Fiskevårdsåtgärder

Fiskevårdsåtgärder är åtgärder som syftar till ett uthålligt nyttjande av fiskbestånden.

Länsstyrelsen ansvarar för olika fiskevårdsåtgärder. Vi kan exempelvis:

  • bidra till att utfärda bestämmelser för fisket och se till att dessa följs
  • återskapa miljön i och kring ett vattendrag
  • förbättra vattenkvalitén
  • plantera ut fisk.

Länsstyrelsen samordnar och genomför provfisken för att följa fiskbeståndens utveckling. Dessutom använder vi de möjligheter som finns i lagstiftningen för att skydda fiskens livsmiljö.

Undersökningar som syftar till ökade kunskaper om fiskbestånden och uppföljning av fiskevård är även det en viktig del av fiskevården och arbetet med miljömålen.

För att återskapa eller bevara livskraftiga fiskbestånd stödjer länsstyrelsen ett stort antal fiskevårdsprojekt. Vi fördelar statliga fiskevårdsbidrag, fiskeavgiftsbidrag samt stödpengar från EU som ska användas till fiskevårdande åtgärder.

Fiskevård kan gynna till exempel fritidsfiske, turistfiske, yrkesfiske och miljövärden. Fiskevårdsarbetet bedrivs också via länsstyrelsens arbete med miljölagstiftningen. Prövningar av vattenkraftverk och andra exploateringsföretag är en viktig del i att bevara livskraftiga fiskbestånd.

Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020länk till annan webbplats

Utplantering av fisk eller kräftor

För att plantera ut fisk eller kräftor i ett vattenområde krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Beslut om tillstånd meddelas normalt inom fyra veckor.

Vi tar hänsyn till utplanteringens syfte och vattenområdets skyddsvärde, samt gör en avvägning mellan nytta och risk vid prövning av din ansökan.

Genom tillståndsprövningen ska länsstyrelsen förhindra att olämpliga arter av fisk respektive parasiter och smittsamma sjukdomar sprids.

Utplantering av fisk och kräftor ska även skapa förutsättningar för ett livskraftigt och självreproducerande bestånd eller medföra ett förbättrat fiskutbyte.

Ytterligare bestämmelser som reglerar utplantering av fisk och kräftor finns i föreskrifterna (FIFS2011:13) om utsättning av fisk i andra fall än mellan fiskeodlingar

Ansökan om tillstånd till utplantering av fisk eller kräftorPDF

Skicka din ansökan till vastragotaland@lansstyrelsen.se

Utplantering av blötdjur som exempelvis ostron kräver också tillstånd.

Fiskevårdsåtgärder i länet

För att återskapa eller bevara de livskraftiga fiskbestånden genomförs ett
stort antal fiskevårdsprojekt inom länet.

Laxen reproducerar sig naturligt i ett tiotal av länets vattensystem. I
storleksordning svarar länets vattendrag för 30 procent av den svenska
smoltproduktionen av atlantlax. Om biotopförbättringar, byggandet av fiskvägar
och förbättrade vattenförhållande genomförs samtidigt som återvandringen av
lekfisk förbättras beräknas produktionen av laxsmolt i länets vattendrag kunna
öka med ca 40%.

Kalka, bygg fiskvägar och ta bort hinder

Ett av de allvarligaste hoten mot lax och havsöring är försurningen av
sjöar och vattendrag.

Effekterna av övergödning, exempelvis överslamning av lekbottnar och syrebrist, bidrar till försämrade reproduktionsmöjligheter för lax och havsöring.

Ett annat mycket allvarligt hot är förändringar av vattendragens naturliga vattenregimer som orsakas av vattenuttag, regleringar för kraftändamål och dikningar.

Åtgärder:

  • För att säkerställa nuvarande produktion av lax och havsöring måste vi fortsätta med kalkning.
  • Bygga fiskvägar. Exempel med gott resultat: Lindomeån.
  • Riva ut dammar och andra artificiella hinder. Exempel med gott resultat: Lekvad i Viskan.

Skydda vattendrag

Laxen leker på sten- och grusbotten i vattendragen under oktober-december. Laxungarna lever vanligtvis i två år i vattendraget, därefter vandrar de i april-maj ut som smolt till Atlanten. Här stannar de 1-3 år för att sedan återvända till födelsevattendraget för att leka.

Åtgärder:
Några av laxstammarna i länet, exempelvis de i Enningdalsälven, Örekilsälven och Säveån, betraktas som ursprungliga och har därför ett mycket högt skyddsvärde. Älvarna är utpekade som ett riksintresse för naturvården och ingår i nätverket för Natura 2000-områden. Laxsmoltproduktionen i Säveån, Örekilsälven och Viskan svarar tillsammans för cirka 80 procent av den årliga laxsmoltproduktionen (60 000) i länet.

Göta älv hade innan kraftverksutbyggnaden en betydande produktion av vildlax. Sedan en lång tid tillbaks sätts årligen laxsmolt ut i Göta älv som kompensation för den skada som kraftverksutbyggnaden har orsakat på laxbeståndet.

Fiskevårdsarbetet är ett samspel mellan åtgärder på land och i vatten. Olika former av markutnyttjande har direkt eller indirekt inverkan på havsöringen.

Havsöringen fortplantar sig i under perioden oktober-december. Leken sker
vanligen vid grunda och måttligt strömmande partier av vattendragen med botten
av grovt grus. Havsöringen reproducerar sig till skillnad från laxen främst i de mindre vattendragen. Även mindre bäckar som inte är bredare än en halvmeter
kan fylla en viktig funktion som lek och uppväxtområde för öringen.

Åtgärd: Skyddzoner närmast vattendragen där träd och buskar får utvecklas fritt är ett bra exempel på en åtgärd som har en mycket positiv effekt på havsöringen.

Fiskeriverket och Naturvårdsverket tagit fram ett åtgärdsprogram för bevarande av flodkräfta 2008-2013. Det långsiktiga målet är att säkra flodkräftans långsiktiga överlevnad och ett uthålligt fiske på flodkräftor i Sverige.

Det fanns ca 30 000 bestånd av flodkräfta (Astacus astacus) i Sverige vid 1900-talets
början. Främst på grund av kräftpest (Aphanomyces astaci) och miljöbelastning,
finns endast 3 procent av dessa bestånd kvar idag.

Kräftpest

Det största hotet mot flodkräfta i Sverige idag är kräftpesten. Pesten sprider sig genom utplantering av den för Sverige främmande arten Signalkräfta. Kräftpestsporer flyttas från ett vatten till ett annat med kräftor eller redskap och agn. Signalkräftan är mer motståndskraftig mot kräftpestsvampen än vad flodkräftan är. Om du hittar döda kräftor och misstänker kräftpest, är det viktigt att så snart som möjligt få en bekräftelse på om det verkligen är kräftpest för att kunna begränsa spridningen. Du kan läsa mer om hur man går tillväga på Sveriges Veterinärsmedicinska Anstalt (SVA).

Åtgärd: För att begränsa spridningen av kräftpest krävs tillstånd för utplantering av flodkräfta.

Sjöbodar i Vänern, Spiken

Spikens fiskeläge. Foto: Fredrik Nilsson

Vänern är en av Sveriges viktigaste sjöar för insjöfiske, både för yrkes-, sport- och fritidsfiske. Omkring 70 yrkesfiskare livnär sig på fiske och fiskförädling runt sjön. Siklöja fiskas för den delikata löjromen och är tillsammans med gös de ekonomiskt viktigaste arterna för fisket i sjön. Det bedrivs också ett vida känt trollingfiske efter lax och öring i sjön. 

Ett 30-tal representanter från de olika samverkansgrupperna ingår idag i Vänerns samförvaltning av fiskefrågor. Arbetet samordnas av Vänerns vattenvårdsförbund.

Här kan du läsa mer om våra fiskevårdsprojekt i Vänern 

 

Under 2014 fastställdes en fisk- och fiskevårdsplan för Vänern. Planen är en nulägesbeskrivning av Vänerns fiskarter samt de olika fiskeintressena i sjön. Fiskevårdsplanen är famtagen tillsammans med representater från många olika intressegrupper och innehåller mer än femtio åtgärdsförslag för att förbättra fiskbeståndens status och kunskapsnivåerna kring dessa. De övergripande och viktigaste åtgärdspunkterna är:

  • Se över regelverket, exempelvis redskapsanvändning och fredningsområden
  • Förbättra fisketillsynen genom samordning över hela sjön
  • Förbättra fångststatistiken från alla fiskargrupper
  • Se över förvaltningen av laxfiskestammarna
  • Upprätta artspecifika förvaltningsplaner för vissa arter, exempelvis signalkräfta och skarv

Fisk- och fiskevårdsplan för VänernPDF 

Gullspångslax

Gullspångslax. Foto: Frida Laursen

Projektet Förvaltningsplan för Vänerlax har som mål att:

  • Bevara och förstärka de naturreproducerande laxstammarna.
  • Ha ett hållbart fiske där den vilda laxens långsiktiga överlevnad inte hotas.
  • På längre sikt finns dessutom en förhoppning om att fiske ska kunna bedrivas enbart på den vilda resursen, dvs att all utsättning av odlad laxsmolt har upphört.

 

Fisket är en viktig del i förvaltningen. Trots detta måste en del åtgärder som påverkar fisket göras. Förvaltningsplanen har tagit fram 5 arbetspaket: 

  1. Dataunderlag - Insamling samt analys av dataunderlag som kan användas i ett eller flera av de övriga arbetspaketen. Ett bättre underlag behövs för exempelvis översynen av fredningsområden och fredningstider. Några särskilt viktiga områden:
    1. Övervakning av laxpopulationens storlek, utbredning och utveckling.
    2. Kartläggning av vandringsmönster hos lax i Vänern.
    3. Klargöra fördelning mellan vild/odlad lax samt andel vild lax vid bifångst.  
    4. Integration mellan andra arter i ekosystemet.
  2. Fiskereglering i Vänern - Sammanställning av vilka redskap och metoder som används idag och hur vi kan förbättra deras selektion och funktion. Relevansen av fredningsområden och fredningstider som finns idag ska utvärderas och om nödvändigt omformuleras. Även sportfiskarnas fiskemetoder och deras påverkan på den vilda laxen ska ses över. Metoder måste utvecklas så att fångad vild lax kan sättas tillbaka med höga överlevnadschanser. Målet är att Vänern även i framtiden ska kunna ses som ett attraktivt fiskevatten utan att för den skull hota dess unika naturvärden.
  3. Älvspecifik plan Gullspångsälven - åtgärder på både kort och lång sikt. På kort sikt handlar det om att rädda den genetiska resursen och öka den mycket blygsamma naturliga reproduktionen. Åtgärder som kan vara aktuella är förändrad reglering vid Gullspångs kraftstation och ytterligare restaureringsåtgärder. Åtgärder på längre sikt kan handla om mera omfattande miljöåtgärder såsom utrivning, fiskvägar och biotoprestaurering även längre upp i systemet. Arbetet med Gullspångsälven sker i samarbete med projekt GRAP, Gullspång River Action Plan
  4. Älvspecifik plan Klarälven - Arbetet med åtgärder och förvaltning av Klarälvslaxen och fisket i älven fortsätter där det tidigare Interregprojektet ”Vänerlaxens fria gång” slutade. Många frågor återstår att utreda, exempelvis hur arbetet med föreslagna åtgärder för ökad naturreproduktion ska drivas framåt och hur fiskereglering och fisketillsyn ska ske i älven vid en ökad vildlaxstam. Det övergripande målet är att minst 50 % av älvsystemets totala lekbeståndsmål ska uppnås inom 10 år. Arbetet med Klarälven sker i samarbete med projekt Två länder - en elv.
    Två länder - en elvlänk till annan webbplats
    Vänerlaxens fria gångPDF 
  5. Utbildning/Information - För att få acceptans från de olika intressenterna för att genomföra åtgärder krävs omfattande förankringsarbete. Det är även viktigt med en transparens som genomsyrar allt arbete och en hög grad av delaktighet. För att detta ska vara möjligt behöver vi dela vår vision och vårt perspektiv. Arbetet med Utbildning och Information kommer att ske i samarbete med projekt Samförvaltning Vänern.
    Samförvaltning Vänernlänk till annan webbplats

Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län.

Under 2017-2019 drivs ett bevarandeprojekt för Gullspångslaxen, kallat GRAP-Gullspång River Action Plan. Projektet har tre viktiga mål:

  1. Fastställa vad som motsvarar gynnsam bevarandestatus för kvarvarande laxpopulation i Gullspångsälven.
  2. Fastställa vilka åtgärder som bedöms säkerställa gynnsam bevarandestatus för laxpopulationen.
  3. Åtgärder för att rädda Gullspångslaxen ska ha påbörjats inom projekttiden.

Planen består av tre delprojekt som tillsammans ska se till att bevara och återuppbygga laxbeståndet:

Delprojekt 1 - Genetisk utredning

Utredningen inom delprojektet omfattar flera delar, varav de viktigaste är:

  1. Upprätta om möjligt populationsgenetiska mål för att uppnå gynnsam bevarandestatus för lax och öring i Gullspångsälven.
  2. Hur ser den genetiska statusen ut för Gullspångslax och öring och har det skett några förändringar jämfört med tidigare?

Delprojekt 2 - Populationsmodell

För att kunna prioritera vilka fysiska åtgärder som måste vidtas behövs ett underlag som besvarar tre viktiga frågor:

  1. Vilka effekter har olika miljöanpassningsåtgärder på lax- och öringreproduktionen?
  2. Vilka åtgärder behöver vidtas för att populationen ska uppnå gynnsam bevarandestatus?
  3. Vilka åtgärder är mest kostnadseffektiva med hänsyn till att både bibehållen eller ökad reglerförmåga för kraftproduktion och effektiva bevarandeåtgärder skall eftersträvas?

Arbetet utförs med hjälp av en eller flera så kallade populationsmodeller som upprättas för laxens livscykel. En mera noggrann populationsmodellering planeras nedströms Skagern inom nuvarande utbredningsområde. Samverkan kommer att ske med ett annat pågående projekt finansierat av KK-stiftelsen (Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling). Inom projektet, som drivs av Karlstad universitet, kommer bland annat en 2D hydraulisk modell för Gullspångsälvens tre lek-och uppväxtområden upprättas.

Delprojekt 3 - Skagern-Vänern

Några av de planerade utredningar och åtgärder som ingår i delprojekt 3 är:

  1. Effekter/konsekvenser av ökad minimitappning i Gullspångs kraftverk. Som underlag används dynamisk flödesmodellering och/eller provtappningar.
  2. Effekter/konsekvenser av korttidsregleringen i Gullspång. Som underlag används dynamisk flödesmodellering och faktiska mätningar.
  3. Divergeringsdammens effekter; påverkan idag på utvandrande smolt och uppvandrande lekfisk samt effekter av att höja/förändra dammen.
  4. Studie av smoltutvandring från Gullspångsforsen och Åråsforsarna för att undersöka beteende, vandringsvägar och överlevnad både för utvandring genom Kolstrandsviken och det naturliga utloppet.
  5. Utökning av Gullspångsforsens areal. Det kan finnas möjlighet att utvidga arealen genom att schakta undan stenmaterial och bredda den nuvarande forsen. Ett annat alternativ är att anlägga en helt konstgjord lekbäck vid dammen för att öka arealen lekområde.
  6. Biotoprestaurering i Lilla Åråsforsen. Lilla Åråsforsen har vid minimitappning för låg vattenhastighet för att utgöra optimal uppväxtmiljö. Målet är att skapa mer optimala uppväxtbiotoper. 
Stora Åråsforsen

Stora Åråsforsen uppströms mynningen i Vänern.

Finansiering

Projekt Rädda Gullspångslaxen sker i samarbete mellan Länsstyrelsen i Örebro och Västra Götalands län, Fortum, Gullspångs-, Degerfors och Karlskoga kommuner, Havs- och vattenmyndigheten samt Gullspångsälvens vattenvårdsförbund. Projektet har även sökt pengar från EHFF för finansieringen av planerade aktiviteter. Budgeten är på 6,7 Mkr. 

Rapportera din fångst via app

För att få bättre fångststatistik från bland annat sportfisket har Sportfiskarna och Länsstyrelsen tagit fram en app för att underlätta rapportering till fångstdatabanken via mobiltelefon. Appen är gratis och fungerar i dagsläget endast för Android men planer finns på att utveckla appen även för iPhone.

Funktionen för rapportering kan användas även i andra vatten, främst de allmänna vattnen där det behövs rapporter från sportfisket. De fångstrapporter som kommer in till Sportfiskarna är tillgängliga för forskare och myndigheter. Uppgifterna ligger som grund för att kunna utveckla fiskbestånden, fiskevården, miljön och sportfisket i Vänern. Inga person- eller kontaktuppgifter kommer att lämnas vidare utan bara uppgifter om själva fångsten.

App för androidlänk till annan webbplats 

Fångstdatabasenlänk till annan webbplats


Länsstyrelsen stödjer prioriterade fiskevårdsprojekt exempelvis genom statliga fiskevårdsbidrag och fiskeavgiftsmedel. Kommuner, lokala och regionala aktörer kan ansöka om medel till fiskevårdsprojekt från anslaget Åtgärder för havs- och vattenmiljö.

Bidrag lämnas med stöd av förordningen 1998:1343 om stöd till fiskevården. Bidragsandelen är i normalfallet 50%. Om särskilda skäl finns kan bidragsandelen bli högre.

Förordning 1998:1343 om stöd till fiskevårdenlänk till annan webbplats

Anslaget 1:11, Åtgärder för havs-och vattenmiljölänk till annan webbplats

Ansökan

För bildande och ombildande av fiskevårdsområden görs ansökningar om bidrag direkt till Havs- och vattenmyndigheten.

Ansökan om fiskevårdsbidragExcel

Ansökan angående ny- eller ombildande av fiskevårdsområdenlänk till annan webbplats (Havs och vattenmyndigheten)

Exempel på åtgärder som kan få stöd

  • utsättning av fisk (återintroduktion av utslagna arter)
  • biotopvård i rinnande vatten med mänsklig påverkan, exempelvis flottledsrensade vattendrag
  • fiskevårdsplaner
  • fiskvägar
  • utrivning av dammar

Bidrag lämnas normalt inte till fiskvägar vid tillståndsgivna eller tillståndspliktiga dammar och vat­tenkraftsanläggningar. Däremot kan bidrag lämnas för utrivning av dammar. Ibland kräver åtgärden en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen. 

Kontakt

Länsstyrelsen Västra Götalands län