Kunskapsstöd – mäns våld mot kvinnor
Här hittar du länkar till kunskapsstöd och fördjupning inom olika områden som omfattas av det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Syftet är att ge dig rätt förutsättningar för ett kunskapsbaserat och långsiktigt arbetssätt.
Kunskapsstödet du hittar här kan användas för att bidra till ett aktivt och förebyggande arbete på flera nivåer i samhället. Genom att arbeta på alla dessa nivåer samtidigt kan vi förhindra våld innan det ens uppstår. Det handlar om att
- öka och sprida kunskap för att förändra normer i hela befolkningen (universell prevention)
- rikta insatser till riskgrupper (selektiv prevention)
- ge stöd och behandling till dem som redan är utsatta eller utövar våld (indikativ prevention).
Förebygga mäns våld mot kvinnor
Det våldsförebyggande arbetet är en del av jämställdhetsarbetet och utgår ifrån en genusförändrande ansats. Det innebär att förändra och vidga normer kopplade till kön och sexualitet. Det våldsförebyggande arbetet har tydliga kopplingar till det brottsförebyggande arbetet och arbetet med jämställdhetsintegrering.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Webbutbildning: förebygga våld, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Metodstöd: Handboken Inget att vänta på, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Metodstöd: Kartläggning av tre våldstyper, Brottsförebyggande rådet Länk till annan webbplats.
Arbete hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, Skolverket Länk till annan webbplats.
Sexualitet, samtycke och relationer, Skolverket Länk till annan webbplats.
Möta barn i skyddat boende
Länsstyrelsen har ett särskilt uppdrag i att arbeta för att ge stöd till yrkesverksamma som möter barn i skyddat boende. Det gör vi genom insatser för att öka kunskapen om lagstiftningen som har stärkt rättigheterna för barn och vuxna med placering i skyddat boende. Lagstiftningen ändrades i april 2024.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Skyddat boende, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Boende för våldsutsatta, Sveriges kommuner och regioner (SKR) Länk till annan webbplats.
Tillstånd för skyddat boende, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Länk till annan webbplats.
SAMS - Samverkan placerade barn och ungas kontinuerliga skolgång Länk till annan webbplats.
Plats för regionalt innehåll
Ändra beteende hos våldsutövare
Länsstyrelsen arbetar för att ge stöd till yrkesverksamma som arbetar gentemot personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld. Målet är att kunskapsstödet ska hjälpa yrkesverksamma i arbetet med att ändra dessa personers beteende och att arbetet ska ske med beaktande av säkerheten för den våldsutsatta.
Länsstyrelserna och Socialstyrelsen har tidigare tagit fram vägledning för arbetet med socialtjänstens lagändring för arbetet med våldsutövare. Bland annat filmer där du får information, kunskap och forskning på området. Även andra aktörer som Sveriges kommuner och regioner och Uppsala universitet har tagit fram kunskapsstöd.
Andra aktörers kunskapsstöd inom området
Personer som utövar våld i nära relationer, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Att arbeta med våldsutövare, Uppsala universitet Länk till annan webbplats.
Förändra beteende hos våldsutövare, Sveriges kommuner och regioner Länk till annan webbplats.
Nationell telefon: Välj att sluta, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Detta försvårar möjlighet till motstånd och uppbrott. Den vanligaste formen av våld i nära relation är en man eller pojke som utövar våld mot en kvinna eller flicka som han har eller har haft ett förhållande med.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Våld i nära relationer, Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.
Webbstöd: För yrkesverksamma, Uppsala universitet Länk till annan webbplats.
Arbetsplatsens roll mot våld i nära relationer, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Våldsutsatthet, Myndigheten för funktionshinder och delaktighet Länk till annan webbplats.
Webbutbildning: våld mot äldre, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Hedersrelaterat våld och förtryck
När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är utsattheten samma som vid våld i en nära relation. Det som är utmärkande är att kontrollen av kvinnor och flickors sexualitet är central och starkt knuten till kollektivet. Föreställningar om oskuld och kyskhet och familjens rykte är centrala. Ofta finns det flera förövare och våldet får stöd eller tillåts av familjen och den närmast omgivningen.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Nationella samordningen mot hedersrelaterat våld och förtryck Länk till annan webbplats.
Hedersrelaterat våld och förtryck, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Hedersrelaterat våld och förtryck, Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.
Hedersrelaterat våld och förtryck, Barnafrid Linköpings universitet Länk till annan webbplats.
Webbutbildning: Hedersrelaterat våld och förtryck, Nationellt centrum mot hedersförtryck Länk till annan webbplats.
Webbutbildning: Könsstympning, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Stödtelefon: Vägledning i ärenden, Nationellt centrum mot hedersförtryck Länk till annan webbplats.
Den 1 januari 2025 påbörjades arbetet med att bygga upp verksamheten Resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck i Dalarna - RCH Dalarna. Borlänge kommun är huvudman men RCH Dalarna är en gemensam resurs för alla kommuner i länet.
Samordnare för RCH Dalarna är Cecilia Jansson, kontaktuppgifter finns längre ner på den här sidan.
Syftet med RCH Dalarna är att ge stöd och kompetenshöjande insatser till yrkesverksamma, som möter barn som är eller riskerar att bli utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Det kan handla om personal inom exempelvis förskola, skola, socialtjänst och sjukvård.
Resurscentrumets målgrupp
Yrkesverksamma inom socialtjänst, skol- och fritidsverksamhet, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, civilsamhällesorganisationer, hälso- och sjukvård som behöver stöd och vägledning i sitt arbete med dessa frågor.
På sikt kommer man se över möjligheten att ge stöd även till utsatta målgrupper.
Om hedersrelaterat våld på andra webbplatser
Hedersrelaterat våld och förtryck, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Motverka hedersrelaterat förtryck och våld, Länsstyrelsen Gävleborg Länk till annan webbplats.
Om du är utsatt för hedersrelaterat våld
Rätt att välja, Välfärdsguiden Länk till annan webbplats.
Riksorganisationen GAPF (Glöm Aldrig Pela och Fadime) Länk till annan webbplats.
Kontaktuppgifter till resurscentrum RCH
För att få kontakt med Resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck:
Telefon: 0243–74914
E-post till RCH Dalarna: RCH_Dalarna@borlange.se
Kontaktperson: Cecilia Jansson, cecilia.jansson@borlange.se
Vad är hedersrelaterat våld och förtryck?
Hedersrelaterat våld och förtryck innebär handlingar av våld och förtryck som utförs för att skydda eller återställa familje- eller gruppheder, baserat på strikta normer kring sexualitet, könsroller och beteende. Detta fenomen riktar sig mot både kvinnor och män, men flickor och kvinnor är ofta särskilt utsatta. Våldet kan variera från psykisk och fysisk misshandel till tvångsäktenskap och könsstympning, samt inkludera social kontroll och begränsningar i personlig frihet, som att bestämma över klädval, vänskapsrelationer, utbildning och arbete. Till skillnad från annat våld i nära relationer karaktäriseras hedersvåld av att det stöds eller utförs av flera familjemedlemmar eller hela gemenskaper, vilket återspeglar dess djupa förankring i kulturella och sociala normer.
I Dalarna arbetar vi för att förbättra stödet till kvinnor, män och barn som drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck. För detta ändamål har Länsstyrelsen i Östergötland på uppdrag av regeringen initierat ett utvecklingsarbete för att möjliggöra ett regionalt resurscentrum. Verksamheten ska bygga på ett samarbete mellan kommuner då främst socialtjänst och skola, regionen, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och civilsamhället, med målet att erbjuda bättre hjälp och stöd till de utsatta.
Regeringsuppdrag
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck har sedan 2018 haft i regeringsuppdrag att stödja länsstyrelserna i utvecklingen av regionala resurscentra med målet att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har som ambition att det ska finnas ett resurscentrum i varje län.
Syftet är att förstärka länsstyrelsernas arbete mot hedersrelaterat våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap, människohandel och könsstympning.
Det långsiktiga målet är att bidra till det nationella målet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, och att säkerställa att ett resurscentrum finns i varje län. Uppdraget innebär att samordna insatser på regional, kommunal och myndighetsnivå för att stärka stödet till de som är eller riskerar att bli utsatta.
Barn som upplever våld
Barn som upplever våld befinner sig i en mycket utsatt situation. Våld är en av de allvarligaste riskerna för barns hälsa och utveckling. Att förebygga våld mot barn handlar till stor del om att skapa förutsättningar för ett gott föräldraskap och att upptäcka våldet i ett tidigt skede.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Våld mot barn, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Våld mot barn, Barnafrid Linköpings universitet Länk till annan webbplats.
Webbutbildning: våld mot barn, Barnafrid Linköpings universitet Länk till annan webbplats.
Våld & övergrepp, Stiftelsen Allmänna Barnhuset Länk till annan webbplats.
Våld i ungas kärleksrelationer
Även om ungdomar räknas som barn, kan de utsättas för partnervåld på samma sätt som en vuxen. Till skillnad från våld i vuxnas relationer så sker våldet på platser där vuxna ofta finns. Det sker i den våldsutsattas och i den våldsutövandes hem. Det sker i skolan och på gemensamma fritidsaktiviteter. Ytterligare viktiga skillnader är den betydelse som digitala medier och verktyg har för ungas relationer. Dessa används i stor utsträckning som ett hjälpmedel för övervakning och kontroll.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Våld i ungas nära relationer, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Ungas utsatthet för våld, Uppsala universitet Länk till annan webbplats.
Prostitution och människohandel
Att köpa sex är enligt lag förbjudet i Sverige och vilar på uppfattningen att prostitution är ett övergrepp. Människohandel handlar om att en person på olika sätt tvingas, transporteras och exploateras för olika ändamål. Sexuell exploatering av barn kallas också för grooming. Prostitution och människohandel ingår som en viktig del i regeringens arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Sex mot ersättning och sexuell exploatering barn och unga, Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.
Sex mot ersättning vuxna, Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.
Prostitution och människohandel, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel
Länsstyrelsen delfinansierar regionkoordinatorer i arbetet mot prostitution och människohandel. Koordinatorerna hjälper bland annat polis och socialtjänst med både konsultativt och operativt stöd vid prostitution och i ärenden om människohandel. De fungerar även som en regional aktör med spetskompetens inom området.
Regionkoordinatorer med kontaktuppgifter, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Könsstympning – information på flera språk
Länsstyrelsen har tagit fram ett könsstympningspass som ett verktyg i det förebyggande arbetet. Föräldrar erbjuds att ta med sig passet i samband med en resa utomlands. Könsstympningspasset kan användas som ett informationsdokument och som ett stöd i att stå emot eventuella påtryckningar från släkt och övrigt nätverk som förespråkar sedvänjan. Könsstympningspasset innehåller information om svensk lagstiftning gällande brottet, typer av könsstympning, samt konsekvenser av könsstympning.
Alla professionella och ideella och som möter målgruppen kan använda detta dokument i förebyggande syfte och som ett informationsdokument. Till exempel hälso- och sjukvården, skola, socialtjänst, rättsväsende, civila samhället, samhälls- och hälsokommunikatörer, BVC (barnavårdscentralen), FMC (Flyktingmedicinskt centrum), Migrationsverket och ungdomsmottagningen.
Här hittar du informationen på flera olika språk:
Könsstympningspass - albanska pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Könsstympningspass - amhariska pdf, 655.2 kB, öppnas i nytt fönster.
Könsstympningspass - arabiska pdf, 637 kB, öppnas i nytt fönster.
Könsstympningspass - dari persiska pdf, 634.9 kB, öppnas i nytt fönster.
Könsstympningspass - engelska pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Könsstympningspass - franska pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Könsstympningspass - pashto pdf, 636 kB, öppnas i nytt fönster.
Könsstympningspass - somaliska pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Könsstympningspass - spanska pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Könsstympningspass - svenska pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Könsstympningspass - swahili pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Könsstympningspass - tigrinja pdf, 653.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Könsstympningspass - tyska pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Kontakt
-
Rusmira Perez Dervisic
Mäns våld mot kvinnor
E-post till Rusmira Perez Dervisic
Telefon 010-2250430
-
Ellinor Snickars
Jämställdhetssamordnare
Telefon 010-2250534
-
Valentina Söderberg
Projektledare
E-post till Valentina Söderberg
Telefon 010-2250389