Genomfört arbete med förorenade områden
Information om redan genomfört arbete i länet, exempelvis om vilka efterbehandlingsåtgärder som har genomförts.
Inventering
Hittills är ungefär 2 800 förorenade områden identifierade i Gävleborgs län. Av dessa har omkring 1100 områden riskklassats enligt den av Naturvårdsverkets framtagna Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO). I dagsläget har 30 områden tilldelats riskklass 1 (mycket stor risk) vilket är de objekt som är högst prioriterade för undersökningar i bland annat jord, grundvatten och sediment. I länet finns för närvarande ca 400 områden som tilldelats riskklass 2 (stor risk) vilket innebär att det är angeläget att området undersöks.
Av verksamhetsbranscher i länet som har många objekt i de två högsta riskklasserna finns exempelvis: massa- och pappersindustrier, sågverk med doppning, avfallsdeponier, tillverkning av trätjära, verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel samt järn-, stål- och manufaktur.
Undersökningar och utredningar
Vid ungefär 350 objekt har det genomförts någon form av miljöteknisk undersökning över hela eller delar av det förorenade området. Dessa undersökningar kan vara allt från en mindre provtagning vid en äldre bensinstation till en omfattande så kallad huvudstudie vid ett sågverk. Utredningar kan behöva ske stegvis beroende på föroreningarnas komplexitet och spridning inom det förorenade området.
Åtgärder
Åtgärder behöver göras inom områden (mark, vatten, sediment, byggnader och anläggningar) som genom undersökningar visat sig vara så förorenade att de kan utgöra en oacceptabel risk för människors hälsa eller för negativa miljöeffekter.
Totalt har det utförts avhjälpandeåtgärder vid drygt 120 objekt i länet. Av dessa har oljebolagens miljösaneringsfond (SPIMFAB) stått för åtgärder i knappt 60 procent av fallen.
Exempel på förorenade områden som har åtgärdats i Gävleborgs län med helt eller delvis bidrag från Naturvårdsverket:
I stadsdelen Brynäs i Gävle låg stadens gasverk från år 1893 fram till 1966. Gävle kommun hade i början av 2000-talet planer på att rusta upp och utveckla gasverksområdet för att inhysa arenor för teater, kultur och andra evenemang. Utförda undersökningar visade att marken på gasverksområdet framför allt var förorenad av polycykliska aromatiska kolväten (PAH), metaller (främst bly, koppar, zink och arsenik) samt cyanid och svavel. Biprodukter från gasverksamheten, bland annat stenkolstjära, som förvarades i tjärbrunnar på gasverksområdet dumpades i Stenborgskanalen vilket orsakat föroreningar i sedimenten.
Den fördjupade riskbedömningen för marken visade att det fanns ett behov av åtgärder på gasverksområdet. Under 2007 genomfördes saneringsarbeten genom schaktning av förorenad jord. Totalt har cirka 12 000 ton massor tagits omhand och även mark i byggnader har sanerats. Steneborgskanalen och intilliggande markområden direkt söder och väster om kanalen sanerades 2009-2010. Totalt har cirka 27 600 ton massor tagits omhand genom muddring och bortgrävning av förorenade bottensediment och jord.
Åtgärderna har delvis finansierats med statliga bidrag och den totala kostnaden för projekten uppgick till cirka 47 miljoner kronor. I dag är gasklockornas industriområde ett nyskapande kulturområde.
Håstaholmen är beläget strax söder om Hudiksvalls centrum och i direkt anslutning till Hudiksvallsfjärden. Inom området finns sporthall, padelbanor, kontor och mindre verkstäder. Industriell verksamhet bedrevs på Håstaholmen med närområde under perioden 1873-2003. Den sågverksamhet som bedrevs på platsen har orsakat förhöjda halter av bland annat metaller (främst krom, koppar, och arsenik) samt dioxiner och furaner. Föroreningarna kan härledas till de behandlingar som delar av virket gavs för att ge skydd mot röta och blånadsangrepp. Under perioden 2015-2017 åtgärdades föroreningarna på land vilket omfattade både mark och byggnader inom det f.d. sågverksamområdet. Totalt schaktades det upp cirka 17 600 m3 massor och utav denna volym sorterades cirka 7 300 m3 sten/tegel ut och behölls på platsen. I den bortforslade jorden på cirka 10 300 m3 (motsvarar cirka 18 090 ton) fanns bland annat cirka 224 g dioxin, 210 kg arsenik, 4,8 ton koppar och cirka 1 ton alifater (C16-C35).
Under perioden 2019-2022 åtgärdades föroreningarna i sediment inom Håstaholmen f.d. sågverksområde. För att möjliggöra en effektiv framdrift av mudderverket och minska risken för grumling röjdes botten på hinder såsom sjunktimmer, bakved och skrot inför muddringsarbetet. I november 2019 påbörjades muddringen av sediment och pågick fram till juni 2020. Totalt omhändertogs 16 530 ton avfall varav cirka 16 200 ton var muddermassor, 300 ton var sjunktimmer och resterande 30 ton var metall och diverse brännbart avfall. I de bortforslade massorna fanns totalt cirka 10 g dioxin, cirka 3 ton alifater (C16-C35) och 100 kg PAH:er. Skyddstäckning av delar av de kvarvarande restföroreningarna genomfördes hösten 2022.
Åtgärderna har delvis finansierats med statliga bidrag och den totala kostnaden för projektet uppgick till cirka 90 miljoner kronor.