Jakt och vilt
Vilka vilda djur du får jaga står i jaktförordningen. Länsstyrelsen ansvarar för viltförvaltningen med hjälp av länets viltförvaltningsdelegation.
Jaktregler i Sverige
All jakt i Sverige regleras utifrån jaktlagstiftningen. Utgångspunkten i lagen är att allt vilt är fredat. Fredningen gäller även ägg och bon. Vissa arter av vilt får jagas vid vissa tider. Vilka jakttider som gäller för olika arter kan du hitta i bilaga 1- 4 i jaktförordningen.
Jaktförordningen
Länk till annan webbplats.
Vissa utrotningshotade, sällsynta eller särskilt värdefulla djurarter är statens vilt och får inte jagas. Undantag kan göras för vissa arter för skydds- eller licensjakt.
Jakträtt
Du som fastighetsägare äger jakträtten på den mark som tillhör fastigheten. Du kan välja att upplåta jakträtten genom civilrättsliga avtal. Länsstyrelsen hanterar inte dessa avtal. Om ni inte är eniga kan ni vända er till tingsrätten.
För jordbruksarrende har arrendatorn jakträtten om ni inte har avtalat annat.
Begränsningar och undantag av jakträtten
Jakträtten kan vara begränsad eller undantagen om marken ligger inom:
- renskötselområde
- kronopark
- naturreservat
- nationalpark.
Information om vad som gäller i skyddade områden finns i föreskrifterna till området.
Jakträtt inom detaljplanerat område
Fastigheter inom detaljplanerat område omfattar också jakträtt. Du måste ha ett personligt skottlossningstillstånd för att använda skjutvapen inom detaljplanerat område. Tillståndet söker du hos Polisen.
Länsstyrelsens roll
Länsstyrelsens roll i jakt- och viltfrågor är bland annat att informera jägare och markägare, registrera jaktområden, tilldela licenser och att samla in och sammanställa statistik över skjutet vilt.
Vi ansvarar för att:
- administrera förvaltningen av älg- och kronhjortsstammarna
- leda den regionala förvaltningen av de stora rovdjuren
- i vissa fall lämna tillstånd till skyddsjakt (undantag från fredning)
- lämna bidrag till skadeförebyggande åtgärder och ersätta skador av vilt som inte får jagas
- informera om vilt och jaktens regler, särskilt när förändringar sker i faunan.
I varje län finns viltförvaltningsdelegationer som hjälper oss i vårt arbete. Viltförvaltningsdelegationen ska på regional nivå samverka och besluta i övergripande frågor som berör jakt-, viltvårds- och rovdjursfrågor.
Viltvårdsområden gynnar jakt och viltvård
Ett viltvårdsområde är ett antal fastigheter som gått samman för att gynna viltvården över ett större område. Medlemmarna i viltvårdsområdet får då jaga på varandras mark. Länsstyrelsen fattar beslut om att bilda viltvårdsområde och fastställer områdets stadgar. Du kan vända dig till Länsstyrelsen om du vill överklaga beslut från viltvårdsområdets stämma i vissa fall.
Vanliga frågor och svar
Du som äger en fastighet som ingår i ett viltvårdsområde är medlem i viltvårdsområdesföreningen. Som medlem äger du jakträtt i viltvårdsområdet.
Det kan också finnas regler för under vilka omständigheter fastighetsägaren får överlåta jakträtten till en annan person. Vilka bestämmelser och regler som gäller i ditt viltvårdsområde ska finnas skriftligt i föreningens stadgar.
Vad som gäller för att överlåta jakträtten till en annan person, till exempel genom att arrendera ut jakträtten står i viltvårdsområdesföreningens stadgar.
Om viltförvaltningsdelegationen
Viltförvaltningsdelegationen behandlar frågor som rör skötseln av älgstammen, till exempel:
- Länsvisa planer och mål
- Jakttider för älg
- Fällavgifter
- Indelning av länet i älgförvaltningsområden
- Granskning av planer för älgförvaltningsområden
- Uppföljning av arbetet inom älgförvaltningsområdena
Viltförvaltningsdelegationens uppgifter är att besluta om riktlinjer för:
- Viltförvaltningen inom länet
- Skötsel av älgstammen
- I förekommande fall skötsel av hjort- och vildsvinsstammarna
- Licensjakt och skyddsjakt inom länet
- Bidrag och ersättning enligt viltskadeförordningen
Viltförvaltningsdelegationens uppgift för förvaltningen av rovdjur är att pröva frågor om:
- Förslag till miniminivåer för förekomsten av björn, lo, varg och järv i länet som ska lämnas till samverkansrådet
- Den rovdjursförvaltningsplan för länet som ska upprättas
Viltförvaltningsdelegationens sammansättning
Delegationens ordförande är landshövdingen i länet. Ledamöterna ska representera olika intressen, till exempel jakt- och viltvårdsintresset, ägare och brukare av jordbruksmark, naturvårdsintresset och näringsliv och turism.
Delegationen ska även bestå av fem regionpolitiker och en representant från Polismyndigheten. Alla ledamöter ska ha en ersättare. Representation styrs av förordningen om viltförvaltningsdelegationer.
Ordinarie ledamöter | Ersättare | |
|---|---|---|
Företräder intresse | Namn | Namn |
Politisk företrädare | Patrik Stjernlöf (M) | Bengt- Olof Nilsson (C) |
Politisk företrädare | Hampus Engqvist (S) | Billy Peltonen (S) |
Politisk företrädare | Per-Ivar Johansson | Rolf Liljeqvist (L) |
Politisk företrädare | Agnetha Wildros (S) | Lena Klintefors (S) |
Politisk företrädare | Lars Olsson (SD) | Håkan Abramsson (SD) |
Trafiksäkerhet, illegal jakt | Mats Dalén | Johan Berntsson |
Jakt- och viltvårdsintresset | Linda Mattisson Olsson | Mats Petersson |
Naturvårdsintresset | Ulf Oscarsson | Nicklas Wahlgren |
Naturvårdsintresset | Hans Olof Mattson | Greger Ohlsson |
Friluftsintresset | Kenneth Sernevi | Vakant |
Ägare och brukare av jordbruksmark | Fredrik Persson | Anders Gustafsson |
Lokalt näringsliv och turism | Jan Elmeklo | Henrik Wiktorsson |
Skogsnäringen | Carl-Johan Nordström | Ola Persson |
Natur och ekoturismföretagen | Vakant | Vakant |
Yrkesfisket* | Glenn Fridh | Anders Stålberg |
Enligt beslut av statsmakterna 1988 ska vi i Sverige ha frilevande vildsvin – arten tillhör vår fauna. Man ansåg att vildsvinen, som har ett stort jaktligt värde, i kontrollerade former (generösa jakttider behölls) åter skulle få bli ett inslag i den svenska faunan. Grunden för beslutet om frilevande vildsvin finns redovisad i regeringens prop 1986/87:58.
En grundläggande princip är att skador av vildsvin ska begränsas främst genom ett starkt jakttryck. Genom samverkan mellan berörda parter – markägare, jordbruksarrendatorer och jägare – ska en beskattning ske så att skadorna hålls på en acceptabel nivå.
Några möjligheter att få bidrag eller ersättning av statsmedel gällande skador av jaktbara viltarter som älg, hjort och vildsvin finns inte. Skador av dessa viltarter ska som nämnts förebyggas främst genom att beståndens storlek balanseras genom jakt.
Utfodring av vilda djur på Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Ny lagstiftning från och med 15 maj 2019
Från den 15 maj 2019 införs en lättnad i jaktförordningen som innebär att elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare, värmekamera eller rörlig belysning i nära anslutning till jaktvapnet tillåts vid jakt efter vildsvin. Mörkersikten (termiska sikten) får dock endast användas vid jakt i öppen terräng eller vid åtelplatser.
Vid jakt eller skyddsjakt av andra arter får elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare, eller värmekamera endast användas under förutsättning att Naturvårdsverket lämnar tillstånd till detta.
Syftet med en regional förvaltningsplan för vildsvin är att tydligt beskriva och tidsätta de regionala målsättningarna med vildsvinsförvaltningen och lyfta fram åtgärder som kan bidra till färre viltolyckor och minskade kostnader för vildsvinens skador på jordbruksgrödor och anläggningar, samt minskad risk för spridning av afrikansk svinpest (ASF).
Förvaltningsplanen uttrycker en viljeinriktning för att förvalta stammen mer aktivt och beskriver hur åtgärder regionalt och lokalt ska bidra till samverkan mellan markägare, lantbrukare, jakträttsinnehavare och andra intressenter. Detta med syfte att nå en hållbar och kontrollerad vildsvinspopulation samt till att verka för att mer vildsvinskött når konsument och offentlig sektor. Beslut om åtgärder i samverkan lokalt har avgörande betydelse för utvecklingen de närmaste åren.
Vildsvin är en värdefull resurs i form av jaktbart vilt och livsmedel, samt utgör ett viktigt inslag i den svenska faunan. Under de senaste tjugofem åren har Blekinges vildsvinspopulation utvecklats från att finnas på spridda lokala ställen till att i dag vara spridd över hela länet. Tätheten varierar mycket och lokalt kan stammarna vara så pass stora att de ställer till med allvarliga problem, framförallt för jordbrukarna, men också för allmänhet och kommuner i form av bök i trädgårdar och på offentliga grönytor. En tydlig trend av ökade viltolyckor med vildsvin är dessutom särskilt oroväckande. Utvecklingen kräver att viltsvinsstammen måste förvaltas mer aktivt än tidigare.
Övergripande riktlinjer för vildsvinsförvaltningen i Blekinge
Pdf, 370.6 kB.
Rapportera in dött vildsvin till rapporteravilt.sva.se Länk till annan webbplats.
Rapportera in fällt vildsvin på vildata.se Länk till annan webbplats.
Bakgrund om ASF
Afrikansk svinpest (ASF) är en smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar tamsvin och vildsvin. De senaste åren har sjukdomen spridit sig i Europa och finns numera hos vildsvin i östra Europa, bl.a. i Baltikum och Polen, punktutbrott har också skett i Tjeckien och Belgien. Viruset är mycket motståndskraftigt och kan överleva länge i miljön och i kött från infekterade djur. Läs mer på Jordbruksverkets Länk till annan webbplats. webbsida.
Smittsäkerhet vid jakt
Jagar du utomlands i ASF-smittade länder eller tar emot jaktgäster från dessa länder ska du tänka på att kläder och utrustning måste rengöras inför inresa till Sverige. Du bör inte heller besöka tamgrisbesättningar eller dina åtel- eller foderplatser inom 48 timmar efter inresa. Vildsvinskött och obehandlade troféer från smittade länder bör inte tas med till Sverige då de utgör en betydande smittorisk. Tänk också på att matprodukter från dessa länder kan innehålla smitta och att matrester inte får hamna ute i markerna. Mer information finns på SVA Länk till annan webbplats.:s och Jägareförbundets respektive hemsidor.
Rapportera självdöda vildsvin till SVA
Om vi får in smittan i Sverige sker det troligen som ett punktutbrott hos vildsvin. En tidig upptäckt av sjukdomen är då avgörande för en framgångsrik bekämpning och du kan hjälpa till genom att rapportera självdöda vildsvin till SVA tel. 018-67 40 00 eller genom formuläret rapporteravilt.sva.se Länk till annan webbplats..
Sjöfågeljakt
Generellt tillstånd
Om du är folkbokförd i Blekinge län, får du jaga sjöfågel på allmänt vatten samt på holmar, klippor och skär, som inte tillhör något hemman . Du får ta med dig ta med två jaktgäster som inte behöver vara folkbokförda i Blekinge.
Innan du beger dig ut ska du läsa föreskriften om sjöfågeljakt:
Länsstyrelsens föreskrift 2020:4 Pdf, 113.6 kB.
Individuellt tillstånd
Om du inte är folkbokförd i Blekinge kan du ansöka om individuellt tillstånd hos länsstyrelsen för att få jaga sjöfågel.
Ansökningsavgiften är 1 660 kronor. Avgiften betalas samtidigt som ansökningshandlingarna lämnas in till länsstyrelsen, och sätts in på länsstyrelsens bankgiro 5051-4686.
Ansökan om tillstånd att bedriva jakt på allmänt vatten Pdf, 111.6 kB, öppnas i nytt fönster.
Licensjakt efter gråsäl
Naturvårdsverket har beslutat om licensjakt efter gråsäl. Om du är folkbokförd i Blekinge län får du jaga gråsäl på allmänt vatten samt på holmar, klippor och skär som inte tillhör något hemman. Du får ta med dig ta med två jaktgäster som inte behöver vara folkbokförda i Blekinge.
Bestämmelser för skyddsjakt
För att förebygga skador av vilt får jakträttshavare bedriva jakt under de tider och övriga villkor som anges i bilaga 4 till jaktförordningen (1987:905).
Enligt 23 a § jaktförordningen får, Naturvårdsverket och i vissa fall Länsstyrelsen, om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, beslut om jakt som avses i 24, 25, 27 och 29 §§ meddelas
- av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse,
- av hänsyn till flygsäkerheten,
- för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom
- för att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter.
Ett beslut som avses i första stycket får även avse rätt att göra ingrepp i fåglars bon eller förstöra fåglars ägg.
Skyddsjakt på skarv
Länsstyrelsen har gett tillstånd till skyddsjakt på skarv i Blekinge läns bräckvattenområde. Detaljer och villkor framgår i beslutet.
Beslut om skyddsjakt på skarv Pdf, 311.6 kB.
Antal fällda skarvar hittills i år: 183 av 1 800 (uppdaterades 21 mars 2023).
Rapportera skyddsjakt på skarv
Du som bedriver skyddsjakt på skarv utifrån länsstyrelsens beslut är skyldig att rapportera fällda skarvar i formuläret. Rapporteringen ska du göra inom en vecka efter utförd jakt.
Kronviltet är en av våra inhemska klövviltsarter och anses tillhöra den ursprungliga svenska faunan. Kronviltet erbjuder naturupplevelser och jaktmöjligheter. De övergripande riktlinjerna för kronviltstammens förvaltning ligger till grund för de skötselplaner som tas fram i respektive kronhjortsskötselområde.
För att rapportera fälld kronhjort eller slutrapportera behöver du logga in med bank-id. Om det inte fungerar med bank-id, kontakta vilthandläggare Oliver de Marcenac: oliver.de.marcenac@lansstyrelsen.se.
Förvaltningen ska ske lokalt där besluten ska tas genom samråd mellan jägare, skogsägare och lantbrukare, i syfte att förebygga och minska eventuella skador.
Övergripande riktlinjer för kronviltförvaltningen i Blekinge län Pdf, 131.8 kB.
