Kalkning av försurade vatten

Länsstyrelsen planerar och följer upp kalkning av försurade vatten, och rapporterar spridda kalkmängder till den nationella kalkdatabasen. Vi beviljar även stadsbidrag till kalkning.

Länsstyrelsen planerar och följer upp kalkningsverksamheten i länet. Kalkningen baseras på regionala åtgärdsplaner som tagits fram utifrån Havs- och vattenmyndighetens riktlinjer.

Vi beviljar även statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Bidragen lämnas huvudsakligen till kommuner som ansvarar för kalkningens genomförande.

Hos Havs- och vattenmyndigheten finns mer information och vägledning om försurning och kalkning.

Vägledning för kalkning av sjöar och vattendrag på Havs- och vattenmyndighets webbplats.länk till annan webbplats

Hallands län tillhör ett av de områden som drabbats hårdast av försurning i Sverige.

Närheten till kontinenten medförde att vi fick stora nedfall av sura luftföroreningar som kom från förbränning av svavelhaltiga bränslen såsom kol och olja. Detta i kombination med en kalkfattig berggrund gjorde att vårt län drabbades hårt av försurning. Försurningskänsliga arter som mört, öring, flodkräfta och flodpärlmussla försvann från många av våra vatten.

Tack vare omfattande åtgärder som genomfördes både nationellt och internationellt har utsläppen av svavel minskat sedan mitten på 1970-talet. I halländsk granskog har nedfallet av svavel minskat med 90 % men trots detta är marken fortfarande försurad och vi behöver fortsätta kalka många sjöar och vattendrag.

Skogsbruket påverkar försurningen genom att träden tar upp baskatjoner (kalcium-, magnesium-, natrium- och kaliumjoner) när de växer. I en naturskog återförs dessa ämnen till marken när trädet dör och förmultnar. I det moderna skogsbruket tas nästan alla träd bort vid avverkning. Dessutom har det blivit vanligt att man även tar hand om grenar och toppar vilket ökar mängden baskatjoner som förs bort, vilket i sin tur ökar markförsurningen.

I takt med att nedfallet av försurande ämnen har minskat så har skogsbruket fått en större påverkan på försurningen. För att minska påverkan från skogsbruket behöver man tillföra baskatjoner vilket kan ske genom askåterföring.

Kalkningens mål och metoder

Som grund för planeringen har länsstyrelserna i samarbete med kommunerna upprättat länsvisa åtgärdsplaner där bland annat kalkningsobjekt, kalkmängder och provtagningsprogram beskrivs.

För all kalkspridning finns utpekade motiv, vilka utgörs av de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen. Lax, öring, mört, flodkräfta, flodpärlmussla och fritidsfiske utgör de viktigaste. Nära hälften av de svenska bestånden av flodpärlmussla förekommer i kalkade vattendrag.

Kalkningens vattenkemiska målsättning är att det naturliga djurlivet inte ska påverkas negativt av försurning. Därför baseras målen på olika arters känslighet för låga pH-värden. I vattendrag med lax eller flodkräfta ska exempelvis pH inte vara lägre än 6,0. Det finns även gränsvärden för att undvika alltför mycket kalkning, så kallad överkalkning.

Kalkning sker i sjöar, på våtmarker eller direkt i vattendrag med kalkdoserare. Kalkning på våtmarker är ett effektivt sätt att höja pH i sjöar och vattendrag, men innebär samtidigt en negativ påverkan på myrarnas vegetation. Kalkdoseraren består av en silo samt utrustning som kontinuerligt matar ut kalk. Mängden utdoserad kalk styrs automatiskt via kontinuerlig registrering av vattenflödet.

Kalkningens effekter övervakas via provtagning av vattenkemi samt en rad olika biologiska undersökningar. Elfiske i vattendrag och nätfiske i sjöar utgör viktiga delar av uppföljningen. Bottendjur är bra indikatorer på pH och ingår ofta i uppföljningen.

Kalkning i Halland

I Hallands län sker kalkning med båt, helikopter eller genom de 19 kalkdoserare som sprider kalk direkt i vattendraget. Vi kalkar omkring 230 sjöar och 85 vattendragssträckor varje år. Totalt sprider vi ut ungefär 9 000 ton kalk årligen.

Tack vare att nedfallet av försurande luftföroreningar har minskat så har vi kunnat minska kalkmängderna med 40 % sedan början på 2000-talet.

Bidrag för kalkning av vatten

Länsstyrelserna beviljar statsbidrag som vanligen uppgår till 85 eller 100 procent av kostnaden för kalkning.

Mer information om bidraget finns på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.

Vägledning för kalkning av sjöar och vattendrag på Havs- och vattenmyndighetens webbplatslänk till annan webbplats

I Halland är det flera stora projekt som har 100 procent statsbidrag där skyddet av laxen är ett av huvudmotiven för kalkning.

Nationella kalkdatabasen

Länsstyrelsen rapporterar årligen spridda kalkmängder till den nationella kalkdatabasen. Databasen förvaltas gemensamt av Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna. I kalkdatabasen finns uppgifter om kalkmängder, kalktyper och spridningsplatser för kalkningar som utförts sedan början av 1980-talet.

Nationella Kalkdatabasenlänk till annan webbplats

Kontakt

Länsstyrelsen i Hallands län

Välkommen att kontakta oss på:

Telefon 010 - 224 30 00 (Växel)

Kajsa Wellbro

Naturvårdshandläggare