Hotade djur och växter
Hotade djur, växter och svampar kan skyddas i naturreservat eller genom fridlysning. Vissa arter är så hotade att det skyddet inte räcker, för dessa arter finns speciella åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.
Fridlysta arter
Det är regeringen som beslutar om fridlysning av en art i Sverige. Fridlysningen kan gälla i hela landet, eller i vissa län. Länsstyrelsen prövar ansökningar om dispens från fridlysning. Vi kan också informera om vilka fridlysta växter och djur som förekommer i länet.
På Naturvårdsverkets webbplats finns mer information om fridlysning, och listor över alla fridlysta arter.
Fridlysta arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Vårt arbete med åtgärdsprogram
Länsstyrelserna arbetar med runt 150 åtgärdsprogram, för ungefär 300 arter och flera naturtyper. Dessa arter behöver speciella åtgärder, som till exempel slåtter eller naturvårdsbränning, för att överleva. Åtgärderna behöver göras på den plats i landskapet där arten eller miljön finns, inte bara inom naturreservat. I varje åtgärdsprogram beskriver vi den hotbild som finns mot arterna och de åtgärder som ska göras för att förbättra för arternas livsmiljöer. Hur många och vilka program Länsstyrelsen arbetar med skiljer sig åt mellan länen.
Länsstyrelsen genomför åtgärderna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare. Vi samarbetar även med frivilliga organisationer, Trafikverket, Skogsstyrelsen och olika skogsbolag. Utan dessa samarbetspartners och deras ekonomiska bidrag skulle vi aldrig kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt.
Hjälp till att rapportera arter
Vissa arter är så sällsynta och så dåligt kända att vi behöver inventera för att se var de finns innan vi börjar med åtgärder. Alla fynd Länsstyrelsen hittar registrerar vi i Artportalen. Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges djur, växter och svampar. Du kan hjälpa till med att rapportera sällsynta (och vanliga) arter. Allmänhetens rapporter är mycket viktiga. Här kan du göra en stor insats!
Lär dig mer om svensk natur och biologisk mångfald
Är du nyfiken på naturen, eller vill hjälpa till med att rapportera viktiga arter? Då kan du gå en av våra digitala utbildningar på naturkunnig.se. Det finns kurser på grundläggande nivå och fördjupande nivå. Utbildningen är kostnadsfri och du behöver inga förkunskaper för att börja.
Webbutbildningen på naturkunning.se Länk till annan webbplats.
Åtgärdsprogram i Jämtlands län
Vi arbetar med flera åtgärdsprogram för hotade arter i Jämtlands län. Programmen omfattar både djur- och växtarter, från fjällräv till fjärilen violett guldvinge. Här presenteras några av dessa arter.
Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län
Fjällräven finns i flera fjällområden i Jämtlands län och det pågår arbete för att hjälpa arten att överleva. Populationen av fjällrävar har ökat i Sverige och Norge sedan åtgärderna påbörjades för 25–30 år sedan, men bedöms fortsatt inte som livskraftig på egen hand och klassas som starkt hotad.
Varför är arten hotad?
Fjällräven jagades hårt i slutet av 1800-talet, vilket ledde till att arten minskade kraftigt i antal. Den fridlystes i Sverige 1928. I dag påverkas fjällräven bland annat av klimatförändringar som minskar tillgången på smågnagare, som är dess viktigaste föda. Samtidigt ökar konkurrensen från rödräven, som tar både föda och boplatser. Kontakten med rödräv och tamdjur innebär också en ökad risk för sjukdomar. Eftersom populationerna är relativt små och genetiskt svaga kan sjukdomsutbrott få stora konsekvenser.
Vilka åtgärder gör vi i Jämtlands län?
Länsstyrelsen genomför flera åtgärder för att öka fjällrävens antal och utbredning i länet. De viktigaste insatserna är stödutfodring vid fjällrävslyor och viss jakt på rödräv i fjällområden.
Länsstyrelsen ansvarar också för den årliga inventeringen av fjällrävspopulationen. I samband med inventeringen samlas spillningsprover in. Proverna används för att upptäcka sjukdomar. Under vintern sker en utökad övervakning i utsatta områden där risken för skabb är hög. Det gör att eventuella utbrott kan upptäckas tidigt.
Ta hem skräpet från fjället – och bidra till att rädda fjällräven
Det finns enkla saker du kan göra som gör stor skillnad. Som besökare i fjällen kan du bidra till att bevara fjällräven genom att hålla avstånd och minska risken för störning och smittspridning.
Minst 300 meter
Håll minst 300 meters avstånd till fjällrävar och deras lyor. Det gäller även hundar, oavsett om de är kopplade eller lösa. Om du kommer för nära en lya, vänd tillbaka och runda lyan på tillräckligt avstånd.
Hundar kan sprida smittor
Hundar kan sprida smittor till fjällrävar. Inom renskötselområden ska hundar vara kopplade, förutom vid jakt eller om de används i renskötseln.
För att minska risken för smittspridning bör hunden inför ett besök i fjällen vara vaccinerad enligt gällande rekommendationer. Den bör vara avmaskad mot både dvärgbandmask och andra inälvsmaskar. Den bör också vara fri från parasiter som fästingar och kvalster, till exempel skabb.
Mata inte rödräven
Ta med dig skräp, matrester, fiskrens och slaktavfall efter jakt tillbaka från fjällturen. Då undviker du att gynna rödräven och hjälper samtidigt fjällräven.
Vill du veta mer om fjällräven?
Projekt Felles fjellrev, www.fellesfjellrev.se Länk till annan webbplats.
Åtgärdsprogram för fjällräv, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Fjällräven – fortfarande starkt hotad, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.