Snöfall i Västra Götalands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Fiskevårdsåtgärder och bidrag

Fiskevårdsåtgärder ska göra våra fiskbestånd uthålliga. Fiskevård kan gynna till exempel fritidsfiske, turistfiske, yrkesfiske och miljövärden. Kommuner och andra aktörer kan söka bidrag för fiskevård.

Länsstyrelsen ansvarar för olika fiskevårdsåtgärder. Vi kan till exempel:

  • undersöka fiskeutvecklingen för att bevara livskraftiga fiskbestånd
  • återskapa livsmiljön i och kring ett vattendrag
  • förbättra vattenkvalitén
  • kalka försurade vattendrag
  • ge bidrag
  • vara med vid olika miljöprövningar.

Fiskevårdsbidrag

Vill du göra åtgärder som kan gynna våra fiskbestånd? Länsstyrelsen ger stöd till fiskevårdsprojekt genom exempelvis statliga fiskevårdsbidrag.

Vem kan söka fiskevårdsbidrag?

Kommuner, lokala och regionala aktörer kan söka pengar till fiskevårdsprojekt.

Bidrag ska gynna den biologiska mångfalden

Exempel på åtgärder som kan få bidrag:

  • biotopvård i rinnande vatten med mänsklig påverkan
  • återintroduktion av arter som försvunnit
  • fiskevårdsplaner
  • fiskvägar.

Utplantering av fisk eller kräftor

För att plantera ut fisk eller kräftor i ett vattenområde krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Beslut om tillstånd meddelas normalt inom fyra veckor.

Efter att en utplantering har genomförts ska detta rapporteras till Länsstyrelsen.
Länsstyrelsen tar hänsyn till utplanteringens syfte och vattenområdets skyddsvärde, samt gör en avvägning mellan nytta och risk vid prövning av din ansökan.

Genom tillståndsprövningen ska länsstyrelsen förhindra att olämpliga arter av fisk respektive parasiter och smittsamma sjukdomar sprids. Utplantering av en ny art kan få oönskade effekter på en sjös ekosystem. Förhållandena mellan rovdjur och bytesdjur kan förändras och konkurrensen mellan arterna öka. Utplanteringen kan till exempel medföra att arten med tiden försvinner från sjön eller att en annan art går kraftigt tillbaka.

Utplantering av fisk och kräftor ska även skapa förutsättningar för ett livskraftigt och självreproducerande bestånd eller medföra ett förbättrat fiskutbyte.

Ytterligare bestämmelser som reglerar utplantering av fisk och kräftor finns i föreskriften (HVMFS 2021:7) om att sätta ut eller flytta fisk i naturen.

Uppgifter om sökande






Utplantering av art: * (obligatorisk)
Utplantering av art:









Utplantering av art:
Utplantering av art:









UTSÄTTNINGSPLATS

Om sjönummer inte kan uppges eller om utsättningen görs i vattendrag ska denna karta bifogas.

Utplanteringsvattnets namn eller fastighetsbeteckning vid utplantering i damm

Ange koordinater i SWEREF99TM


Välj en eller flera kommuner (använd Ctrl-knappen för att välja fler kommuner)


Är fiskerättsägarna underrättade om att utplantering ska utföras? * (obligatorisk)
Är fiskerättsägarna underrättade om att utplantering ska utföras?



Hänvisa även gärna till eventuellt tidigare diarienummer







6 Se sjv.se för att hitta anläggningsnummer: https://etjanst.sjv.se/cvrpub-gui/

Här finns en PDF version av formuläret:

Ansökan om tillstånd till utplantering av fisk eller kräftor (pdf-fil) Pdf, 1.1 MB, öppnas i nytt fönster.

Skicka din ansökan till
vastragotaland@lansstyrelsen.se

Utplantering av blötdjur som exempelvis ostron kräver också tillstånd.

Fiskevårdsåtgärder i länet

För att återskapa eller bevara de livskraftiga fiskbestånden görs ett
stort antal fiskevårdsprojekt i Västra Götaland.

Laxen reproducerar sig naturligt i ett tiotal av länets vattensystem. I
storleksordning svarar länets vattendrag för 30 procent av den svenska
smoltproduktionen av atlantlax. Om biotopförbättringar, byggandet av fiskvägar och förbättrade vattenförhållande genomförs samtidigt som återvandringen av lekfisk förbättras beräknas produktionen av laxsmolt i länets vattendrag kunna öka med cirka 40 procent.

Kalka, bygga fiskvägar och ta bort hinder

Ett av de allvarligaste hoten mot lax och havsöring är försurningen av
sjöar och vattendrag.

Effekterna av övergödning, exempelvis överslamning av lekbottnar och syrebrist, bidrar till försämrade reproduktionsmöjligheter för lax och havsöring.

Ett annat mycket allvarligt hot är förändringar av vattendragens naturliga vattenregimer som orsakas av vattenuttag, regleringar för kraftändamål och dikningar.

Åtgärder

  • För att säkerställa nuvarande produktion av lax och havsöring måste vi fortsätta med kalkning.
  • Bygga fiskvägar. Exempel med gott resultat är Lindomeån.
  • Riva ut dammar och andra artificiella hinder. Exempel med gott resultat är Lekvad i Viskan.

Skydda vattendrag

Laxen leker på sten- och grusbotten i vattendragen under oktober-december. Laxungarna lever vanligtvis i två år i vattendraget, därefter vandrar de i april-maj ut som smolt till Atlanten. Här stannar de 1-3 år för att sedan återvända till födelsevattendraget för att leka.

Åtgärder

Några av laxstammarna i länet, exempelvis de i Enningdalsälven, Örekilsälven och Säveån, betraktas som ursprungliga och har därför ett mycket högt skyddsvärde. Älvarna är utpekade som ett riksintresse för naturvården och ingår i nätverket för Natura 2000-områden. Laxsmoltproduktionen i Säveån, Örekilsälven och Viskan svarar tillsammans för cirka 80 procent av den årliga laxsmoltproduktionen (60 000) i länet.

Göta älv hade innan kraftverksutbyggnaden en betydande produktion av vildlax. Sedan en lång tid tillbaks sätts årligen laxsmolt ut i Göta älv som kompensation för den skada som kraftverksutbyggnaden har orsakat på laxbeståndet.

Resultat från fiskräkning vid kraftverksdammar

En del i fiskevårdsarbetet är att bygga fiskvägar förbi kraftverksdammar. Diagrammet nedan visar antal uppvandrande laxar i tre olika fiskvägar. Tidslinjen sträcker sig från 2005 till 2022.

  • Jonsered Övre, mörkblå linje
  • Hedefors i Säveån, grön linje
  • Ålgårda i Rolfsån, ljusblå linje
Diagrammet visar antal uppvandrande laxar i fiskvägenarna Jonsered övre 2005-2022,  Ålgårda 2014-2022 och Hedefors 2025-2022.

Tabellen visar antal fiskar som vandrat i upp- och nedströms riktning, sorterat på lax, öring, ål och övriga arter.

Art

Riktning

Jonsered övre

Hedefors

Ålgårda

Laxar

Upp

145

80

7


Ned

14

29

3

Öringar

Upp

203

49

32


Ned

26

24

2

Ålar

Upp

0

0

4


Ned

1

3

27

Övriga

Upp

232

110

79


Ned

80

94

79

Antal laxar vid Jonsered Övre i Säveån

 Vid Jonsered övre fiskväg har fiskräkningen pågått sedan år 2005. Under 2022 registrerades 145 laxar vid Jonsered övre. Det är det näst bästa året efter 2020 då 153 laxar registrerades.

Antal laxar vid Hedefors i Säveån

Vid Hedefors har fiskräkningen pågått sedan 2015. 2022 var det en viss nedgång jämfört med åren innan med 80 registrerade laxar i uppströms riktning.

Antal laxar vid Ålgårda i Rolfsån

Vid Ålgårda har fiskräkningen pågått sedan 2014. Efter några år med toppnoteringar 2016 och 2017 har trenden varit minskande. 2021 var det dock en förbättring medan 2022 var ett av de sämsta åren med endast 7 uppvandrande laxar.

Uppföljning av fiskvandring - Med hjälp av resultat från fiskräknare och elfiske i Säveån och Rolfsån (rapport) Länk till annan webbplats.

Ny undervattenskamera vid Jonsered övre fiskväg

Under 2022 har en undervattenskamera som spelar in förbipasserande föremål, som exempelvis en fisk, köpts in och installerats vid Jonsered övre. Kameran var i drift mellan 31 oktober och 29 november och spelande in ett antal fiskar. En filmsekvens samt ett par stillbilder på öringar kan du se här nedanför.

Fisk med svarta prickar fotograferad av undervattenskamera, svartvit bild.
Fisk fotograferad av undervattenskamera, svartvit bild.

Fiskevårdsarbetet är ett samspel mellan åtgärder på land och i vatten. Olika former av markutnyttjande har direkt eller indirekt inverkan på havsöringen.

Havsöringen fortplantar sig i under perioden oktober-december. Leken sker vanligen vid grunda och måttligt strömmande partier av vattendragen med botten av grovt grus. Havsöringen reproducerar sig till skillnad från laxen främst i de mindre vattendragen. Även mindre bäckar som inte är bredare än en halvmeter kan fylla en viktig funktion som lek och uppväxtområde för öringen.

Åtgärd: Skyddszoner närmast vattendragen där träd och buskar får utvecklas fritt är ett bra exempel på en åtgärd som har en mycket positiv effekt på havsöringen.

Fiskeriverket och Naturvårdsverket tagit fram ett åtgärdsprogram för bevarande av flodkräfta 2008-2013. Det långsiktiga målet är att säkra flodkräftans långsiktiga överlevnad och ett uthålligt fiske på flodkräftor i Sverige.

Det fanns ca 30 000 bestånd av flodkräfta (Astacus astacus) i Sverige vid 1900-talets början. Främst på grund av kräftpest (Aphanomyces astaci) och miljöbelastning, finns endast 3 procent av dessa bestånd kvar idag.

Kräftpest

Det största hotet mot flodkräfta i Sverige idag är kräftpesten. Pesten sprider sig genom utplantering av den för Sverige främmande arten Signalkräfta. Kräftpestsporer flyttas från ett vatten till ett annat med kräftor eller redskap och agn. Signalkräftan är mer motståndskraftig mot kräftpestsvampen än vad flodkräftan är. Om du hittar döda kräftor och misstänker kräftpest, är det viktigt att så snart som möjligt få en bekräftelse på om det verkligen är kräftpest för att kunna begränsa spridningen. Du kan läsa mer om hur man går tillväga på Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt (SVA).

Åtgärd: För att begränsa spridningen av kräftpest krävs tillstånd för utplantering av flodkräfta.

Vänern är en av Sveriges viktigaste sjöar för insjöfiske, både för yrkes-, sport- och fritidsfiske. Omkring 70 yrkesfiskare livnär sig på fiske och fiskförädling runt sjön. Siklöja fiskas för den delikata löjrommen och är tillsammans med gös de ekonomiskt viktigaste arterna för fisket i sjön. Det bedrivs också ett vida känt trollingfiske efter lax och öring i sjön. 

Ett 30-tal representanter från de olika samverkansgrupperna ingår idag i Vänerns samförvaltning av fiskefrågor. Arbetet samordnas av Vänerns vattenvårdsförbund.

Fiskevårdsprojekt i Vänern 

Under 2014 fastställdes en fisk- och fiskevårdsplan för Vänern. Planen är en nulägesbeskrivning av Vänerns fiskarter samt de olika fiskeintressena i sjön. Fiskevårdsplanen är framtagen tillsammans med representanter från många olika intressegrupper och innehåller mer än femtio åtgärdsförslag för att förbättra fiskbeståndens status och kunskapsnivåerna kring dessa. De övergripande och viktigaste åtgärdspunkterna är:

  • Se över regelverket, exempelvis redskapsanvändning och fredningsområden
  • Förbättra fisketillsynen genom samordning över hela sjön
  • Förbättra fångststatistiken från alla fiskargrupper
  • Se över förvaltningen av laxfiskestammarna
  • Upprätta artspecifika förvaltningsplaner för vissa arter, exempelvis signalkräfta och skarv

Fisk- och fiskevårdsplan för Vänern (publikation) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Projektet Förvaltningsplan för prioriterade arter inom Natura 2000-områden i Vänern, kallat Förvaltningsplan för Vänerlax, har som mål att:

  • Bevara och förstärka de naturreproducerande laxstammarna.
  • Ha ett hållbart fiske där den vilda laxens långsiktiga överlevnad inte hotas.
  • På längre sikt finns dessutom en förhoppning om att fiske ska kunna bedrivas enbart på den vilda resursen, dvs att all utsättning av odlad laxsmolt har upphört.

Fisket är en viktig del i förvaltningen. Trots detta måste en del åtgärder som påverkar fisket göras. Förvaltningsplanen har tagit fram fem arbetspaket: 

  1. Dataunderlag - Insamling samt analys av dataunderlag som kan användas i ett eller flera av de övriga arbetspaketen. Ett bättre underlag behövs för exempelvis översynen av fredningsområden och fredningstider. Några särskilt viktiga områden:
    1. Övervakning av laxpopulationens storlek, utbredning och utveckling.
    2. Kartläggning av vandringsmönster hos lax i Vänern.
    3. Klargöra fördelning mellan vild/odlad lax samt andel vild lax vid bifångst.  
    4. Integration mellan andra arter i ekosystemet.
  2. Fiskereglering i Vänern - Sammanställning av vilka redskap och metoder som används idag och hur vi kan förbättra deras selektion och funktion. Relevansen av fredningsområden och fredningstider som finns idag ska utvärderas och om nödvändigt omformuleras. Även sportfiskarnas fiskemetoder och deras påverkan på den vilda laxen ska ses över. Metoder måste utvecklas så att fångad vild lax kan sättas tillbaka med höga överlevnadschanser. Målet är att Vänern även i framtiden ska kunna ses som ett attraktivt fiskevatten utan att för den skull hota dess unika naturvärden.
  3. Älvspecifik plan Gullspångsälven - åtgärder på både kort och lång sikt. På kort sikt handlar det om att rädda den genetiska resursen och öka den mycket blygsamma naturliga reproduktionen. Åtgärder som kan vara aktuella är förändrad reglering vid Gullspångs kraftstation och ytterligare restaureringsåtgärder. Åtgärder på längre sikt kan handla om mera omfattande miljöåtgärder såsom utrivning, fiskvägar och biotoprestaurering även längre upp i systemet. Arbetet med Gullspångsälven sker i samarbete med projekt GRAP, Gullspång River Action Plan.
  4. Älvspecifik plan Klarälven. Arbetet med åtgärder och förvaltning av Klarälvslaxen och fisket i älven fortsätter där det tidigare Interregprojektet ”Vänerlaxens fria gång” slutade. Många frågor återstår att utreda, exempelvis hur arbetet med föreslagna åtgärder för ökad naturreproduktion ska drivas framåt och hur fiskereglering och fisketillsyn ska ske i älven vid en ökad vildlaxstam. Det övergripande målet är att minst 50 procent av älvsystemets totala lekbeståndsmål ska uppnås inom tio år.
  5. Utbildning och information. För att få acceptans från de olika intressenterna för att genomföra åtgärder krävs omfattande förankringsarbete. Det är även viktigt med en transparens som genomsyrar allt arbete och en hög grad av delaktighet. För att detta ska vara möjligt behöver vi dela vår vision och vårt perspektiv. Arbetet med utbildning och information kommer att ske i samarbete med projekt Samförvaltning Vänern. Samförvaltning fiske i Vänern Länk till annan webbplats.

Projektet är ett samarbete mellan länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län och finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) med medfinansiering från Havs- och vattenmyndigheten genom anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö.

Under 2017-2020 drevs ett bevarandeprojekt för Gullspångslaxen, kallat GRAP-Gullspång River Action Plan. Projektet är avslutat. Du kan läsa mer om projektet på gullspangslaxen.se Länk till annan webbplats..

Rapportera din fångst via app

För att få bättre fångststatistik från bland annat sportfisket har Sportfiskarna och Länsstyrelsen tagit fram en app för att underlätta rapportering till fångstdatabanken via mobiltelefon. Appen är gratis och fungerar i dagsläget endast för Android men planer finns på att utveckla appen även för iPhone.

Funktionen för rapportering kan användas även i andra vatten, främst de allmänna vattnen där det behövs rapporter från sportfisket. De fångstrapporter som kommer in till Sportfiskarna är tillgängliga för forskare och myndigheter. Uppgifterna ligger som grund för att kunna utveckla fiskbestånden, fiskevården, miljön och sportfisket i Vänern. Inga person- eller kontaktuppgifter kommer att lämnas vidare utan bara uppgifter om själva fångsten.

App för android Länk till annan webbplats. 

Fångstdatabasen Länk till annan webbplats.



Fiskevårdsbidrag

Länsstyrelsen stödjer prioriterade fiskevårdsprojekt exempelvis genom statliga fiskevårdsbidrag och fiskeavgiftsmedel.

Sök bidrag

Att ansöka om fiskevårdsbidrag 2024

Kommuner, lokala och regionala aktörer kan ansöka hos Länsstyrelsens Vattenavdelning om medel till fiskevårdsprojekt från anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Detta är ett anslag som Länsstyrelsen årligen tilldelas från Havs- och vattenmyndigheten.

Bidrag lämnas med stöd av förordningen (1998:1343) om stöd till fiskevården. Bidragsandelen är i normalfallet 50 procent. Om särskilda skäl finns kan bidragsandelen bli högre.

Enligt förordningen får bidrag exempelvis lämnas till kostnader för bildande eller ombildande av fiskevårdsområden, insatser för att bevara och/eller återintroducera hotade fiskarter och stammar, biotopvård och annat främjande av den biologiska mångfalden.

Exempel på åtgärder som bidrag kan lämnas till är utsättning av fisk när det gäller återintroduktion av utslagna arter, biotopvård i rinnande vatten med mänsklig påverkan (exempelvis flottledsrensade vattendrag), fiskevårdsplaner, fiskvägar och åtgärder inom ramen för åtgärdsprogram för hotade arter i akvatisk miljö. Ibland kräver åtgärden en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen kommer i sin fördelning av medel att prioritera projekt som gynnar bevarandet av hotade arter samt åtgärder som stärker fiskvärdena i vatten som utpekats som nationellt och nationellt särskilt värdefulla ur fiskevårdssynpunkt.

Bidrag lämnas normalt inte till fiskvägar vid tillståndsgivna eller tillståndspliktiga dammar och vat­tenkraftsanläggningar.

Ansökan om bidrag ska inkomma till Länsstyrelsen senast den 15 februari 2024. Ansökan ska göras på för ändamålet framtagen ansökningsblankett. Länsstyrelsen ser gärna att ansökan skickas in digitalt.

Förordning om stöd till fiskevården på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.

Anslaget 1:11, Åtgärder för havs-och vattenmiljö, Havs- och vattenmyndigheten)
Länk till annan webbplats.

Ansökan om fiskevårdsbidrag (excel-fil) Excel, 36.7 kB, öppnas i nytt fönster.

Lokala vattenvårdsprojekt - LOVA

Restaurering av sjöar och vattendrag

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Sten Tolgfors

Besöksadress

Se Kontakta oss

Postadress

403 40 Göteborg

Organisationsnummer

202100-2361

Följ oss