationen men har inte svarat upp mot kraven frånsett att en provtagningsplan har lämnats in. Det är i nuläget oklart när huvudstudien kommer vara slutförd.

 

Kontakt: David Lokrantz (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Föroreningsproblematiken i Degerhamn i Mörbylånga kommun har utretts i huvudstudie utförd av Länsstyrelsen. Huvudstudien omfattade till viss del även Lovers alunbruk, den del av alunhanteringen som under mer än 100 år pågick på fastlandet. Verksamheten lämnade efter sig en rödfyrshög med förorening framförallt av arsenik i anslutning både till vattendrag och samhälle. Under åren 2020 – 2021 pågår en huvudstudie för Lovers alunbruk med kommunen som huvudman.


Kontakt: Anders Svensson (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Verksamhetsområdet, mark och grundvatten vid den pågående verksamheten, är mycket förorenat av tungmetaller. Tillsynsinsatser och utredningar motsvarande MIFO fas 2/ förstudie har genomförts.


Kontakt: Lill Thunberg (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Övriga prioriterade objekt

Bland resterande objekt finns två sedimentobjekt i Emåns vattensystem. Länsstyrelsen har genomfört undersökningar av Nedsjön och Nötöfjärden med fokus på kvicksilver som primär förorening. Vid arbetet med MIFO-bedömningar har Nedsjön i Hultsfreds kommun tilldelats högsta riskklassen. Det är beroende på att sjön innehåller stor mängd kvicksilver i ett känsligt läge, mycket nära den kommunala vattentäkten och i direkt anslutning till Silverån. Undersökningsresultaten visar att metyleringen i sjön är hög. Metylering av kvicksilver är hög även i Nötöfjärden. Där finns även förhöjda halter av kadmium i fibersedimenten.

Ett objekt på prioriteringslistan avser förorenat grundvatten i delar av Västerviks stad. Det är en förorening av klorerade lösningsmedel, som har utretts av kommunen i en förstudie. Ett ansvar finns för den föroreningsrest som finns på den ursprungliga kemtvättstomten.

Bockara sågverk ligger i närheten av Oskarshamns kommuns vattentäkt. Dioxiner har påträffats i grundvattnet nedströms sågen och en markförorening har konstaterats vid den före detta doppningsplatsen. Kommunen har undersökt föroreningssituationen översiktligt i en förstudie. Fortsatt utredning behöver utföras för att kunna genomföra saneringsåtgärder och för att bedöma hotet mot vattentäkten.

Verda Träindustri i Emmaboda kommun var i drift mellan åren 1946–1982. Emmaboda kommun har undersökt området i omgångar sammantaget motsvarande huvudstudie. Mycket höga halter dioxin har uppmätts i jordprover inom området samt förhöjda halter i grundvatten och bäcksediment.


Kontakt: Anders Svensson (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Återstående glasbruk i Emmaboda och Nybro kommun på prioriteringslistan är även de högt prioriterade, dessa är Gullaskruvs glasbruk, Målerås glasbruk, Johansfors glasbruk, Boda glasbruk, Emmaboda glasverk, och Smålandshyttan. Av dessa är alla utom Smålandshyttan undersökta motsvarande en förstudie. För Smålandshyttan del pågår detta arbete under hösten-vintern 2017. De undersökta glasbruken har visat mycket höga halter av främst arsenik och bly i mark men även i grundvatten. Åtgärder har genomförts i mindre delar på Boda glasbruk och Målerås glasbruk.

 

Kontakt: David Lokrantz (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Inventering

I nuläget är inventeringen från länsstyrelsen sida i stort slutförd. Riskklassningarna uppdateras då mer information kommer fram om objekten.

Undersökningar och utredningar

Under 2019 har Länsstyrelsen Kalmar län fått medel från Naturvårdsverket på undersökningar och utredningar. Nedan listas de som Länsstyrelsen Kalmar fått medel för.

År 2013 riskklassades 75 objekt i branschen plantskola till riskklass 2, stor risk för människors hälsa och miljön. Flera av objekten ligger på fastigheter där det bor personer permanent. För 23 av objekten gäller att bekämpningsmedel har eller kan komma att förorena privata eller kommunala dricksvattentäkter, eller någon av de prioriterade dricksvattenresurser som pekats ut i länets vattenförsörjningsplan.

Länsstyrelsen har fått medel från Naturvårdsverket att utföra undersökningar, MIFO fas 2, på plantskolor/handelsträdgårdar i länet under 2019.

Länsstyrelsen kommer att göra en förenklad upphandling hösten 2019 på objekt i fyra kommuner. Aktuella objekt (7 stycken) i denna första omgång ligger i Torsås, Emmaboda, Borgholm och Mörbylånga kommun. Vi hoppas kunna genomföra detta under 2019 och samtidigt förbereda fortsättningen för år 2020.

Platser där det har legat en handelsträdgård kan vara förorenade, även om handelsträdgården inte längre finns kvar. Som fastighetsägare är det viktigt att veta om marken är förorenad. Se länk nedan för mer information.

Kontakt: Anders Svensson (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Naturvårdsverket har beviljat bidrag för att under 2019 och 2020 genom huvudstudier utreda och undersöka glasbruksåarna Lyckebyån och Ljungbyån. Statens geologiska undersökning är huvudman för projektet som sträcker sig över två län och tre kommuner. Huvudsakligen kommer metallbelastningen att utredas samt miljö- och hälsorisker kopplat till det.


Ljungbyån nedströms Smedstorp 2019 Foto: David Lokrantz

Ljungbyån nedströms Smedstorp 2019 Foto: David Lokrantz

Kontakt: David Lokrantz (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Åtgärder

Nedan listas de objekt där sanering sker just nu.

Vid Impregneringsverket i Hultsfred, lokaliserad centralt i Hultsfreds tätort, startade impregnering av kraftledningsstolpar år 1943. Produktionen pågick fram till 1989. Området är kraftigt förorenat med arsenik och kreosot. Just nu pågår en schaktsanering ovanför grundvattenytan samtidigt som man gör ytterligare utredningar av kreosotföroreningen som lokalt finns under grundvattenytan.

Via tillsyn genomfördes en huvudstudie för området som konstaterade att det finns stora mängder blyföroreningar i marken och i byggnader. Föroreningssituationen bedöms som extra allvarlig eftersom föroreningarna är lokaliserade på Hultsfredsdeltat, vilket är en av de största grundvattentillgångarna i sydöstra Götaland. Sammantaget uppskattas det finnas 20 ton arsenik och 80 ton kreosot på området. SGU är huvudman för saneringsprojektet som beviljats bidrag från Naturvårdsverket för den del av saneringen där ansvar saknas.

Impregneringsverket (Hultsfreds kommun)länk till annan webbplats

Kontakt: Alexandra Selldén (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Länsstyrelsen har under ett flertal år arbetat med sågverk där doppning av virke i kemikalier har förekommit. Vid sådana sågverk finns risk för bland annat dioxin- och klorfenolföroreningar i mark, vatten och sediment. De områden som prioriterats högst är belägna i närheten av vattenuttag och bostäder. Kalmar kommun har fortsatt utreda och åtgärda ett av de allvarligaste objekten.

Vid Vassmolösa före detta ångsåg doppades virke under senare hälften av 1900-talet i klorfenolmedel för att skydda virket mot missfärgning och angrepp av mikroorganismer. Sågverket låg inom vattenskyddsområdet för den kommunala vattentäkten.

Förorening i grundvatten har konstaterats av både klorfenoler och dioxiner. Dioxinerna förekommer främst på tre identifierade delområden, varav en plats användes för tippning av barkavfall samt två platser för uppställda doppkar.

I genomförda utredningar har det bedömts finnas risk för spridning av föroreningar till vattentäkten. Barkavfallet innehåller de största mängderna och i halter som kan innebära hälsorisker.

Naturvårdsverket har beviljat bidrag för att åtgärda problemet. Vid de före detta doppningsplatserna har de översta jordlagren grävts bort i en första etapp. Även för nästa etapp som omfattar bortgrävning av föroreningar i barktippen har bidrag beviljats. Åtgärderna där kommer att påbörjas under 2018. Kalmar kommun är huvudman för projektet.


Vassmolösa Maj 2018

Vassmolösa maj 2018

Kontakt: Anders Svensson (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

En huvudstudie har tagits fram inför uppförande av ny färjeterminal på platsen. Kraftiga föroreningar av dioxiner och metaller. Uppskattningsvis finns det 6 ton arsenik, 145 ton koppar, 66 ton bly och 200 gram dioxiner. Spridningen till hamnbassängen bedöms som måttlig i dagsläget men kan öka.

 

Kontakt: Alexandra Selldén (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Alsterbro glasbruk är lokaliserat centralt i Alsterbro samhälle i Nybro kommun. Det var i drift mellan åren 1871–1969. Höga halter och stora mängder av arsenik och bly förekommer på objektet. Objektet bedöms som akut på grund av risk för direktexponering av höga halter arsenik. Glasbruksområdet har försetts med inhägnad för att förhindra tillträde. Sveriges geologiska undersökningar (SGU) har som huvudman inom ramen för projektet ”Sanering av glasbruk – ett samverkansprojekt i glasrikekommunerna” låtit undersöka det förorenade området genom en huvudstudie finansierad av Naturvårdsverket. Huvudstudien genomfördes under 2016-2018. Den visar att åtgärdsbehov föreligger och det förordade åtgärdsalternativet innebär att totalt cirka 18 000 kubikmeter förorenade massor behöver schaktas varav cirka 30 procent beräknas kunna återläggas. Objektet har beviljat bidrag av Naturvårdsverket för åtgärder under 2020-2021. SGU är huvudman för genomförandet.

Huvudstudierapport Alsterbro glasbruk finns och skickas på begäran.

Kontakt: David Lokrantz (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Gadderås före detta glasbruk är lokaliserat cirka 5 km nordost om Orrefors i Nybro kommun. Glasbruket har varit i drift mellan åren 1875 och 1967. Tillverkningen har avsett bland annat flaskor, fönsterglas, glödlampskolvar och i mindre omfattning även konstglas. Efter att undersökningar genomfördes 2006 inhägnades området för att minska risken för direktexponering av arsenik.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har som huvudman inom ramen för projektet "Sanering av glasbruk – ett samverkansprojekt i glasrikekommunerna” låtit undersöka det förorenade området genom en huvudstudie finansierad av Naturvårdsverket. Huvudstudien genomfördes under 2014-2016. Den visar at åtgärdsbehov föreligger och att cirka 5 400 kubikmeter förorenade massor behöver omhändertas. Det förorenade området beviljades bidrag för avhjälpandeåtgärder under 2018-2020. Åtgärden är nu genomförd och ska slutrapporteras.


Gadderås glasbruk 2014

Gadderås glasbruk 2014 Foto: David Lokrantz

Huvudstudierapport Gadderås glasbruk finns och skickas på begäran.

Kontakt: David Lokrantz (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Flerohopp före detta glasbruk är lokaliserat cirka10 km norr om Nybro tätort och tillhör Nybro kommun. Glasbruket har varit i drift mellan 1891 och 1960. Produktionen vid glasbruket var inriktad på belysningsglas, flaskor, glödlampor, termosglas, servisglas och kristallglas. 

Sveriges geologiska undersökningar (SGU) har som huvudman inom ramen för projektet ”Sanering av glasbruk – ett samverkansprojekt i glasrikekommunerna” låtit undersöka det förorenade området genom en huvudstudie finansierad av Naturvårdsverket. Huvudstudien genomfördes under 2016-2018. Den visar att åtgärdsbehov föreligger och det förordade åtgärdsalternativet innebär att totalt cirka 12 000 kubikmeter förorenade massor kommer omhändertas. Objektet har beviljat bidrag av Naturvårdsverket för åtgärder under 2020-2021. SGU är huvudman för genomförandet.

 

Flerohopps glasbruk

Ur Kalmar läns museums arkiv.

Huvudstudierapport Flerohopp glasbruk finns och skickas på begäran.

Kontakt: David Lokrantz (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Genomförda åtgärder där uppföljning pågår

Nedan listas de objekt där sanering är utförd men uppföljning fortfarande pågår

Vid Batterifabriken i Hultsfred, lokaliserad centralt i Hultsfreds tätort, startade tillverkningen av blybatterier år 1952. Produktionen pågick fram till 1999. Området är kraftigt förorenat med bland annat bly. Åtgärder pågår sedan 2017 med SGU som huvudman.

Via tillsyn genomfördes en huvudstudie för området som konstaterade att det finns stora mängder blyföroreningar i marken och i byggnader. Den totala mängden blyförorenad jord på området beräknas uppgå till 120 000 ton. Föroreningssituationen bedöms som extra allvarlig eftersom föroreningarna är lokaliserade på Hultsfredsdeltat, vilket är en av de största grundvattentillgångarna i sydöstra Götaland. SGU är huvudman för saneringsprojektet som beviljats bidrag från Naturvårdsverket för den del av saneringen där ansvar saknas. Efter genomförd åtgärd har totalt 33 468 ton förorenade massor innehållandes ca 35 ton bly transporterats bort från området.


Rivningen av Batterifabriken juni 2018

Rivningen av Batterifabriken juni 2018

Kontakt: Alexandra Selldén (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Vid Impregneringsverket i Hultsfred, lokaliserad centralt i Hultsfreds tätort, startade impregnering av kraftledningsstolpar år 1943. Produktionen pågick fram till 1989. Området är kraftigt förorenat med arsenik och kreosot. Just nu pågår en schaktsanering ovanför grundvattenytan samtidigt som man gör ytterligare utredningar av kreosotföroreningen som lokalt finns under grundvattenytan.

Via tillsyn genomfördes en huvudstudie för området som konstaterade att det finns stora mängder blyföroreningar i marken och i byggnader. Föroreningssituationen bedöms som extra allvarlig eftersom föroreningarna är lokaliserade på Hultsfredsdeltat, vilket är en av de största grundvattentillgångarna i sydöstra Götaland. Sammantaget uppskattas det finnas 20 ton arsenik och 80 ton kreosot på området. SGU är huvudman för saneringsprojektet som beviljats bidrag från Naturvårdsverket för den del av saneringen där ansvar saknas.

Impregneringsverket (Hultsfreds kommun)länk till annan webbplats

Kontakt: Alexandra Selldén (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Kring Oskarshamns hamnbassäng har industriell verksamhet bedrivits under lång tid, bland annat inom branscherna primärt metallverk, varv och batteritillverkning, Verksamheterna har bidragit till en allvarlig föroreningssituation i hamnens sediment som sedan sprids i samband med fartygsrörelser. Undersökningar och utredningar av sedimenten har pågått under lång tid och själva muddersaneringen startade under 2016.

Förorenat sediment har muddrats, avvattnas och deponerats på Storskogens avfallsanläggning. Som ett avslutande steg så täcks delar av hamnbassängen som inte har varit möjliga att muddra. Saneringen av hamnbassängen medför att spridning av förorenade ämnen från området kommer minska med 90 procent. Saneringen planeras pågå till juni 2020.

 

Grävmuddringsverk 2018 Foto: Hamnsaneringsprojektet

Grävmuddringsverk 2018 Foto: Hamnsaneringsprojektet

Kontakt: Lill Thunberg (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Projekt

Under flera hundra år har det småländska landskapet mellan Växjö och Kalmar varit centrum för svensk glasindustri. Det från början småskaliga hantverket utvecklades med åren och expanderade i takt med att det svenska glaset blev känt världen över.

Råvaror och restprodukter vid glasframställningen

Vid glasframställningen användes i huvudsak kvartssand, kalciumkarbonat, natriumkarbonat och blymönja som råvaror. Flertalet tungmetaller förekom i tillverkningsprocesserna, där till exempel bly fungerade som stabilisator vid framställning av kristallglas, arsenik användes som luttringsmedel vid framställning av soda- och kristallglas medan kadmium ingick som bas i olika färgämnen. Även antimon, barium, bor och fluor samt ett flertal tungmetaller användes vid glastillverkningen. Som i de flesta industriella verksamheter genererades även avfall och restprodukter – avfall som vid de flesta glasbruk deponerades i anslutning till byggnaderna och huvudsakligen bestod av glaskross, råvaruspill, sliperiavfall och kemikalierester. Ibland användes även rester från glastillverkningen för fyllning vid utbyggnad av nya markområden intill bruken. I undersökningar av glasbruksområden har förhöjda halter av metaller påträffats i anslutning till bruksmark, deponier, grundvatten och ytvatten.

Glasriket

Det vi till vardags kallar Glasriket består idag av de fyra kommunerna Nybro, Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge i Småland. Bruken i Glasriket har gamla anor och flertalet av de idag verksamma bruken etablerades redan på 1800-talet. Branschen har alltsedan starten haft en central roll i samhället och samhällsutvecklingen, inte minst för turistnäringen i regionen. Idag finns endast ett fåtal aktiva bruk kvar samt ett antal studiohyttor och liknande verksamheter.

Glasbruk utanför Glasriket

Även utanför det område som kallas Glasriket har hyttor legat, bland annat i Björkhult och Ruda i Högsby kommun. Läs om de projekten under genomfört arbete.

Projekt och åtgärder

Flera projekt har bedrivits och bedrivs för att kartlägga föroreningssituationen vid glasbruken och åtgärda dessa där behov finns. Åtgärder som vidtagits är att glasbruken i Flygsfors, Gadderås och Alsterbro har försetts med inhägnader för att minska de akuta riskerna med att det finns höga halter arsenik i marken.

Aktuellt läge

För närvarande pågår många projekt kopplade till föroreningssituationen vid glasbruk. Länsstyrelserna i Kronoberg och Kalmar län arbetar i flera fall gemensamt och tillsammans med andra aktörer. Prioriteringen är en viktig del av arbetet eftersom det är många områden som behöver undersökas och åtgärdas. Prioritering sker huvudsakligen efter bedömning av miljö- och hälsorisker men också baserat på andra grunder, till exempel finansiering. Nedan sammanfattas några av de olika projekt som pågår.

Med Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) som huvudman genomförs undersökningar och åtgärder i projektet ”Sanering av glasbruk – ett samverkansprojekt i glasrikekommunerna”. Genomförda projekt har hittills finansierats med statliga medel från Naturvårdsverket via länsstyrelserna. Mer information om projekten finns på SGUs webbsida. Aktuell projektstatus (oktober 2019):

  • Gadderås glasbruk (Nybro kommun), Huvudstudie genomförd 2016-2017, åtgärd avslutad 2020.
  • Älghults glasbruk (Uppvidinge kommun), Huvudstudie genomförd 2017-2018, åtgärd avslutad 2020.
  • Björkå glasbruk (Uppvidinge kommun), Huvudstudie genomförd 2016-2017, bidrag beviljat för 2021-2022
  • Flerohopp glasbruk (Nybro kommun), huvudstudie genomförd 2017-2018, åtgärd pågående 2020-2021
  • Utredning om avfall, förstudie genomförd 2017-2018
  • Smålandshyttan (Emmaboda kommun), förstudie genomförd 2018, kräver mindre åtgärd som kan genomföras i samband med annat projekt
  • Alsterbro glasbruk (Nybro kommun), huvudstudie genomförd 2017-2019, åtgärd pågående 2020-2021.
  • Åryds glasbruk (Växjö kommun), huvudstudie genomförd 2017-2019
  • Hovmantorps nya glasbruk (Lessebo kommun), åtgärd genomförd 2018-2019
  • Alsterfors glasbruk (Uppvidinge kommun), huvudstudie pågående 2018-2019
  • Huvudstudie Ljungbyån och Lyckebyån (Nybro, Emmaboda och Lessebo kommun), huvudstudie pågående 2019-2020

Ett antal åtgärder har redan genomförts via bidrag från Naturvårdsverket och med kommunala huvudmän, bland annat Ruda glasbruk och Björkshults glasbruk (Högsby kommun) och Pukebergs glasbruk (Nybro kommun). I Kronobergs län genomförs för närvarande huvudstudier finansierade med bidrag från Naturvårdsverket med länsstyrelsen som huvudman vid Elme glasbruk (Älmhults kommun) och Ryds glasbruk (Tingsryds kommun).

Hos de två länsstyrelserna och fyra kommunerna pågår ett tillsynsarbete för att få till stånd huvudstudier vid de glasbruk där det finns en ansvarig part som ska bekosta utredningarna. Under 2019-2020 beräknas ett stort antal huvudstudier kunna slutföras via tillsyn. För undersökningar är vanligtvis kostnadsansvaret 100 % om det finns en ansvarig part medan det för åtgärder vanligtvis jämkas bland annat beroende på den långa tid som gått sedan den förorenande verksamheten påbörjades.

För samordning av kunskapsläget om hälsorisker vid förorenade glasbruksområden håller länsstyrelserna i Kronoberg och Kalmar återkommande möten med Arbets- och miljömedicin Syd i Lund respektive Arbets- och miljömedicin i Linköping samt med Linnéuniversitetet, även kommunerna är inbjudna till dessa. De Arbets- och miljömedicinska klinikerna kan fungera som stöd till myndigheter för att bedöma hälsorisker. Vid Linnéuniversitetet pågår också forskning som har koppling till föroreningssituationen kring glasbruken, bland annat inom forskningsprojektet Hållbart glasrike.

Som en del i Glasrikeuppdraget (regeringsuppdrag) startades delprojektet Innovativ sanering för att hitta sätt att arbeta effektivare och med fokus på återvinning av glaskross som finns i utfyllnadsområden kring glasbruken. Arbetet har finansierats av Vinnova och pågått mellan 2016-2019 i två delprojekt. Ett antal rapporter har producerats, bland annat samhällsekonomiska kalkyler och hantering av glasavfall. Parallellt med Innovativ sanering har forskningsinstitutet RISE Glas (f.d. Glafo) sedan några år arbetet med återvinning av glas från utfyllnadsområden vid glasbruken. Projektet har benämnts ”Glasdeponier - Från usch till resurs” och från att har från mindre försök nu, via anslag från bl.a. TUFFO, möjlighet att genomföra fullskaleförsök separera bly och arsenik från glaskrosset. TUFFO administreras av Sveriges Geotekniska Institut (SGI). Arbetet är indelat i olika arbetspaket bland annat sortering av glaskross, smältning av sorterat glas, återanvändning av ren glasmassa, samordnad organisation hos myndigheter. Arbetet kommer pågå 2019-2022. Mer information finns bland annat på RISE webbsida.


Kontakt: David Lokrantz (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Glasbruksprojektet var ett samarbetsprojekt som genomfördes mellan länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län med syfte att kartlägga föroreningssituationen vid glasbruken inom Glasriket. Projektet är avslutat och omfattande dokumentation finns.

Bakgrund

Glasbruksprojektet hade sin grund i den inventering av glasindustrin som genomfördes som ett samarbetsprojekt under åren 1999-2000. Resultatet av inventeringen ledde till att ett stort antal glasbruk riskklassades. Under 2002-2003 genomfördes en metodikstudie vid fem glasbruk i länen som visade hur åtgärdsutredningar och riskbedömningar kan genomföras. Glasbruksprojektet omfattade utredningar av totalt 25 glasbruksområden, varav 14 i Kalmar län och 11 i Kronobergs län. Dessutom undersöktes sedimentföroreningar i sex åar/vattendrag i anslutning till bruken.

Syfte

Glasbruksprojektets syfte var att ta fram underlag för att översiktligt avgränsa och beräkna mängden föroreningar i mark och sediment vid glasbruken, bedöma hälso- och miljörisker samt att klargöra vilket åtgärdsbehov som finns och vilka efterbehandlingsåtgärder som kan vidtas med mera. Arbetena har genomförts i två etapper under åren 2006-2007.

Dokumentation och resultat

Glasbruksprojektet är avslutat och en omfattande dokumentation av projektets genomförande och resultat finns tillgänglig i form av en slutrapport, en syntesrapport som sammanfattar resultaten av de olika undersökningarna samt individuella rapporter för varje undersökt objekt, totalt 34 rapporter. Till dessa har också lagts de tidigare genomförda metodikstudierna som fungerat som underlagsrapporter i projektet.

Sammanfattningsvis har projektet kommit fram till att det finns totalt ca 420 000 kubikmeter förorenade massor vid de undersökta glasbruksområdena, innehållande cirka 420 ton arsenik, 27 ton kadmium och 3 000 ton bly. Modifierade laktester som genomförts i projektet har bland annat visat att en mycket hög andel av föroreningarna är ”biotillgängliga” vilket styrker tidigare bedömningar att hälsorisker kan uppkomma vid vistelse inom förorenade områden. En beräkning av spridning av föroreningar visar att det årligen tillförs cirka 44 kilo arsenik, 12 kilo kadmium och 165 kilo bly till åarna från de förorenade områdena.

Dokumentation inom Glasbruksprojektet

Länsstyrelsen Kalmar län publicerar rapporterna som tagits fram inom projektet. Författarna till rapporterna svarar själva för innehållet.
Samtliga rapporter (pdf-format) öppnas i nytt fönster.


Slutrapporten

Höglund L. O., Fanger G. och Yesilova H. (2007): Slutrapport – Glasbruksprojektet 2006-2007, Kemakta Konsult AB, 2007-12-10.

Syntesrapport

Höglund L. O., Fanger G. och Yesilova H. (2007): Syntesrapport Etapp 1 – Resultat och tolkningar från undersökningar av 25 glasbruksobjekt och 6 glasbruksåar, Kemakta Konsult AB, 2007-06-04.

Höglund L. O. (2007): Utdrag ur Syntesrapport - Föroreningssituation - Jämförelser med haltgräns för akuttoxicitet, Kemakta Konsult AB, Reviderad 2007-05-07.

Delrapporter: Sedimentundersökningar av vattendrag

Davidsson T. och Holmström K. (2007): Glasbruksprojektet – Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar – Alsterån (Objekt: 25 Älghults Glasbruk, 22 Alsterfors Glasbruk, 7 Alsterbro glasbruk, 18 Björkå glasbruk), Ekologgruppen i Landskrona AB, 2007-12-03.

Davidsson T. och Holmström K. (2006): Glasbruksprojektet – Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar – Hagbyån (Objekt: 1 Boda glasbruk, 2 Boda glasbruksdeponi), Ekologgruppen i Landskrona AB, 2006-10-26.

Davidsson T. och Holmström K. (2007): Glasbruksprojektet – Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar – Ljungbyån (Objekt: 12 Målerås glasbruk, 11 Gullaskruvs glasbruk, 13 Orrefors glasbruk, 9 Flygsfors glasbruk, 8 Flerohopps fd glasbruk, 10 Gadderås glasbruk, 14 Pukebergs glasbruk), Ekologgruppen i Landskrona AB, 2007-12-10.

Davidsson T. och Holmström K. (2007): Glasbruksprojektet – Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar – Lyckebyån (Objekt: 16 Kosta Glasbruk, 21 Transjö Glasbruk, 4 Åfors glasbruk, 5 Åfors deponi, 3 Johansfors glasbruk, 6 Emmaboda glasverk och 19 Skrufs glasbruk), Ekologgruppen i Landskrona AB, 2007-12-10.

Davidsson T. och Holmström K. (2007): Glasbruksprojektet – Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar – Mörrumsån (Objekt: 23 Lindshammars Glasbruk, 24 Rosdala glasbruk), Ekologgruppen i Landskrona AB, 2007-12-10.

Davidsson T. och Holmström K. (2007): Glasbruksprojektet – Sedimentundersökningar av sex glasbruksåar – Ronnebyån (Objekt: 17 Kosta glasbruk med deponi, 15 Bergdala glasbruk, 20 Strömbergshyttans glasbruk med deponi), Ekologgruppen i Landskrona AB, 2007-12-10.

Delrapporter: Miljötekniska undersökningar av glasbruk

Ungvari L. , Olofsson J., Sandberg L. och Jansson H. (2006): Miljötekniska undersökningar Objekt 07 Alsterbro Glasbruk etapp 1, Swepro Project Management AB, 2006-11-23.

Werkelin D. och Gustavsson S., (2006): PM – Miljötekniska undersökningar Objekt 07 Alsterbro etapp 1 kompletteringar, Nybro kommun, Kalmar Län, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, 2007-01-31.

Håkansson K. och Ländell M. (2006): Miljötekniska undersökningar Objekt 22 Alsterfors etapp 1, Geo Innova AB, Reviderad 2006-12-13.

Håkansson K., Gustavsson S., Ländell M. och Werkelin D. (2007): Miljötekniska undersökningar Objekt 22 Alsterfors glasbruk och deponi etapp 2, Geo Innova AB, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, Reviderad 2007-12-10.

Werkelin D. och Gustavsson S., (2006): Miljötekniska undersökningar Objekt 01 (glasbruk) och 02 (deponi) Boda Glasbruk och Deponi etapp 1, Emmaboda, Kalmar Län, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, 2006-12-12.

Håkansson K. och Ländell M. (2007): PM – Miljötekniska undersökningar Objekt 02 Boda glasbruksdeponi etapp 1, kompletterande undersökningar, Geo Innova AB, 2007-05-04.

Werkelin D. och Gustavsson S., (2006): Miljötekniska undersökningar Objekt 06 Emmaboda Glasverk etapp 1, Emmaboda. Kalmar Län, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, 2006-11-20.

Ungvari L. , Olofsson J., Sandberg L. och Jansson H. (2006): Miljötekniska undersökningar Objekt 08 Flerohopp Glasbruk etapp 1, Swepro Project Management AB, 2006-11-23.

Ungvari L. , Olofsson J., Sandberg L. och Jansson H. (2006): Miljötekniska undersökningar Objekt 09 Flygsfors Glasbruk etapp 1, Swepro Project Management AB, 2006-11-23.

Håkansson K., Gustavsson S., Ländell M. och Werkelin D. (2007): Miljötekniska undersökningar Objekt 09 Flygsfors glasbruk och deponi etapp 2, Geo Innova AB, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, Reviderad 2007-12-10.

Ungvari L. , Olofsson J., Sandberg L. och Jansson H. (2006): Miljötekniska undersökningar Objekt 10 Gadderås etapp 1, Swepro Project Management AB, 2006-11-23.

Håkansson K., Gustavsson S., Ländell M. och Werkelin D. (2007): Miljötekniska undersökningar Objekt 10 Gadderås glasbruk och deponi etapp 2, Geo Innova AB, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, Reviderad 2007-12-10.

Bergelin A., Jansson M., Tapper M. och Bylin S. (2006): Miljötekniska undersökningar Objekt 11 Gullaskruv etapp 1, Geosigma AB, Version 1.1, 2006-10-05.

Werkelin D. och Gustavsson S., (2006): Miljötekniska undersökningar Objekt 03 Johansfors Glasbruk etapp 1, Emmaboda, Kalmar Län, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, 2006-11-20.

Håkansson K. och Ländell M. (2007): PM – Miljötekniska undersökningar Objekt 03 Johansfors glasbruk etapp 1, Kompletterande undersökningar, Geo Innova AB, 2007-05-04.

Håkansson K. och Ländell M. (2006): Miljötekniska undersökningar Objekt 16-17 Kosta glasbruk och glasdeponi etapp 1, Geo Innova AB, 2006-12-13.

Bergelin A., Jansson M., Tapper M. och Bylin S. (2006): Miljötekniska undersökningar Objekt 23 Lindshammar etapp 1, Geosigma AB, Version 1.1, 2006-12-29.

Bergelin A., Jansson M., Tapper M. och Bylin S. (2006): Miljötekniska undersökningar Objekt 13 Orrefors etapp 1, Geosigma AB, Version 1.1, 2006-11-06.

Werkelin D. och Gustavsson S., (2006): PM – Miljötekniska undersökningar Objekt 13 Orrefors etapp 1, kompletteringar, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, 2007-01-31.

Bergelin A., Jansson M., Tapper M. och Bylin S. (2006): Miljötekniska undersökningar Objekt 24 Rosdala etapp 1, Geosigma AB, Version 1.1, 2006-12-18.

Palm J. (2006): Miljötekniska undersökningar Objekt 19 Skrufs Glasbruk och deponi etapp 1, FB Engineering AB, 2006-10-20.

Nimark S. (2006): Miljötekniska undersökningar Objekt 20 Strömbergshyttans glasbruk och deponi etapp 1, FB Engineering AB, 2006-10-20.

Håkansson K., Gustavsson S., Ländell M. och Werkelin D. (2007): Miljötekniska undersökningar Objekt 20 Strömbergshyttan glasbruk och glasbruksdeponi etapp 2, Geo Innova AB, AB PentaCon och WSP Samhällsbyggnad AB, Reviderad 2007-12-10.

Nimark S. och Palm J. (2006): Miljötekniska undersökningar Objekt 21 Transjö Glasbruk etapp 1, FB Engineering AB, 2006-10-20.

Håkansson K. och Ländell M. (2006): Miljötekniska undersökningar Objekt 25 Älghult etapp 1, Geo Innova AB, Reviderad 2006-12-12.

Förstudierapporter

Länsstyrelsen Kronoberg: Inventering av förorenade områden enligt MIFO fas 1, glasbruk i Kalmar och Kronobergs län. Meddelande 2001:01

Fanger G., Höglund L-O., Jones C., Svensson H. (2003): Undersökning och fördjupad riskbedömning av fem glasbruk i Kalmar och Kronobergs län samt förslag på generell metodik för riskbedömning vid glasbruken. Kemakta Konsult AB, reviderad 2004-05-11.

Holmström H., Elander P. (2003): Åtgärdsutredning med inriktning på metodutveckling för glasbruk. Envipro, reviderad 2004-04-27.

Kontakt: David Lokrantz (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Det pågår forskning och studier kring förekomsten av metaller runt glasbruk och vilka risker det kan föra med sig för boende i närheten.

De resultat som hittills framkommit genom det arbete som Linnéuniversitetet och Arbets- och Miljömedicin i Linköping och Lund gjort, indikerar vissa förhöjda cancerrisker för glasbruksarbetare och boende kring glasbruk. Informationen föranleder ett behov av att vidta försiktighetsåtgärder i väntan på forskningsresultat.

Det som lett till dagens förhöjda cancerrisker behöver inte göra det i framtiden. Detta ska forskningen försöka ge svar på och även risken med att utveckla andra folkhälsosjukdomar. Men eftersom det rör sig om metaller som är skadliga för hälsan, finns det anledning att redan nu göra vad man kan för att minska sin exponering.

Föroreningarna och deras effekter beror på gamla utsläpp och inte på dagens industri. Det pågår långsiktigt arbete för att åtgärda gamla miljöföroreningar. Det är inte farligt att gå på förorenad mark. Turister och tillfälliga besökare påverkas generellt inte av metallföroreningarna, eftersom de inte har exponerats under lång tid.

För att man ska påverkas negativt av metallföroreningar, måste man ha fått i sig metallerna på något sätt under lång tid, exempelvis kan det vara genom förorenat brunnsvatten, förhöjda metallhalter i grönsaker, bär, svamp, arbete med metaller, inandning osv. Forskning pågår för att närmare studera vilka exponeringsvägar som har störst betydelse och vilka effekter som kan kopplas till exponeringen.

Grönsaker, frukt och bär som har odlats i befintlig trädgårdsjord kan innehålla förhöjda metallhalter. Även om metallhalterna i grönsaker, frukt och bär skulle ha varit förhöjda, så måste man ha ätit av dem kontinuerligt under lång tid för att eventuella negativa effekter ska uppstå. Det är inte farligt att äta dem någon gång ibland.

Har man redan fått i sig förhöjda metallhalter, går det inte att åtgärda idag, men vill man fortsätta att odla och även minska risken att få i sig ännu mer metaller finns här några enkla råd:

Vad ska du göra själv om du bor nära ett glasbruksområde?PDF

Uppdaterad efter pressmeddelande om ” Ingen tydlig koppling mellan lokalproducerad mat och cancerrisk i glasbruksområde” från Arbets- och miljömedicin i Linköping 2019-09-19.

Är det farligt att bo i närheten av ett glasbruk?

Nej, idag är det inte farligt att bo där. Blod- och urinprover som har tagits på studiepersoner i området, visar att de är inte mycket högre exponerade än andra befolkningsgrupper. De halter som har uppmätts speglar en livstids exponering för metaller. En del av halterna utsöndras via urinen, en del lagras i kroppen. Om exponeringen för metaller vore hög idag, så skulle halterna i blodet vara högre än i andra befolkningsgrupper pga. att överskottet av metaller lagras in i kroppen om det kontinuerligt tillförs exempelvis via maten eller inandning.

Kan man äta grönsaker som man odlar i sitt land om man bor i närheten av ett glasbruk?

Ja, men man ska tänka på att inte odla grönsaker i jord där synliga glasbitar finns. Grönsaker och rotfrukter kan ta upp metallerna via rotsystemet och jordrester kan finnas på grönsakerna. Bär och frukt tar inte upp metallerna lika lätt. Även om man har odlat i jord med synliga glasbitar går det att äta någon gång ibland utan att metallerna i blodet blir förhöjda. De personer som hade högre metallhalter i blodet, var personer som ätit kontinuerligt lokala grönsaker/rotfrukter minst en gång per vecka under mycket lång tid.

Varför skiljer sig riskerna förr mot idag?

Mossundersökningar visar att utsläppen var större förr, dels via skorstenen, dels via processvatten som gick orenat ut till närmsta vattendrag. Metallerna och även PAH kom ut via röken och landade på marken i närområdet och även odlingar. Föroreningarna kunde därför både ha andats in och via konsumtion av grönsaker/rotfrukter. Idag är utsläppskraven på industrin högre vilket medfört åtgärder inom industrin att minska utsläppen. Även om man har fått i sig höga metallhalter är det inte säkert att man kommer att utveckla cancer eller någon annan sjukdom. Det finns många andra faktorer som också bidrar till utveckling av sjukdom.

De höga metallhalter som uppmätts vid bruken beror på gamla utsläpp som ligger kvar i marken. Det är inte farligt att gå på marken. Man måste få i sig metallerna på något sätt. På många ställen är också marken gräsbevuxen vilket skyddar mot exponering. Att gräva i marken någon gång ibland medför heller ingen ökad risk för att få i sig höga metallhalter. Däremot ska inte små barn gräva i mark med förorenad jord, för att de är mycket känsligare för exponering än vuxna och stoppar ofta smutsiga fingrar i munnen. De bör inte heller plocka glasbitar i marken för att jorden kring glasbitarna kan innehålla förhöjda halter av metaller.

Vad du kan göra själv om du bor vid ett glasbruksområde

  • Om du vill odla egna grönsaker, gör det i köpt kontrollerad jord.
  • Odla i pallkragar avsedda för odling (dvs. inte impregnerat virke) eller byt ut jorden i trädgårdslanden.
  • Kontrollera din brunn för metallanalyser även om den bara används till bevattning. Särskilt viktigt är det att kontrollera brunnsvattnet om det används som dricksvatten av barn och gravida kvinnor, eftersom foster och små barn är känsligast för metaller.
  • Drick kommunalt vatten eller kontrollerat brunnsvatten. Bevattna med kommunalt vatten eller kontrollerat brunnsvatten. Detta är särskilt viktigt i områden nära glasbruk.
  • Plocka inte bär och svamp nära glasbruksområdena
  • Undvik att plocka glasbitar på marken, eftersom det kan finnas förorenad jord på dem.
  • Använd generella hygienregler - tvätta händerna efter kontakt med jord.
  • Ät allsidig kost. Flera metaller finns naturligt i våra vanligaste födoämnen men i olika halter.

Vatten från enskilda brunnar

Alla enskilda brunnsägare rekommenderas av Socialstyrelsen att ta vattenprov vart tredje år. Rekommendationen är att ta ett heltäckande prov, vilket innefattar både kemisk och mikrobiologisk analys. Brunnsägare i närheten av ett glasbruksområde bör kontinuerligt ta vattenprov i den egna brunnen, och utifrån analysresultaten vidta de åtgärder som eventuellt behövs. Kontakta din kommun för rådgivning om provtagning och åtgärder av enskilda brunnar.

Vart vänder jag mig om jag är orolig?

Du kan höra av dig via e-post eller telefon till Ingela Helmfrid, Arbets- och miljömedicin i Linköping.

Ingela.helmfrid@regionostergotland.se

Telefon: 010-1031425

Kontakt: David Lokrantz (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

För att få en ekonomiskt och miljömässigt bästa åtgärden vid sanering av glasbruk är avfallsfrågan av central betydelse. Av den anledningen har ett antal studier utförts med finansiering både från Glasrikeuppdraget som pågick mellan 2014-2017 och från Naturvårdsverket. SGU har varit huvudman för arbetet.

Det uppskattas finnas cirka 1 000 000 kubikmeter förorenade massor vid 50 glasbruk i glasriket. För att hantera dessa massor på resursbesparande och kostnadseffektivt sätt är det viktigt att utreda vilka möjligheter som finns för avfallshanteringen. Av den anledningen har ett antal studier genomförts avseende sortering och behandling. Fler frågor återstår och det pågår parallellt flera forskningsprojekt vid sidan av det arbete som finansierats med statliga medel från Naturvårdsverket.

Sveriges geologiska underökning slutredovisade projektet våren 2018. Slutrapport Glasavfall i glasriket finns och skickas på begäran.

 

Glaskross vid Alsterbo glasbruk Foto: David Lokrantz

Glaskross vid Alsterbo glasbruk Foto: David Lokrantz

Kontakt: David Lokrantz (kontaktuppgifter hittar du längst ner på sidan)

Har du frågor om förorenade områden så tveka inte att höra av dig!

Kontakt