Jakt och vilt

I jaktförordningen står vilka vilda djur som får jagas. Länsstyrelsen ansvarar för viltförvaltningen med hjälp av länets viltförvaltningsdelegation.

All jakt i Sverige regleras utifrån jaktlagstiftningen. I jaktlagen anges att allt vilt är fredat. För fredat vilt gäller fredningen även deras ägg och bon. Det innebär att vilt endast får jagas om det tillåts enligt jaktförordningens bilagor. Vissa utrotningshotade, sällsynta eller särskilt värdefulla djurarter är statens vilt och får inte jagas. Undantag kan göras för vissa arter för skydds- och licensjakt.

I Sverige har fastighetsägare rätt att jaga på den mark som hör till fastigheten. Jakt kan också utarrenderas.

Länsstyrelsens roll

Länsstyrelsens roll i jakt- och viltfrågor är bland annat att informera jägare och markägare, registrera jaktområden, tilldela licenser samt samla in och sammanställa avskjutningsstatistik. Vi ansvarar för att:

  • administrera förvaltningen av älg- och kronhjortsstammarna
  • leda den regionala förvaltningen av de stora rovdjuren
  • i vissa fall lämna tillstånd till skyddsjakt (undantag från fredning)
  • lämna bidrag till skadeförebyggande åtgärder och ersätta skador av vilt som inte får jagas
  • informera om vilt och jaktens regler, särskilt när förändringar sker i faunan.

I varje län finns viltförvaltningsdelegationer som hjälper oss i vårt arbete. Viltförvaltningsdelegationen ska på regional nivå samverka och besluta i övergripande frågor som berör jakt-, viltvårds- och rovdjursfrågor.

Information om statens vilt finns i 33 § i Jaktförordningen.

Jaktförordningen hos Sveriges riksdaglänk till annan webbplats

Om vilförvaltningsdelegationen

Viltförvaltningsdelegationen behandlar frågor som rör skötseln av älgstammen, till exempel:

  • Länsvisa planer och mål
  • Jakttider för älg
  • Fällavgifter
  • Indelning av länet i älgförvaltningsområden
  • Granskning av planer för älgförvaltningsområden
  • Uppföljning av arbetet inom älgförvaltningsområdena

Viltförvaltningsdelegationens uppgifter är att besluta om riktlinjer för:

  • Viltförvaltningen inom länet
  • Skötsel av älgstammen
  • I förekommande fall skötsel av hjort- och vildsvinsstammarna
  • Licensjakt och skyddsjakt inom länet
  • Bidrag och ersättning enligt viltskadeförordningen

Viltförvaltningsdelegationens uppgift för förvaltningen av rovdjur är att pröva frågor om:

  • Förslag till miniminivåer för förekomsten av björn, lo, varg och järv i länet som ska lämnas till samverkansrådet
  • Den rovdjursförvaltningsplan för länet som ska upprättas

Viltförvaltningsdelegationens sammansättning

Delegationens ordförande är landshövdingen i länet. Ledamöterna ska representera olika intressen, till exempel jakt- och viltvårdsintresset, ägare och brukare av jordbruksmark, naturvårdsintresset och näringsliv och turism.

Delegationen ska även bestå av fem landstingspolitiker och en representant från Polismyndigheten. Alla ledamöter ska ha en ersättare. Representation styrs av förordningen om viltförvaltningsdelegationer.

Förordning (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Följande personer ingår i viltförvaltningsdelegationen i Blekigne län


Ordinarie ledamöter

Ersättare

Företräder intresse

Namn

Namn

Politisk företrädare

Patrik Stjernlöf (M)

Bengt- Olof Nilsson (C)

Politisk företrädare

Hampus Engqvist (S)

Billy Peltonen (S)

Politisk företrädare

Per-Ivar Johansson

Rolf Liljeqvist (L)

Politisk företrädare

Agnetha Wildros (S)

Lena Klintefors (S)

Politisk företrädare

Lars Olsson (SD)

Håkan Abramsson (SD)

Trafiksäkerhet, illegal jakt

Mats Dalén

Johan Berntsson

Jakt- och viltvårdsintresset

Linda Mattisson Olsson

Mats Petersson

Naturvårdsintresset

Ulf Oscarsson

Nicklas Wahlgren

Naturvårdsintresset

Hans Olof Mattson

Greger Ohlsson

Friluftsintresset

Kenneth Sernevi

Vakant

Ägare och brukare av jordbruksmark

Fredrik Persson

Anders Gustafsson

Lokalt näringsliv och turism

Jan Elmeklo

Henrik Wiktorsson

Skogsnäringen

Carl-Johan Nordström

Ola Persson

Natur och ekoturismföretagen

Vakant

Vakant

Yrkesfisket*

Glenn Fridh

Anders Stålberg




Enligt beslut av statsmakterna 1988 ska vi i Sverige ha frilevande vildsvin – arten tillhör vår fauna. Man ansåg att vildsvinen, som har ett stort jaktligt värde, i kontrollerade former (generösa jakttider behölls) åter skulle få bli ett inslag i den svenska faunan. Grunden för beslutet om frilevande vildsvin finns redovisad i regeringens prop 1986/87:58.

En grundläggande princip är att skador av vildsvin ska begränsas främst genom ett starkt jakttryck. Genom samverkan mellan berörda parter – markägare, jordbruksarrendatorer och jägare – ska en beskattning ske så att skadorna hålls på en acceptabel nivå.

Några möjligheter att få bidrag eller ersättning av statsmedel gällande skador av jaktbara viltarter som älg, hjort och vildsvin finns inte. Skador av dessa viltarter ska som nämnts förebyggas främst genom att beståndens storlek balanseras genom jakt.

 Utfodring vid åtellänk till annan webbplats (länk till Jordbruksverket)

 

Ny lagstiftning från och med 15 maj 2019

Från den 15 maj 2019 införs en lättnad i jaktförordningen som innebär att elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare, värmekamera eller rörlig belysning i nära anslutning till jaktvapnet tillåts vid jakt efter vildsvin. Mörkersikten (termiska sikten) får dock endast användas vid jakt i öppen terräng eller vid åtelplatser.

Vid jakt eller skyddsjakt av andra arter får elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare, eller värmekamera endast användas under förutsättning att Naturvårdsverket lämnar tillstånd till detta.

Under de senaste tjugofem åren har Blekinges vildsvinspopulation utvecklats från att finnas på spridda lokala ställen till att idag vara spridd över hela länet. Tätheten varierar mycket och lokalt är stammarna så pass stora att de ställer till med allvarliga problem, framförallt för jordbrukarna, men också i trädgårdar och offentliga grönytor. Det är bakgrunden till att Viltförvaltningsdelegationen tagit fram riktlinjer för hur vildsvinsstammen i Blekinge ska skötas.

Riktlinjerna är en vägledning för markägare, lantbrukare och jägare. Det långsiktiga målet är att upprätthålla en frisk och jaktbar men hanterbar vildsvinsstam anpassad till lokala förutsättningar. Förvaltningen ska genomsyras av ett adaptivt förhållningssätt d.v.s. anpassas efter rådande förhållanden, där alla har ett ansvar.

Viltolyckor med vildsvin samt skador på gröda och grönytor orsakade av vildsvinen ska minimeras genom samverkan och ett gemensamt ansvarstagande. Här är det viktigt att t.ex. jakträttsupplåtelseavtal innehåller regler om åtling och att markägaren aldrig frånskriver sig rätten att själv bedriva skyddsjakt. Vid åtling rekommenderas minsta avståndet till trafikerad väg och tätort till 1 km, samt inte närmre än 200 meter från annans mark eller jaktområde om inte berörda parter kommit överens om annat.

På kort sikt ska stammens tillväxt begränsas genom att bibehålla ett högt jakttryck genom ökat samarbete mellan jaktlag, lantbrukare och markägare. Att begränsa stammens tillväxt är dessutom extra viktig för att minimera konsekvenserna vid ett eventuellt utbrott av afrikansk svinpest (påträffade sjuk eller döda vilda djur anmäls till https://rapporteravilt.sva.se/länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster).

Fällda vildsvin skall rapporteras på svenska jägareförbundets www.viltdata.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Rapporteringen är ett viktigt verktyg för en framgångsrik förvaltning.

Övergripande riktlinjer för vildsvinsförvaltningen i BlekingePDF


Hittar du dött vildsvin är det viktigt att du rapportera in detta till rapporteravilt.sva.selänk till annan webbplats. Se filmen för mer information.

 

Bakgrund om ASF

Afrikansk svinpest (ASF) är en smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar tamsvin och vildsvin. De senaste åren har sjukdomen spridit sig i Europa och finns numera hos vildsvin i östra Europa, bl.a. i Baltikum och Polen, punktutbrott har också skett i Tjeckien och Belgien. Viruset är mycket motståndskraftigt och kan överleva länge i miljön och i kött från infekterade djur. Läs mer på Jordbruksverketslänk till annan webbplats webbsida.

Smittsäkerhet vid jakt

Jagar du utomlands i ASF-smittade länder eller tar emot jaktgäster från dessa länder ska du tänka på att kläder och utrustning måste rengöras inför inresa till Sverige. Du bör inte heller besöka tamgrisbesättningar eller dina åtel- eller foderplatser inom 48 timmar efter inresa. Vildsvinskött och obehandlade troféer från smittade länder bör inte tas med till Sverige då de utgör en betydande smittorisk. Tänk också på att matprodukter från dessa länder kan innehålla smitta och att matrester inte får hamna ute i markerna. Mer information finns på SVAlänk till annan webbplats:s och Jägareförbundets respektive hemsidor.

Rapportera självdöda vildsvin till SVA

Om vi får in smittan i Sverige sker det troligen som ett punktutbrott hos vildsvin. En tidig upptäckt av sjukdomen är då avgörande för en framgångsrik bekämpning och du kan hjälpa till genom att rapportera självdöda vildsvin till SVA tel. 018-67 40 00 eller genom formuläret rapporteravilt.sva.selänk till annan webbplats.

Sjöfågeljakt

Generellt tillstånd

Om du är folkbokförd i Blekinge län, får du jaga sjöfågel på allmänt vatten samt på holmar, klippor och skär, som inte tillhör något hemman . Du får ta med dig ta med två jaktgäster som inte behöver vara folkbokförda i Blekinge.

Reglerna gäller till och med den 30 juni 2020. Innan du beger dig ut ska du läsa föreskriften om sjöfågeljakt:

Länsstyrelsens föreskrift 2015:12PDF

Individuellt tillstånd

Utöver sjöfågeljakt med stöd av av generellt tillstånd för dem som är folkbokförda i Blekinge län, kan ansökan om ett individuellt tillstånd göras hos Länsstyrelsen.

Ansökningsavgiften är 1 350 kronor. Avgiften betalas samtidigt som ansökningshandlingarna lämnas in till Länsstyrelsen, och sätts in på Länsstyrelsens bankgiro 5051-4686.

Ansökan om tillstånd att bedriva jakt på allmänt vattenPDF

Bestämmelser för skyddsjakt

För att förebygga skador av vilt får jakträttshavare bedriva jakt under de tider och övriga villkor som anges i bilaga 4 till jaktförordningen (1987:905).

Enligt 23 a § jaktförordningen får, Naturvårdsverket och i vissa fall Länsstyrelsen, om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, beslut om jakt som avses i 24, 25, 27 och 29 §§ meddelas

  1. av hänsyn till allmän hälsa och säkerhet eller av andra tvingande skäl som har ett allt överskuggande allmänintresse,
  2. av hänsyn till flygsäkerheten,
  3. för att förhindra allvarlig skada, särskilt på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom
  4. för att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer för sådana djur eller växter.

Ett beslut som avses i första stycket får även avse rätt att göra ingrepp i fåglars bon eller förstöra fåglars ägg.

Skyddsjakt på skarv

Länsstyrelsen har gett tillstånd till skyddsjakt på skarv i Blekinge läns bräckvattenområde från 2019-02-14 till och med 2021-12-31. Detaljer och villkor framgår i beslutet nedan. Se även nästa punkt angående rapportering och totalt antal fällda skarvar.

Beslut om skyddsjakt på skarvPDF

Rapportering av skyddsjakt på skarv

För att Länsstyrelsen ska kunna utvärdera effekterna av skyddsjakten behöver du som nyttjar beslutet redovisa din skyddsjakt. Gör din rapportering så snart som möjligt efter jakten.

Antal fällda skarvar 2019: 1885/2000

Skyddsjakt efter gråsäl

Naturvårdsverket har fattat beslut om regler för skyddsjakten efter gråsäl. Villkor för skyddsjakten hittar du i Naturvårdsverkets beslut:

Naturvårdsverkets beslut om skyddsjakt efter gråsäl för 2019 och början av 2020PDF

Länsstyrelsen har beslutat om en föreskrift som säger att personer som är folkbokförda inom Blekinge län ska ha rätt att inom länet bedriva jakt efter säl på allmänt vatten samt på holmar, klippor och skär som inte hör till något hemman.

Länsstyrelsens föreskrift 2019:3PDF


Viltskador

Länsstyrelsen kan lämna bidrag till åtgärder för att förebygga skador från rovdjur och betande fåglar. När gröda eller husdjur skadats av fredat vilt kan ägaren ansöka om ersättning hos länsstyrelsen. Ansökan ska ha kommit in senast tre månader efter det att skadan har inträffat. Vid prövningen tar man hänsyn till om viltet får jagas, skadans omfattning, möjlighet till skyddsjakt samt om andra skadeförebyggande åtgärder har genomförts. På Viltskadecenters webbplatslänk till annan webbplats kan man läsa mer om förbyggande åtgärder, möjlighet till ersättning och annat som rör vilt.

Skador som orsakats av annat vilt än säl ska alltid besiktigas av Länsstyrelsen utsedda besiktningsmän för viltskador i Blekinge.

Kronviltet är en av våra inhemska klövviltsarter och anses tillhöra den ursprungliga svenska faunan. Kronviltet erbjuder naturupplevelser och jaktmöjligheter. De övergripande riktlinjerna för kronviltstammens förvaltning ligger till grund för de skötselplaner som tas fram i respektive kronhjortsskötselområde.

Förvaltningen ska ske lokalt där besluten ska tas genom samråd mellan jägare, skogsägare och lantbrukare, i syfte att förebygga och minska eventuella skador.

Övergripande riktlinjer för kronviltförvaltningen i Blekinge länPDF

Blanketter

Skötselplan kronhjortPDF

Rapportering kronhjortsavskjutningPDF

Kontakt