Bostadsförsörjning

Årets regionala bostadsmarknadsanalys visar att det fortfarande finns bostadsojämlikhet på länets bostadsmarknader. Konsekvenserna av en långvarig bostadsojämlikhet är bland annat boendesegration, trångboddhet, svårigheter för våldsutsatta att hitta ett stadigvarande boende och hemlöshet.

Bostaden är en mänsklig rättighet

Enligt regeringsformen ska det allmänna verka för att trygga rätten till bostad, vilket innebär att bostadsförsörjningen är en offentlig skyldighet. I Sverige realiseras rätten till bostad genom ett samspel mellan lagstiftning, kommunalt ansvar, statliga insatser och marknadsförutsättningar. Individer som inte själva kan skaffa bostad har rätt till akut hjälp.

Det osäkra omvärldsläget påverkar länet

Det råder stor osäkerhet i världen, vilket också påverkar länets kommuner. Länets folkmängd ökade även under 2025, men ökningen var den lägsta under hela 2000-talet. De främsta orsakerna bedöms vara minskat barnafödande och en lägre invandring än de senaste åren. Enligt Länsstyrelsens egen omvärldsanalys bör osäkerheten kring den framtida utvecklingen ses som ett nytt grundtillstånd, inte som en tillfällig störning.

Bostadsbyggandet är fortsatt på låga nivåer

Antalet färdigställda bostäder 2025 var det lägsta sedan 2011, men det finns en försiktig optimism att antalet påbörjade bostäder kan öka de kommande två åren. Av de cirka 4 500 färdigställda bostäderna under 2025 var mer än hälften hyresrätter.

Även antalet påbörjade bostäder var lågt under 2025 (cirka 4 700), men det var ändå en ökning jämfört med 2024. Kommunernas bedömningar är optimistiska när det gäller hur många bostäder de bedömer kommer påbörjas under 2026 och 2027.

Enligt Boverkets beräkningar behöver det byggas cirka 8 400 bostäder årligen i länet mellan 2026 och 2035. Tre fjärdedelar av bostadsbyggnadsbehovet beräknas finnas i Göteborgsregionens kommuner. Enligt länets kommuner är det framför allt ekonomiska faktorer som begränsar bostadsbyggandet.

Färre kommuner bedömer att de har underskott på bostäder

Bostadsmarknaden i länet präglas av ojämlikhet, där vissa hushåll har svårt att hitta en bostad som passar deras behov och ekonomi. Det finns några gemensamma faktorer hos hushåll som har svårt att tillgodose sina bostadsbehov: svag ekonomi, kort tid i bostadskö, svagt kontaktnät och diskriminering.

En ojämlik bostadsmarknad kan få flera negativa effekter: trångboddhet, bostads- och boendesegregation och hemlöshet. Att bli vräkt från sin bostad på grund av hyresskulder blir vanligare. Även barn drabbas hårt av avhysningar, vilket strider mot barnkonventionen.
Personer som är utsatta för våld i nära relationer befinner sig i en särskilt utsatt situation på bostadsmarknaden. Möjligheten att lämna en våldsam relation är i hög grad beroende av tillgången till skyddade boendeformer på kort sikt och till långsiktiga, trygga bostadslösningar över tid.

Brett samarbete behövs för långsiktig bostadsförsörjning

Bostadsförsörjningsarbetet är viktigt för att alla ska kunna leva i goda bostäder och bostadssituationen påverkar människors liv i stor omfattning. Även utvecklingen i kommuner och regioner påverkas av människors möjligheter att exempelvis flytta till arbete och studier. Det behövs ett långsiktigt samarbete mellan olika aktörer på mellankommunal, delregional och regional nivå, för att nå en långsiktig bostadsförsörjning där alla hushåll kan tillgodose sina bostadsbehov. Staten behöver också ta ett nationellt ansvar att ge rätt förutsättningar för en bostadsförsörjning som tillgodoser alla människors behov.

Länsstyrelsen redovisar tre uppdrag

I årets bostadsmarknadsanalys redovisas också tre uppdrag: dels två regleringsbrevsuppdrag, dels Länsstyrelsens arbete med uppdragen i den nationella hemlöshetsstrategin.