Vatten

Vattenförvaltning handlar om att förbättra Sveriges vatten. Länsstyrelsen ansvarar bland annat för att bedöma statusen på länets vatten och föreslå åtgärder där det behövs.

Myndigheter, kommuner och organisationer arbetar med vattenförvaltning på olika sätt. Målet är att Sveriges sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten ska nå god status 2021 eller senast 2027. Vatten som riskerar att inte uppfylla kraven måste åtgärdas.

Vad gör Länsstyrelsen?

  • Bedömer statusen på länets vatten (statusklassificering).
  • Föreslår åtgärder där det behövs.
  • Övervakar tillståndet.
  • Stöttar vattenråd och åtgärdsarbeten.
  • Ansvarig för prövning och tillsyn av anläggningar som kan påverka vattenmiljön.

Åtgärdsprogram för vatten

Sveriges vatten är indelat i fem vattendistrikt. Var sjätte år tar Länsstyrelsen och Vattenmyndigheterna fram förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för varje distrikt.

Förvaltningsplanen

Förvaltningsplanen innehåller en sammanfattning av vattenförhållandena och vattenförvaltningen i vattendistriktet. Planen beskriver också inriktningen för det kommande arbetet.

Åtgärdsprogrammet

Åtgärdsprogrammet är en del av förvaltningsplanen. I programmet finns information om vilka åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna ska uppnås. Dessa åtgärder är juridiskt bindande och ska årligen rapporteras till vattenmyndigheterna.

Myndigheter och kommuner ansvarar för att åtgärderna i programmet utförs.

Detta gör Länsstyrelsen inom åtgärdsprogrammet:

  • Tillståndsprövningar
  • Tillsyn och omprövningar enligt Miljöbalken
  • Fysisk planering enligt plan- och bygglagen
  • Tar fram föreskrifter

Vattenplan för Storsjön

En vattenplan för Storsjön har tagits fram i samarbete mellan länsstyrelsen, Region Jämtland Härjedalen samt de fyra kommuner som gränsar mot Storsjön: Berg, Krokom, Åre och Östersund. Syftet med vattenplanen är att väga samman olika intressen för att trygga Storsjöns vattenkvalitet och andra värden, samtidigt som utvecklingsmöjligheterna tillvaratas.

Vattenplanen är ett styrdokument för kommunerna kring Storsjön, i arbetet med att nå en hållbar vattenanvändning. Planen tar sin utgångspunkt i de krav som ställs i EU:s vattendirektiv, de nationella miljökvalitetsmålen och Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram, samt plan- och bygglagens och miljöbalkens regler.

Den generella viljeyttringen är att Storsjöns vatten ska ha så hög kvalitet att det kan användas som dricksvatten och ge vattenlevande växter och djur en god livsmiljö. Samtidig ska upplevelsevärdena kring sjön och dess omgivningar värnas med avseende på friluftsliv, turism och boendemiljöer.

De riktlinjer med ställningstaganden som presenteras i vattenplanen ska i förlängningen föras vidare in i andra strategiska dokument som till exempel olika policyer samt översikts-, tillsyns och VA-planer.

Ansvaret för att verkställa vattenplanen med dess ställningstaganden åligger i första hand de fyra kommunerna kring Storsjön; Åre, Krokom, Östersund och Berg samt Länsstyrelsen och Region Jämtland Härjedalen, men också Skogsstyrelsen, Trafikverket och näringslivet.

Vattenplan för Storsjön

Vattenplanens ställningstaganden samlade i en Excel-filExcel

Kompletterande underlag

Under vattenplanens framtagande har en del nytt underlag tagits fram. Underlaget presenteras i form av separata bilagor, för att begränsa vattenplanens storlek och göra den hanterbar. Underlagen kompletterar vattenplanen och hålls tillgängliga för de kommuner som deltagit i arbetet.

Bergs kommun

Cilla Gauffin
Telefon 0687-163 50 eller e-post cilla.gauffin@berg.se

Krokoms kommun

Anne Dahlgren
Telefon 0640-164 25 eller e-post anne.dahlgren@krokom.se

Åre kommun

Ida Thuresson
Telefon 0647-161 60 eller e-post ida.thuresson@are.se

Östersunds kommun

Jenny Jernström
Telefon 063-14 30 00 eller e-post Jenny.jernstrom@ostersund.se

Region Jämtland Härjedalen

Gunnar Fackel
Telefon 063-14 66 12 eller e-post gunnar.fackel@regionjamtland.se

Vattensystemsplaner för länets vattensystem

Jämtlands län är till ytan Sveriges tredje största län. I länet finns sammanlagt 2 600 vattendragssträckor eller nästan 1 000 mil vattendrag och drygt 1 500 sjöar med nära 420 000 hektar sjöyta samt 220 grundvattenförekomster enligt den definition man använt sig av i arbetet med EU:s vattendirektiv (vattenförvaltningen).

Långans vattensystem – en samlad beskrivning och prioriterade miljöåtgärderPDF

Genom att arbeta fram så kallade vattensystemplaner har Länsstyrelsen i Jämtlands län omsatt uppdragen/åtgärderna i vattenmyndighetens åtgärds­prog­ram och preciseringarna inom de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen till en arbets­modell som syftar till att etablera en långsiktig åtgärds­planering inom länets alla 21 vatten­system (figur ovan).

För varje vattensystemplan beskrivs såväl genom­förda insatser fram till 2015 som prioriterade nya insatser för perioden 2015-2021. De prioriterade insatserna utgår från Länsstyrelsens ansvars­område men förankras i samverkan med andra aktörer som kommuner, Skogsstyrelsen, fiskevårdsområden och verksamhets­utövare.

De vattensystemplaner som arbetats fram enligt uppdrag i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för åren 2009-2015, kommer under perioden 2015-2021 att revideras med hänsyn till att nya bedömningar av status beslutats, att verifieringsinsatser genomförts och att åtgärdsprioriteringar förändras allt eftersom åtgärder genomförs.

Underlagen i vattensystemplanerna utgörs av länsstyrelens samlade kunskap om vattensystemen, en kunskap som byggts upp genom arbetet med samtliga vattenanknutna uppdrag bestående av uppdrag inom miljömålsarbetet, vattenför­valtningen, ärendehantering enligt miljöbalken, kalkningsverksamheten, fiskevårdsarbetet, Natura 2000-arbetet, limniskt områdesskydd, arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter samt dricksvatten­försörjning.

Vattensystemplanerna har två huvudsyften:

  1. Prioritera och planera åtgärdsinsatser inom vattensystemet enligt Länsstyrelsens uppdrag i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Insatserna avser såväl det fysiska åtgärdsarbetet (till exempel restaurering av vattenmiljöer) som själva myndighets­utövningen (egeninitierad tillsyn och rådgivning) och kunskapsuppbyggnad (kvalitetssäkring av statusklassning och åtgärdsunderlag).
  2. Kunna utgöra underlag i löpande verksamhet hos Länsstyrelsen, kommuner, Skogsstyrelsen, fiskevårdsområden, och verksamhetsutövare.

Länsstyrelsen har en central roll för åtgärdsarbetet för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. Inom Länsstyrelsens samlade vattenvårdsarbete, liksom vid genomförandet av de vattenrelaterade miljökvalitetsmålen, genomförs löpande olika åtgärdsinsatser för att på olika sätt bibehålla och förbättra vattenmiljöerna i länet.

En omfattande verksamhet utgör kalkningen av försurade vattenmiljöer i syfte att återskapa och upprätthålla den vatten­kemiska statusen. Inom kalk­nings­verk­samheten och det samlade fiskevårdsarbetet restaureras (biotopvård) årligen ett antal ström­sträckor som påverkats av tidigare flottnings­verksamhet och åtgärder vidtas för att återskapa fria vandringsvägar för fisk och andra vattenlevande organismer.

Därutöver sker inom det samlade fiske­vårdsarbetet ett kontinuerligt samarbete med länets fiskevårdsområden kring restaurering av påverkade vattenmiljöer, förvaltning av fiskbestånden samt hur man på ett hållbart sätt ska behålla och utveckla fisketurismen i länet. På mot­svarande sätt genomför Länsstyrels­en i samråd med länets samebyar åtgärder och turistfiske­satsningar i fjällområdena som en del i förvaltningen av fjällfisket.

I vattenmiljöer med höga naturvärden finns också behov av olika former av åtgärder. Både genom att återställa redan skadade miljöer och i form av före­byggande åtgärder som långsiktigt skydd och etablering av fungerande kantzoner. De sistnämnda behoven är inte minst viktiga för att kunna säkerställa de höga naturvärdena på lång sikt.

För att minska antalet hotade arter och livsmiljöer i Sverige finansierar Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten åtgärdsprogram för hotade arter. Ett åtgärds­program är vägledande och utgör en sammanfattning av aktuell kunskap kring arten eller arterna, livsmiljöerna, hot, orsaker till tillbakagång samt åtgärder som bör genomföras för att förbättra artens eller arternas chanser till fortlevnad.

Även inom EU:s nätverk för värdefulla naturmiljöer, så kallade Natura 2000-områden, görs satsningar på åtgärder och olika bevarande­insatser för att restaurera påverkade vattenmiljöer i de utpekade områdena.

Vidare har Länsstyrelsen i uppdrag att initiera och driva länets miljöarbete och har därigenom en aktiv roll där man exempelvis i samråd med länets fiskevårds­områden initierar olika restaureringsåtgärder för att återställa skadade vattenmiljöer. Dessa insatser är oftast beroende av olika statliga anslag som fiskevårdsbidrag, kalkningsanslag eller av domstol fastlagda vattenavgiftsmedel.

Länsstyrelsen har delat upp länet i 21 stycken vattensystem, för var och ett av dessa ska en vattenssystemsplan tas fram. Planen beskriver vattensystemet utifrån den samlade kunskap som Länsstyrelsen har om området. I planen prioriteras sedan, utifrån hela det vattenrelaterade miljömålsuppdraget där vattenförvaltningen ingår, de åtgärdersinsatser som Länsstyrelsen avser genomföra och verka.

Illustration av Jämtlands läns vattensystem.

Kontakt

Massimo Cati

Arkitekt

Lars Jonsson

Samordnare hållbar samhällsutveckling