Miljöövervakning

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller mellan åren 2021-2026.

Nationella datavärdar

Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.

Miljöövervakningsdata på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Vattnet i Västerhavet - Informationscentralen

Har du sett något ovanligt eller har det skett något akut vid havet eller kusten i Halland? Länsstyrelsernas informationscentral vid kustområdet Västerhavet tar emot observationer och informerar om det aktuella läget.

Informationscentralen har en egen sida hos Länsstyrelsen Västra Götaland. Här kan du anmäla dig som prenumerant och få uppdateringar via e-post när sidan uppdateras

Miljöövervakningen i Halland

Halland delar de utmaningar som finns nationellt där klimat och biologisk mångfald pekats ut som särskilt angelägna områden.

I takt med en växande befolkning tas mer yta och resurser i anspråk och vi har regionala utmaningar gällande till exempel:

  • miljögifter i mark, vatten och organismer
  • skydd av resurserna dricksvatten och åkermark
  • ett hållbart nyttjande på land och i vatten.

Övergödning är ett område som behöver fortsatt uppmärksamhet och spridningen av PFAS i halländska yt-, grund- och dricksvatten är ett faktum.

De utmaningar som finns i länet har satt sin prägel på den regionala miljöövervakningen. I Halland är övervakningen indelad i nio olika programområden och ett antal delprogram. Mer utförlig information hittar du i vårt gällande program:

Regional miljöövervakning i Hallands län 2021-2026 Länk till annan webbplats.

Under respektive programområde nedan finns en översiktlig beskrivning av de olika delprogrammen.

Det sura nedfallet har minskat betydligt under de senaste decennierna och försurningssituationen i länet har på många sätt förbättrats. Antalet försurade sjöar i länet är dock fortfarande stort och försurningens avtryck finns kvar i marken. Förhöjda halter av marknära ozon kan ge skador på växtlighet och grödor och ett samordnat mätprogram finns för södra Sverige.

I programområdet ingår delprogrammen:

  • Krondroppsnätet
  • Marknära ozon

Krondroppsnätet

Inom Krondroppsnätet mäts nedfallet av svavel och kväve sedan 1987 på ett antal lokaler i länet. Syftet är att beskriva tillstånd, regionala skillnader samt att övervaka och följa nedfallet över tid.

Information om ämnet och rapporter som tas fram finns på webbplatsen Krondroppsnätet (ivl.se). Länk till annan webbplats.

Marknära ozon

Med delprogrammet Marknära ozon fås en heltäckande bild av ozonbelastningen och dess effekter på växtligheten i bakgrundsmiljön i södra Sverige. Den regionala och lokala variationen av ozonhalter är stor och klimat och topografi har stor betydelse. Södra Sverige har därför delats in i olika zoner och utvärderingar av desa görs länsvis.

Ytterligare information och rapporter som tas fram inom ämnet hänvisas till webbplatsen Ozonmätnätet Länk till annan webbplats.

Resultaten från delprogrammen används för uppföljning av främst miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning.

I länet pågår en omfattande kalkningsverksamhet för att minska försurningens negativa effekter på organismer och deras livsmiljöer. Kalkningsinsatserna följs kontinuerligt upp genom vattenkemiska och biologiska undersökningar. Kalkeffektuppföljningen beskrivs i det regionala miljöövervakningsprogrammets bilaga 4 Länk till annan webbplats..

Ädellövskogen är en av våra artrikaste naturmiljöer och äldre bokskogar ger inte sällan plats till många rödlistade arter. På grund av dess sydliga utbredning har de sydliga länen ett särskilt ansvar för denna naturtyp.

I programområdet ingår delprogrammet:

  • Epifytiska lavar och mossor i bokskog

Återkommande inventering av epifytiska lavar och mossor (kryptogamer) har visat sig vara ett bra sätt att följa miljötillstånd i ädellövskogen. Inom programområdet har vi därför valt att prioritera delprogrammet Epifytiska lavar och mossor i bokskog, som drivs i samverkan med grannlänen Skåne, Kronoberg och Blekinge.

Genom eftersök av en uppsättning signalarter kan utvecklingen för den biologiska mångfalden i södra Sveriges bokskogar följas och även ge indikationer på om något i miljöerna förändras. Den första inventeringen enligt denna metod genomfördes under 2011-2014.

Rapporten "Epifisiska lavor och mossor" finns att läsa i Länsstyrelsens rapportarkiv. Länk till annan webbplats. Den andra inventeringsomgången sker under åren 2022-2024.

Delprogrammet bidrar till att följa upp miljömålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv.

Tidigare rapporter av epifyter i Hallands län kan hittas i Länsstyrelsens rapportarkiv över publikationer före 2018. Länk till annan webbplats.

De tidigare delprogrammen Vattenkvalitet i skogsbäckar och Miljötillståndet i skogslandskapet avslutades 2020.

Halland är ett jordbrukslän med en stor andel jordbruk i slättbygden och inom programområdet följs element och strukturer i åkerlandskapet av vikt för den biologiska mångfalden.

I programområdet ingår:

  • Gräsmarkernas gröna infrastruktur
  • Småbiotoper i åkerlandskapet
  • Strandängsfåglar

Gräsmarkernas gröna infrastruktur

Med flygbildstolkning erhålls information om arealer och rumslig fördelning av olika gräsmarkstyper samt en översikt av konnektiviteten och information om träd- och buskskiktet. Genom provyteinventering i fält följs förändringar i hävdstatus och artsammansättning för kärlväxter i olika gräsmarkstyper vilket möjliggör mer noggranna analyser av konnektiviteten.

Resultaten bidrar med underlag för uppföljning av flera preciseringar kopplade till miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

Småbiotoper i åkerlandskapet

Övervakningen genomförs inom det rikstäckande stickprovet av landskapsrutor, som även används av den nationella miljöövervakningen inom NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige). I rutorna genomförs flygbildstolkning av åkerlandskapet samt totalkartering i fält av småbiotoper i åkermark och längs åkerkanter.

De småbiotoper som karteras är:

  • åkerholmar,
  • småvatten/märgelgravar,
  • diken,
  • vegetationsremsor,
  • markvägar/brukningsvägar,
  • blommande och bärande träd och buskar,
  • stensubstrat/stenmurar/gropvallar,
  • artrika ängsfragment,
  • allérader/alléträd och skyddsvärda träd.

Resultaten bidrar med underlag för uppföljning av flera preciseringar kopplade till miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv samt förväntas ge svar på om exempelvis förändringar i småbiotopernas antal, yta och längd samt deras skötsel och ekologiska funktion i landskapet.

Strandängsfåglar

Populationsutvecklingen för strandängsfåglar över tid följs vid 25 områden i norra Halland. Alla 25 lokaler inventeras vart femte år och däremellan inventeras årligen fyra lokaler för att få en uppfattning om mellanårsvariationen. Inventeringen riktas främst mot vadare, änder, tärnor och måsar. På varje inventeringslokal bedöms betestryck, predatorer och antal gäss.

Resultaten bidrar med underlag för uppföljning av flera preciseringar kopplade till miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv samt förväntas kunna ge underlag för vilka förändringar i miljön som orsakar eventuella populationsförändringar.

Våtmarker har en viktig roll i landskapet genom sin vattenhållande förmåga och de är också viktiga miljöer för den biologiska mångfalden. I länet har många våtmarker försvunnit genom åtgärder såsom markavvattning, torvbrytning, vägbyggen och annan bebyggelse. Andra hot är kvävenedfall och upphörd hävd vilket kan påverka vegetationens sammansättning och förskjuta vegetationen mot mer högvuxna och konkurrensstarka växter medan mer konkurrenssvaga arter missgynnas.

I programområdet ingår delprogrammet:

  • Vegetationsförändringar i våtmarker

Det länsegna delprogrammet har pågått sedan 1990-talet och har till syfte att följa vegetationsförändringar i 25 mossar och 25 kärr. Resultaten används bland annat för uppföljning av miljömålet Myllrande våtmarker i länet. Nästa omdrev genomförs åren 2024-2025.

Ingrepp i våtmarker följs inom det nationella miljöövervakningsprogrammet Satellitbaserad övervakning av våtmarker där en analysmetod för att upptäcka markanvändningsbetingade vegetationsförändringar i öppna myrar med hjälp av satellitdata har utvecklats. Ett inventeringsvarv tar tio år och går från norr till söder. 2017 avslutades det första nationella omdrevet av våtmarksövervakningen och en samlad analys och presentation av tillståndet för våtmarkerna i södra Sverige publicerades på Naturvårdsverkets webbplats. Länk till annan webbplats. Efter pågående utvecklingsarbete beräknas ett nytt omdrev att starta 2022.

Programområde Landskap samlar delprogram med landskapsperspektiv samt delprogram som inte förs till något av de övriga programområdena.

I programområdet ingår:

  • Exploatering av stränder
  • Fenologi – Naturens kalender
  • Skyddsvärda träd i kulturlandskapet
  • Häckande fåglar

Exploatering av stränder

Sveriges stränder blir alltmer exploaterade. Inom delprogrammet Exploatering av stränder följs trenderna i exploateringsgrad med hjälp av GIS-analyser som görs vart 5:e år. Resultaten från den senaste utvärderingen presenteras i en kartberättelse som hittas i Länsstyrelesen karttjänst (länken fungerar bäst i dator). Länk till annan webbplats. Resultaten kan fungera som underlag vid handläggning kopplat till exempelvis strandskyddsärenden.

Fenologi

Inom delprogrammet Fenologi följs naturens olika återkommande faser över tid. Det handlar exempelvis om lövsprickning, blomning, och lövfällning på hösten. Genom att följa dessa företeelser kan vi också följa naturens respons på klimatförändringen. Tack vare undersökningarna vet vi idag att medellängden för växtsäsongen är en vecka längre än för hundra år sedan. Tittar vi specifikt på när våren kommer så är skillnaden ännu större, tolv dagar. Delprogrammet drivs till största delen av frivilliga krafter, och är en del av det som kallas för medborgarforskning. Svenska Fenologinätverket Länk till annan webbplats. koordineras av Sveriges lantbruksuniversitet i samverkan med flertalet föreningar. Är du intresserad av att bli rapportör – kontakta oss!

Skyddsvärda träd i kulturlandskapet

För att följa omfattningen av gamla och värdefulla träd finns delprogrammet Skyddsvärda träd i kulturlandskapet. En stor del av den biologiska mångfalden är idag knuten till gamla träd i kulturlandskapet. De gamla, grova och ihåliga träd som idag finns i det halländska landskapet utgör bara en rest av vad som tidigare har funnits. Det är därför angeläget att vi följer upp och inhämtar kunskap om tillståndet för träden, vilket också ger förutsättningar för dess bevarande. Målsättningen med övervakningen är att kunna upptäcka större förändringar för vanligare företeelser såsom antalet grova ekar och hamlade träd på länsnivå. Samtidigt som förändringar i de ovanligare företeelserna förväntas kunna ses på flerlänsnivå. Där det också tas fram gemensamma analyser.

Rapport om tillstandet för skyddsvärda träd i Sydöstra Sverige på Länsstyrelsens webbplats Länk till annan webbplats.

Häckande fåglar

Under maj till juli inventeras varje år fågelfaunan längs 10 rutter i länet inom delprogrammet Häckande fåglar. Syftet är att följa långsiktiga trender för fågelpopulationer. Förändringar i populationerna kan också ge signaler på hur fåglarnas livsmiljöer i landskapet mår och utvecklas. Delprogrammet är en del av Svensk Fågeltaxering. På Svensk Fågeltaxering webbplats kan du bland annat hitta resultat och årsrapporter. Länk till annan webbplats.

Rapport över trenderna för häckande fåglar mellan 2002 och 2014 i Hallands, Kronobergs, Jönköpings och Kalmar län på Länsstyrelsens webbplats. Länk till annan webbplats. Nästa sammanställning planeras till 2025.

Resultaten från de olika delprogrammen används bland annat till uppföljning av miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Begränsad klimatpåverkan, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv samt God bebyggd miljö.

I programområdet ingår:

  • Grundvattenkvalitet och grundvattennivåer
  • Mynningsstationer och små vattendrag
  • Omdrevssjöar och trendsjöar
  • Stormusslor

Vatten är vårt viktigaste livsmedel och i Halland används i huvudsak grundvatten till dricksvattenförsörjningen både via allmänna och enskilda vattentäkter. Det är därför viktigt att grundvattnet håller en god kvalitet. Rent grundvatten är också en förutsättning för flertalet terrestra såväl som akvatiska ekosystem.

Övervakningen syftar till att i möjligaste mån uppfylla vattenförvaltningens behov av kontrollerande och riskbaserad övervakning inom begränsade grundvattenförekomster samt Nitratdirektivet. Exempel kan vara analys av bekämpningsmedel, PFAS eller nitrat, vilka alla har hittats i halter över riktvärdet i Halland. Övervakningen bidrar också med underlag för uppföljning av miljökvalitetsmålen Grundvatten av god kvalitet samt Giftfri miljö.

Mätprogrammet Mynningsstationer startade 1971 och har i princip pågått kontinuerlig sedan dess. Under 1980-talet kompletterades det med programmet "Små vattendrag". Syftet är att beskriva den tidsmässiga utvecklingen av halter och transporter av olika ämnen (framförallt näringsämnen) i huvudvattendrag till kusten samt i mindre vattendrag, huvudsakligen belägna i det jordbruksdominerade kustområdet eller i brytningszonen. Genom samordning med kalkeffektuppföljningen och den samordnande recipientkontrollen kompletteras de fysikalisk-kemiska undersökningarna med biologiska undersökningar. Tillsammans med det nationella programmet Flodmynningar fångas nästan 95 % av flodtransporten av näringsämnen till Halland kustvatten upp.

Resultaten används inom miljömålsuppföljningen för miljökvalitetsmålen Ingen övergödning och Hav i balans samt ger underlag till statusbedömning enligt Förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Inom delprogrammet Omdrevssjöar genomförs sedan 2005 den regionala miljöövervakningen av sjöar som ett rullande omdrev under en sexårsperiod. Under en period provtas 306 sjöar i länet varav 185 ingår i den regionala miljöövervakningen och resterande i den nationella miljöövervakningen. Övervakningen syftar till att ge en tillståndsbeskrivning av länets sjöar. Inom delprogrammet Trendsjöar övervakas sjöar som inte är påverkade av lokala/regionala utsläpp eller intensiv markanvändning i syfte att beskriva tillstånd och storskaliga förändringar.

Resultaten används inom miljömålsuppföljningen för miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Levande sjöar och vattendrag samt ger underlag till statusbedömning enligt Förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Stormusslor i allmänhet och flodpärlmussla i synnerhet utgör på grund av sin långa livslängd och sina krav på vattenkvalitet och naturliga habitat en mycket viktig miljöindikator. I Halland finns det 20 vattendrag med flodpärlmussla. Arten har minskat drastiskt, det sker ingen nyrekrytering och läget är akut. Ett omfattande arbete sker för att försöka bevara flodpärlmussla. Regelbunden övervakning av kvarvarande bestånd är nödvändig för att kunna bedriva fungerande åtgärder.

Resultaten används som underlag för åtgärdsplanering, men också inom miljömålsuppföljningen för miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv.

Halland är ett utpräglat kustlän. Den mänskliga närvaron är stor och påverkan på havet omfattande, samtidigt som kunskapen på många sätt är eftersatt jämfört med landmiljöer. En anledning kan vara att undersökningar inom kust och hav generellt sett är kostsamma.

I programområdet ingår:

  • Sjöfågelinventering på öar
  • Övriga undersökningar

Sjöfågelinventering på öar

Sjöfågelinventering genomförs en gång vart femte år vid 47 öar i den nordhalländska skärgården. Syftet med övervakningen är att följa variationer i bestånden av sjöfågel samt att tidigt upptäcka om det sker hastiga förändringar. De arter som ingår i övervakningsprogrammet är:

  • storskarv,
  • knölsvan,
  • trutar,
  • måsar,
  • tärnor,
  • vadare och tobisgrissla.

Resultat kan du hitta på Svensk Fågeltaxering Länk till annan webbplats.. Resultaten används för uppföljning av miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.

Övriga undersökningar

Övervakning av Hallands kustvatten sker även inom Kustvattenkontroll Halland vilken startade 1993. Undersökningarna inom kustvattenkontrollen finansieras gemensamt av aktörer i länet. Övervakningen inriktas främst på att kartlägga eutrofieringssituationen (halter av näringsämnen, syreförhållandena i bottenvattnet och status för bottenfauna), förekomsten av giftiga eller potentiellt giftiga växtplankton, samt om möjligt effekter av insatta åtgärder för att minska belastningen av näringsäm­nen. På Länsstyrelsens publikationssida Länk till annan webbplats. kan du hitta flertalet rapporter som tas fram inom programmet. (Använd t.ex. sökordet ”Kustvatten”.)

Övervakning av miljögifter bidrar till en ökad kunskap om befintliga miljögifters spridning i miljön och medvetenheten om vilka nya och potentiellt skadliga ämnen som förekommer i länet och som skulle kunna skapa framtida hälso- och miljöproblem.

I Halland har på senare år PFAS-problematiken uppmärksammats och då framförallt kopplat till Försvarsmaktens brandövningsplatser och förorenat dricksvatten, men det finns många källor till PFAS och övervakningen bör utvecklas för att få en bättre bild av spridningen.

Höga halter av bekämpningsmedel har påträffats i vattendrag i jordbruksintensiva områden och liksom i övriga Sverige är belastningen av kvicksilver på länets sötvatten stor.

Miljögiftssamordningen skär rakt igenom miljöövervakningens olika programområden och övervakning sker på olika sätt, främst inom programområdena Sötvatten och Kust och hav. Resultaten används framför allt till statusklassning inom vattenförvaltningen och för uppföljning av miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet.

I programområdet ingår delprogrammet:

  • Screening av miljögifter

Screening av miljögifter

Screening innebär att man gör en bred provtagning för att fånga in och hitta förekomster av ämnen som man därefter kan behöva gå vidare och undersöka mer. Utgångspunkten är att delta i Naturvårdsverkets årliga och samordnade screeningundersökningar i den mån de lämpar sig för länet, men det genomförs även länsspecifika screeningundersökningar för att fånga upp det regionala miljöövervakningsbehovet som finns.

Exempel kan vara analys av miljögifter i havskräfta eller i marina och limniska sediment, PFAS i utter, PFAS och bekämpningsmedel i grund- och ytvatten samt vattendirektivets prioriterade ämnen och särskilt förorenande ämnen.

Kontakt