Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Länsstyrelsen övervakar länets miljö
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.
En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.
Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller mellan åren 2021-2026.
I vissa områden samarberbetar länen. Webbplatsen Regional miljöövervakning beskriver arbetet.
Webbplatsen Regional miljöövervakning
Länk till annan webbplats.
Miljöövervakning
I vårt län påverkas våtmarkerna av dikning, vägbyggnad och skogsbruk på eller intill våtmarken. Den mest hotade våtmarkstypen i länet är rikkärr, som hotas av smygande igenväxning på grund av tidigare avvattning samt upphörd hävd.
Det finns också andra smygande hot, förknippade med klimatförändringar och atmosfäriskt nedfall av kväve och försurande ämnen. På längre sikt kan detta leda till förändrad vegetation i många våtmarkstyper på grund av uttorkning, övergödning eller försurning, och därmed hotas den biologiska mångfalden på myrarna.
Miljöövervakning av våtmarker
Grunden i länets miljöövervakning är att delta i den satellitdatabaserade nationella övervakningen av vegetationsförändringar orsakade av störning.
Nationell övervakning - satellitbaserad (myrar.se)
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
För att kunna ta fram bättre underlag till uppföljningen av miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker sker övervakning av rikkärr inom det gemensamma delprogrammet för rikkärrsövervakning.
Relaterad information
Miljömål:
Rapporter:
2010:3 Mer träd på myrarna Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
2007:19b Vegetationsförändringar i våtmarker med höga naturvärden, bilaga 6: fotografier Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
2001:7 Våtmarksinventering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
2015:7 Hur förändras våtmarkerna och varför? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Skogen har under det sista århundradet genomgått stora förändringar. Det är minskningen av mängden gamla träd och död ved som står för de största förändringarna. Detta har påverkat artrikedomen negativt och många arter är idag starkt hotade.
Skogens ålder
Skogens åldersfördelning i länet har förändrats en hel del under de senaste 90 åren. För 90 år sedan var det mesta av skogen en blandning av stora och små, gamla och unga träd. Det fanns fortfarande ganska stora områden där gamla träd dominerade, men det minskade under 1930- och 40-talen. Sedan 1950-talet domineras skogsbruket av kalhyggen. När skogen växer upp igen efter kalhuggningen blir det likåldriga ungskogar. Det senaste årtiondet har mängden gammal skog ökat igen, men når ännu inte upp till 1920-talets nivå. Arealen ”halvgammal” skog fortsätter dock att minska, och bara 1/3 är äldre än 60 år..
Miljöövervakning av skog
Länsstyrelsens miljöövervakning av skog är inriktad på att belysa effekter av markanvändningen på biologisk mångfald. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har omfattande nationella miljöövervakningsprogram i skog. Länsstyrelsens övervakning syftar till att nyttja och komplettera dessa.
Relaterad information
Externa länkar:
Om biologisk mångfald på Naturvårdsverkets hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Skogsstyrelsen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Artdatabanken Länk till annan webbplats.
Miljömål:
Levande skogar på Sveriges miljömåls webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Rapporter:
I det regionala miljöövervakningsprogrammet ingår fem delprogram med syfte att undersöka och följa situationen länets sjöar och vattendrag. Dessutom sker omfattande provtagning för att se effekter av utsläpp från olika verksamheter, så kallad recipientkontroll.
Flodpärlmussla
För att övervaka bestånden av flodpärlmussla genomför Länsstyrelsen inventeringar i drygt 100 vattendrag med känd förekomst av flodpärlmussla.
Sedan 1996 besöks samtliga dessa vattendrag vart tionde år och en inventering görs då av en lokal i respektive vattendrag. I några av de vattendrag som hyser de mest värdefulla bestånden genomförs mer utförliga undersökningar. Där inventeras 15 lokaler per vattendrag ungefär vart femte år. Från och med 2009 finns också ett nationellt miljöövervakningsprogram för flodpärlmussla inom vilket Länsstyrelsen Gävleborg genomför årliga undersökningar.
Vid inventering av flodpärlmussla samlar vi in information om beståndens täthet, musslornas skallängder samt hur miljön ser ut i och omkring vattendraget.
Utter
Inventeringar av utter har utförts åren 1987, 1997, 2007 och 2014. Undersökningarna har genomgående varit barmarksinventeringar utförda på sensommaren, där mellan 500-600 lokaler har besökts.
En mer effektiv inventering av utter i länet gjordes hösten 2009. Länet delades då in i 10x10 km rutor där en lämplig lokal per ruta inventerades. Totalt besöktes 204 lokaler.
Barmarksinventering är en väl beprövad och standardiserad metod som även används vid internationell beståndsövervakning av utter. Metodiken som används vid barmarksinventering visar framför allt på förekomst av utter och i viss mån även stammens relativa täthet, men lämpar sig inte för att uppskatta antalet djur.
Metaller i abborre
I fyra av länets sjöar kommer halterna kvicksilver, kadmium och cesium i abborre att mätas. De fyra sjöarna är Gosjön, Stensjön samt Tansen och Redsjösjön.
Undersökningarna kommer att ske under vart annat år, då 25 abborrar i en viss storlek analyseras.
I de sistnämnda sjöarna har omfattande studier av bl.a. kvicksilverhalt i gädda och abborre genomförts tidigare.
Kvicksilver i fisk
I samarbete med länets kommuner sker övervakning av kvicksilverhalterna i fisk från länets sjöar. I första hand provtas fisk från sjöar där man bedriver gäddfiske/matfiske, men även sjöar med kända kvicksilverproblem är prioriterade.
Sedan 1960-talet har ca 5000 gäddor från totalt 500 sjöar/vattenområden i länet analyserats. År 2013 gjordes en utvärdering av programmet, den rapporten finns på länsstyrelsens hemsida.
Regionala omdrevsvattendrag
Denna övervakning startade 2009, med syfte att följa upp och ge en representativ bild av statusen på vattendragen i länet. Sammanlagt kommer 48 vattendrag att undersökas och bedömas, men samma vattendrag besöks bara vart sjätte år.
Det som provtas och analyseras är kiselalger, bottenfauna och fisksammansättningen. Som stöd för statusbedömningen analyseras även några vattenkemiska parametrar.
Recipientkontroll
Verksamheter som påverkar den omgivande miljön (recipienten), på så sätt att det finns risk för att skada på människors hälsa eller miljön kan uppkomma, har en skyldighet att undersöka miljöeffekterna av denna påverkan. En vattenrecipient kan vara t.ex. en sjö, ett vattendrag eller ett kustvatten.
Kontrollen av verksamhetens effekter på den omgivande vattenmiljön sker ofta i samarbete med andra verksamhetsutövare genom s.k. samordnad recipientkontroll (SRK). Denna utförs vanligen av en vattenvårdsorganisation där berörda verksamhetsutövare är medlemmar.
I Gävleborgs län finns tre vattenvårdsorganisationer som bedriver samordnad recipientkontroll:
- Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund
- Nordöstra Hälsinglands Vattenvårdsförbund
- Gästriklands vattenvårdsförening
- Dalälvens vattenvårdsförening
Sammanlagt finns det idag 92 provtagningsstationer inom programmen för samordnad recipientkontroll i länets sjöar, vattendrag och kustvatten.
Relaterad information
Externa länkar:
Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbunds webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Dalälvens vattenvårdsförening Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Gästriklands vattenvårdsförening Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Miljömål:
Miljögifter kallas de kemikalier som orsakar skadliga effekter i människa och miljö. Att peka ut de generellt värsta miljögifterna i Gävleborgs län är omöjligt. Dels påverkas inte alla organismer på samma sätt av olika miljögifter. Dels utsätts alla organismer för flera olika miljögifter samtidigt och vad de enskilda miljögifternas bidrag till den sammanlagda effekten är har vi väldigt begränsad kunskap om. Dessutom tillverkar vi hela tiden nya ämnen och hur de påverkar miljön är också till största del okänt. Det finns dock några miljögifter som Länsstyrelsen bevakar och arbetar med att minska deras spridning.
Dioxiner
Dioxiner bildas oavsiktligt i bland annat förbränningsprocesser. Dioxiner anses vara en av de mest problematiska miljöföroreningarna då de både är väldigt giftiga (toxiska), samt att de bryts ned väldigt långsamt och ökar i koncentration i näringskedjorna, så kallad bioackumulation.
Genom åren har flera undersökningar studerat koncentrationer i vatten, sediment, mark och organismer och har generellt fokuserat på länets kustområden. I Gävleborg har bland de högsta halterna i fisk observerats. I dagsläget har halterna minskat men anses dock i vissa fall vara förhöjda.
Det största tillflödet av dioxiner till hela Östersjön är via atmosfärisk nedfall. Däremot tror man att de regionalt förhöjda halterna längs med Bottenhavet kan kopplas till historiska och eventuellt även pågående verksamheter längs med kusten.
Kvicksilver i fisk
Kvicksilver utgör generellt ett problem i länets samtliga sjöar, eftersom EU:s gränsvärde för fisk anses överskridas i hela länet (bedömning baserad på mätdata och modellering). Detta gränsvärde är satt för att skydda djur och växter och är inte kopplat till risker för människa. Gränsvärdet för matfisk överskrids i ca 10 procent av de undersökta sjöarna i länet. Kvicksilver anses komma främst via atmosfären från andra europeiska länder.
Sedan 2004 har länsstyrelsen ett pågående program för att upprätthålla baskunskapen om kvicksilverhalter i fisk. Insamlingen av fisk sker i samarbete med kommuner och fiskevårdsföreningar. Från och med 60-talet och fram till och med idag har kvicksilverhalterna i cirka 5 000 gäddor från totalt 500 sjöar/vattenområden i länet analyserats. Det är i huvudsak gädda som undersöks, men även andra fiskarter förekommer.
Cesium
Den 26 april 1986, inträffade den förödande kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, Ukraina. Värst drabbad var förstås närområdet men stora mängder radioaktiv nederbörd kom till Sverige och Gävleborgs län.
För att kunna följa upp effekterna av Tjernobylolyckan 1986 görs kontinuerliga mätningar av cesium-137 i bär, svamp, fisk och vilt i länet. Flera av länets kommuner har ett rullande provtagningsprogram där cesium följs. Markstrålning mäts också kontinuerligt varje år av kommunerna. Jaktvårdslag i Gävle har ett avtal med Strålskyddsmyndigheten att årligen sända älgkött för analys. Flera kommuner erbjuder också allmänheten att kostnadsfritt få halter uppmätta i älgkött, fisk, svamp och bär. Länsstyrelsen finansierar även regelbundet cesiumanalyser i fisk från flera sjöar i länet.
Trenden är nedåtgående gällande cesium i vilt, fisk samt i svamp. Idag ligger nästan alla halter under gränsvärdet för försäljning (1 500 Bq/kg), men enstaka prover från rådjur, älg och svamp kan fortfarande ha högre nivåer. Det finns en stor variation gällande halter i svamp mellan olika år.
Länsstyrelsen sköter en regional sammanställning av befintliga data på cesiumhalter i länet. Mellan 1986 och 2003 samlades runt 50 000 mätvärden in från kommunernas mätningar på svamp, bär, fisk och vilt. Varje år begär länsstyrelsen in nya mätningar från länet. Alla mätvärden har dessutom samlats i en nationell databas hos Strålsäkerhetsmyndigheten.
Minskning av cesium-137 i sjöar
Länet drabbades hårt av Tjernobylolyckan 1986 och sedan dess har fisk i delar av länets sjöar uppvisat hög till mycket hög radioaktivitet på grund av cesium-137. Exponering för radioaktiva ämnen som cesium kan orsaka cancersjukdomar.
Nu verkar dock halterna av cesium-137 minska. I undersökningen 2009 syntes en tydligt minskande trend i två av de tre trendsjöarna. Radioaktiviteten var betydligt lägre än Livsmedelsverkets rekommenderade gränsvärde för insjöfisk (1500 bequerel per kilo fiskkött) i samtliga tre sjöar.
Screening av ”nya” miljögifter
Genom så kallad screening undersöks förekomsten av ”nya” kemiska ämnen som i framtiden eventuellt kan medföra hälso- och miljöproblem. Länsstyrelsen deltar sedan 2004 i Naturvårdsverkets screeningprogram. Man har under åren analyserat vitt skilda ämnen som till exempel läkemedelssubstanser och tennorganiska föreningar.
Relaterad information
Interna länkar:
Externa länkar:
Miljöövervakning (Strålsäkerhetsmyndigheten) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Miljömål:
Sveriges miljömåls hemsida - Giftfri miljö Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Rapporter:
Cesium-information:
Strålsäkerhetsmyndigheten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Livsmedelsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Den biologiska mångfalden i landskapet hotas bland annat av storskaligt jord- och skogsbruk, utbyggd infrastruktur samt klimatförändringar. Strandmiljöer är av stor betydelse för biologisk mångfald, friluftsliv och för bebyggelse. Exploateringen ökar och kan skada livsmiljöerna på artnivå och kan även hota ekosystemtjänster som strandområden förser oss människor med.
Miljöövervakning i landskapet
Miljöövervakningen av landmiljön bedrivs på en övergripande nivå där biologisk mångfald ges stort utrymme. Bland annat så undersöker vi och följer exploatering av strandmiljöer.
Vi bevakar även trender för olika artgrupper i hela landskapet tillsammans med den ideella naturvården i länet genom att;
- stötta fågelövervakningen som görs av Gävleborgs Läns Ornitologiska Förening (GLOF)
- bevaka hotade växtarter i samarbete med Gävleborgs Botaniska Sällskap (GÄBS)
Länets kustområden övervakas långsiktigt för att förändringar i miljön, orsakade av exempelvis övergödning och miljögifter, ska upptäckas.
För närvarande finns miljöövervakningsprogram för övervakning av mjukbottenfauna, kustfisk, vattenvegetation, sjöfågel, miljögifter i fisk samt graden av kustexploatering. Kommuner och industrier, samordnade i vattenvårdsförbund, utför dessutom ’samordnad recipientkontroll’ där man undersöker halter av föroreningar och effekter av dessa på flora och fauna i de kustområden där utsläpp sker.
Kustfisk
Sedan 2002 övervakas kustfisk genom årliga nätprovfisken under sensommaren vid Långvindsfjärden, norr om Söderhamn. Förändringar hos bestånden följs genom att analysera indikatorer såsom fisksamhällets artdiversitet, struktur och funktion.
Resultaten lagras och bearbetas av Sveriges lantbruksuniversitet, som också presenterar resultaten i sin kustfiskedatabas, KUL, samt i rapporter.
Relaterad information
Bottenfauna
Under perioden 1995-2014 undersöktes mjukbottenfaunan årligen i ett område utanför Skärså. 2015 reviderades området till att även inkludera Långvindsfjärden.
Området, beläget norr om Söderhamn, är relativt opåverkat av föroreningar och fungerar som ett så kallat referensområde. Den regionala bottenfaunaövervakningen samordnas med den nationella övervakningen. I länet finns därför även tre nationella områden belägna längre ut från kusten, i utsjön.
Under maj-juni varje år undersöks artsammansättning och storleksstruktur hos de bottenlevande djursamhällena. Även sediment och bottenvatten analyseras.
Resultaten från övervakningen lagras av SMHI, i databasen SHARK.
Vattenvegetation
Syftet med övervakningen av vattenvegetation är att följa storskaliga förändringar i växternas utbredning, främst som en effekt av övergödning och fysisk påverkan i den marina miljön. I en kraftigt övergödd miljö försvinner tången och fintrådiga alger som exempelvis grönslick tar över. Eftersom övergödning betraktas som ett av de allvarligaste hoten mot Östersjöns miljö är denna övervakning mycket angelägen. Fysisk påverkan, såsom muddring och båttrafik med tillhörande bryggor och pirar, kan leda till förlust av livsmiljöer, ökad skuggning och spridning av sediment.
Vattenvegetationen övervakas genom två regionala delprogram. Delprogrammet ”Trendövervakning av vegetationsklädda bottnar” har pågått sedan 2002 och inom programmet undersöks bottenvegetationen vid ett tjugotal platser längs länets kust. En dykare samlar då in data som artsammansättning, djuputbredning och täckningsgrad. Områdena som inventeras inom programmet är främst belägna på hårdbottnar samt relativt långt bort från punktkällor och lokal miljöbelastning.
Ett nytt gemensamt delprogram, ”Vegetationsklädda grunda vikar i Bottniska viken”, är under utveckling under programperioden 2021-2026. Delprogrammet fokuserar på inventering av bottenvegetation på grunda sedimentbottnar, genom snorkling, ned till ca 3 meters djup. Denna typ av miljö hittas ofta i grunda vikar som är skyddade mot vågexponering och där havsvattnet blir utsötat av vattendrag. Efter genomfört utvecklingsprojekt, planerat till 2021, kommer både opåverkade och påverkade områden att ingå i delprogrammet. Förhoppningen är även att ett så kallat makrofytindex, som fungerar i Bottniska viken, kommer att utvecklas. Detta index kan användas till att bedöma ekologisk status i grunda vikar, men även för att bedöma funktionen av marina skyddade områden.
Relaterad information
Rapporter:
2005:3 Blåstång vid Gävleborgskusten 2004 Länk till annan webbplats.
2004:5 Blåstång vid Gävleborgskusten 2002 Länk till annan webbplats.
Externa länkar:
Ladda ned data från Svensk havsmiljöövervakning (SMHI) Länk till annan webbplats.
Sjöfåglar
Sjöfågelbestånden har tidigare övervakats genom länstäckande kustfågelinventeringar 1997-98 och 2007. Från och med 2010 inventeras i stället ett stickprov av kusten varje år. Övervakningen sker i samarbete med övriga län längs norrlandskusten. Syftet är att snabbare kunna upptäcka kraftiga förändringar i kustfågelbestånden. Sedan 2015 finns också ett nationellt stickprov där sjöfåglar övervakas, och den regionala övervakningen samordnas med den nationella.
Sjöfågeldöd
Sjöfågeldöden i Gävleborg bevakades fram till 2004 helt av ideellt verksamma ornitologer. Sedan 2005 stödjer länsstyrelsen övervakningen. Sedan 2008 övervakas endast ett urval gråtrutskolonier i Gävlebukten där sjukdomen hade sitt kraftigaste utbrott.
Statens Veterinärmedicinska Anstalt samordnar övervakningen och utreder också orsakerna till fenomenet.
Relaterad information
Rapporter:
2010:16 Minimal trutdöd i Gävlebukten sommaren 2010 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
2010:15 Ingen trutdöd i Gävlebukten sommaren 2009 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Externa länkar:
Om döda djur: Informationscentralen för Bottniska viken
Strandexploatering
En översiktlig studie av exploateringsgraden av länets havsstränder gjordes 2004. Länsstyrelserna i alla Sveriges kustlän gjorde 2013 gemensamt en ny kartering av strandexploatering längs kusten, med delvis ny metod. Denna gemensamma kartering planeras upprepas 2018.
Rapporter:
2004:9 Strandexploatering längs kusten i Gävleborgs län Länk till annan webbplats.
Relaterad information
Interna länkar:
Vattenorganisationer och luftvårdsförbund
Öppnas i nytt fönster.
Externa länkar:
Bebyggd mark i strandskyddsområden (SCB) Länk till annan webbplats.
Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Gästriklands vattenvårdsförening Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Svenskt havsarkiv-SHARK (SMHI) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Miljömål:
Rapporter:
Flera olika myndigheter kontrollerar grundvattnets kvalitet och kvantitet. Länsstyrelsens miljöövervakningsprogram är i huvudsak inriktat mot vattenkvaliteten i större grundvattenförekomster, t ex isälvsavlagringar, som är eller kan vara viktiga för dricksvattenförsörjningen.
Nationell övervakning
Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) bedriver ett nationellt övervakningsprogram, även kallad Grundvattennätet.
I Grundvattennätet ingår övervakning av kemi och nivåer sedan 1966. Syftet har framför allt varit att genom långa tidserier följa effekter av försurning, övergödning och nedfall av luftburna metaller i grundvattnet. Stationerna har oftast varit referensstationer som har liten direkt påverkan från lokala föroreningskällor.
SGU utför referensstationsmätningar i uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten. Det nationella övervakningsprogrammet håller på att genomgå en utveckling för att anpassas till EU:s ramdirektivet för vatten.
I SGU:s Grundvattennät ingår runtom i landet drygt 300 stationer för nivåmätningar. Månadskartor över grundvattensituationen i landet presenteras utifrån bland annat dessa mätningar i SGU:s månadsvisa nyhetsbrev.
Regional övervakning
Huvudsyftet med regional övervakning av grundvattenkemi är att få en geografisk täckande bild av mänsklig påverkan i grundvatten samt följa utvecklingen av dessa. Det regionala programmet kan ses som ett komplement till det nationella övervakningsprogram som bedrivs av SGU.
Den regionala övervakningen finansieras via årliga anslag från Naturvårdsverket. Omkring 55 000 kr avsätts till grundvattenövervakning inom länet, vilket är en begränsad pott med hänsyn till att miljögiftsanalyser kan vara mycket kostsamma.
I arbetet med EU:s ramdirektiv för vatten och arbetet med miljömålet Grundvatten av god kvalitet ställs höga krav på att kartlägga och statusklassificera våra grundvattenförekomster. Samordning med andra övervakningsprogram och aktörer är därför mycket viktigt för att få så kostnadseffektiv övervakning som möjligt.
Ingen regional nivåövervakning utförs i länet. Efter SGU:s grundvattensatsning finns nu 15 nationella mätstationer för grundvattennivå i länet.
Råvattenkontroll och egenkontroll
Råvatten är vatten som används för att producera dricksvatten. Råvattenkontroll bör utföras i alla allmänna vattentäkter samt i den enskilda brunnen. Den som producerar dricksvattnet eller förser konsumenterna med dricksvatten via ett ledningsnät är ansvarig för att dricksvattnet är bra och säkert, det vill säga inte innehåller bakterier eller ämnen som är dåliga för vår hälsa. Tar man sitt dricksvatten från en egen brunn har man själv ansvar för att kvaliteten är bra.
Livsmedelsverket har samordningsansvar för dricksvattenfrågor i Sverige, vilket innebär bland annat att ta fram föreskrifter och råd vad gäller övervakning av dricksvatten (se Livsmedelsverkets hemsida). I dricksvattenföreskrifterna som Livsmedelsverket tagit fram finns i dag inga krav på att analysera råvattenkvalitet. Svenskt Vatten, som är branschorganisation för kommunala allmänna VA-anläggningar, har tagit fram branschriktlinjer med syfte att få kunskap om råvattnets kvalitet och dess variationer så att beredningsprocessen kan anpassas och ge ett dricksvatten med stabil och tillfredsställande kvalitet.
Övrig övervakning
Naturvårdsverket har under 2014–2016 samordnat en nationell screening av miljögifter som till exempel växtskyddsmedel och perfluorerade ämnen (PFAS). Under 2017–2018 genomförs en screening av läckage av växtskyddsmedel från växthusanvändning. Dessutom ska samtliga platser där brandskum med innehåll av PFAS hanterats inventeras, riskbedömas och analyseras.
IVL Svenska Miljöinstitutet bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom hela miljöområdet. Verksamheten inbegriper bland annat klimatfrågor, miljöteknik, miljömätningar och miljökvalitetsbedömningar. De undersöker också miljögifter i vatten, vilket omfattar hela vattensystemet, det vill säga sötvattenmiljöer, marina miljöer, grundvatten, avloppsvatten och dagvatten.
Relaterad information
Externa länkar:
SGU karttjänst, miljöövervakning av grundvattenkemi Länk till annan webbplats.
SGU karttjänst, miljöövervakning av grundvattennivåer Länk till annan webbplats.
SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Livsmedelsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Vattenmyndigheten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
VISS - Vattenvårdsystem Sveriges webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Miljömål:
Rapporter:
Övervakning av grundvatten i Norrland 2008-2012 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
SGU 2016:03 Övervakning av grundvattnets kvalitet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
I jämförelse med många andra län är det en liten del av Gävleborgs areal som består av jordbruksmark. Arealen jordbruksmark minskar också fortfarande, om än sakta. Jordbruket kännetecknas av mycket betesdjur och stora arealer vallodling för foder. Minskande antal jordbruksföretag och rationalisering utgör hot mot det öppna och artrika jordbrukslandskapet.
Miljöövervakning av jordbruk
Övervakningen av jordbruksmark i länet är inriktad på ämnestransporter från brukad mark och floran i öppna gräsmarker.
Läckage av näringsämnen från jordbruksmark
Jordbruket i länet kännetecknas av mycket betesdjur och stora arealer vall. Det bedrivs inte så intensiv växtodling här, vilket gör att problemen med näringsläckage från åkermark endast är måttliga.
Allt brukande av mark leder till förluster av näringsämnen som kväve och fosfor. Olika marktyper läcker olika mycket näringsämnen beroende på hur intensivt marken brukas, hur den är gödslad osv. De näringsämnen som läcker från åkermark transporteras vidare till sjöar och vattendrag för att till sist nå havet. En del av läckaget kan dessutom leta sig ner till grundvattnet. Förlusterna av växtnäring leder till problem som övergödning och förorening av grundvatten.
Relativt lite näringsläckage i Gävleborg
I Norrbo som ligger vid Dellensjöarna i Hälsingland görs kontinuerliga mätningar av näringsläckage. Området är 900 ha stort och består till 60 % av jordbruksmark. Den huvudsakliga jordarten är lättlera och det finns cirka 0,06 djurenheter per ha åkermark. Här mäts vattenflödet och vattenprover tas ungefär en gång i månaden, utom under perioder med högvatten på våren då provtagningen är tätare.
Det är svårt att jämföra Norrbo med andra så kallade typområden, dvs områden inom den nationella miljöövervakningen där kontinuerliga mätningar görs. Det beror på att alla typområden är olika vad gäller jordart, andel jordbruksmark, årsnederbörd och djurtäthet. Generellt sätt är dock näringsläckaget relativt litet. Kväveläckaget i Norrbo är beräknat till 2,0 kg per hektar för år 2015/16 vilket kan jämföras med medelvärdet för landets samtliga typområden på 8,5 kg per ha (2,0-31 kg/ha).
Fosforläckaget år 2015/16 i Norrbo är beräknat till 0,11 kg per ha vilket kan jämföras med medelvärdet för hela landet på 0,26 kg fosfor per ha (0,07-0,62 kg/ha). Jämfört med snittet för de senaste tio åren var transporten av både kväve och fosfor i Gävleborgs län lägre under säsongen 2015/16. Det finns dock inga tydliga trender att utläsa i de parametrar som mäts i Norrbo utan halterna varierar under året och mellan olika år.
Relaterad information
Externa länkar:
Miljömål:
Rapporter:
Sett över hela Gävleborgs län är luftsituationen förhållandevis god. I länets större tätorter ökar dock halterna av luftföroreningar och partiklar på grund av en ökad gods- och persontrafik.
Gävleborgs län kännetecknas av tung stål- och pappersmassaindustri med utsläpp till luft bland annat i samband med förbränning. Historiskt sett har utsläppen till luft från förbränning av fossila bränslen varit stora. Under några årtionden har stora förbättringar skett och idag är det främst diffusa utsläpp från bland annat trafik och vedeldning som påverkar luftkvaliteten i länet.
Miljöövervakning av luft
Kommunerna ansvarar för övervakningen av att de juridiskt bindande miljökvalitetsnormerna för luftföroreningar inte överskrids. Länsstyrelsen ansvarar för att följa tillståndet och bedöma om miljömålet ”frisk luft” nås. En stor del av den information som används för att följa upp miljömålet kommer från Östra Sveriges luftvårdsförbund – där nio av Gävleborgs tio kommuner är medlemmar. Naturvårdsverket ansvarar för den nationella luftövervakningen.
Relaterad information
Miljömål:
Frisk luft på Sveriges miljömåls hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Extern information:
Östra Sveriges Luftvårdsförbund Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Hälsorelaterad miljöövervakning innebär att sambandet mellan människors hälsa och yttre miljöfaktorer undersöks. Några områden där det finns tydliga kopplingar mellan miljö och hälsa är: luftföroreningar, samhällsbuller, miljögifter, radon, UV-strålning och dricksvatten.
Klimatförändringarna påverkar också människors hälsa på många sätt bl.a. genom förekomst av nya allvarliga infektionssjukdomar, extrema värmeböljor och förlängd pollensäsong.
Relaterad information
Miljömål:
Frisk luft på Sveriges miljömåls hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sveriges miljömåls hemsida - Giftfri miljö Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Säker strålmiljö på Sveriges miljömåls hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
God bebyggd miljö på Sveriges miljömåls hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Rapporter:
Miljöhälsorapport - Gävle Dala 2017 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Externa länkar:
Naturvårdsverket hemsida i ämnet: hälsorelaterad miljöövervakning Länk till annan webbplats.
Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - uppföljning av miljöhälsa
Livsmedelsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - matvanor, hälsa och miljö
Arbets och miljömedicin Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Nationella datavärdar
Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.
Miljöövervakningsdata, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Miljöövervakning, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.