Viltskador

Vilt kan ibland orsaka skador för markägare och näringar. Om ditt tamdjur skadats eller dödats av rovdjur, eller om din gröda skadats av fåglar, kan du i vissa fall ha rätt till ersättning.

Vad gäller när vilt orsakar skada?

Detta gäller när vilt orsakar skada:

  • Skador ska förebyggas genom ordinarie jakt. Markägare och jakträttsinnehavare ansvarar för att minska skador som djuren orsakar.
  • Du ska själv göra förebyggande åtgärder. Länsstyrelsen kan ge råd. För vissa förebyggande åtgärder för viltskador orsakade av fredat vilt (exempelvis björn, varg, lo, säl, trana och vitkindad gås) kan du ansöka om stöd hos oss.
  • Har du gjort förebyggande åtgärder men ändå fått skador, kan vi i vissa fall ge ersättning. Vi kan bara ge ersättning för skador som är orsakade av fredat vilt.
  • Räcker inte de förebyggande åtgärderna, kan du ansöka om skyddsjakt hos Länsstyrelsen.

Är du yrkesfiskare kan vi kan ge ersättning för skador orsakade av säl. Du kan också ansöka om EU-stöd för att investera i utrustning som skyddar redskap och fångster från sälar.

Anmäl alltid skadan till oss om du vill ha ersättning

Har du drabbats av en skada som orsakats av vilt (ej säl) och vill ansöka om ersättning för skadan? Då måste du först anmäla skadan till oss. Viltskador måste alltid besiktigas av en besiktningsperson som Länsstyrelsen har utsett. Du kan få råd om skadeförebyggande åtgärder från besiktningspersonen.

Förbyggande åtgärder, regler och ersättningar

Här kan du ta del av förebyggande åtgärder, regler och vilka ersättningar som gäller för viltskador orsakade av vissa djurarter.

Kronhjortar kan orsaka skada på skog och gröda. I skogen skadas framför allt gran genom barkgnag. På jordbruksmark kan kronhjortar orsaka bet- och trampskador.

Om kronhjort orsakar andra allvarliga skador än på barrträd eller oskördad gröda kan du försöka förhindra detta. Du kan till exempel genomföra:

  • olika typer av förebyggande åtgärder som stängsling
  • ökad jakt på andra arter på samma plats
  • olika typer av skrämselåtgärder.

Råkar du ut för fågelskador ska du direkt sätta ut någon form av skrämselutrustning för att förhindra fler skador. Länsstyrelsen kan ge råd och bidrag till förebyggande åtgärder.

Ansök om bidrag till förebyggande åtgärder

Du som är lantbrukare kan ansöka om bidrag till förebyggande åtgärder. Du kan få bidrag till åtgärder som lockar och skrämmer fredade fåglar från skadedrabbade åkrar.

Ansök om ersättning för skador

Har din gröda blivit skadad av fredade fåglar kan du får ersättning. Du måste först ha gjort förebyggande åtgärder. Så här går ansökan till:

  • Anmäl skadan direkt till Länsstyrelsen.
  • En besiktningsperson utsedd av oss besiktar skadan när den upptäcks och sen igen i samband med skörd.
  • Ansök om ersättning. Din ansökan ska komma in till Länsstyrelsen inom tre månader efter det att skadan har upptäckts.

Om du inte har kunnat förutse skadan, till exempel om den inträffar första året i ett helt nytt område, kan vi betala ut ersättning även om du inte gjort förebyggande åtgärder.

Åtgärder som du kan göra utan tillstånd

Du som är markägare kan förhindra att bävrar fäller träd genom att sätta nät runt träden. Gör så här:

  • Fäst ett kraftigt nät runt trädets stam. Se till att det täcker stammen från marken och upp till cirka en meters höjd.
  • Fäst ihop nätet noggrant. Se till att lämna utrymme mellan nät och trädstam, så att trädet kan växa.

Du som är markägare kan reglera vattennivån i dämmet genom ett rör. Då behöver bävern inte ge sig av. Att reglera vattennivån är ofta en mer långsiktig lösning än att riva dammbyggnaden.

Gör så här:

  • Placera röret i dammbyggnaden på den höjd som du vill att vattennivån ska ligga. Röret ger en permanent läcka i bäverdämmet som bävrarna inte kan stoppa.
  • Dra röret någon meter från dämmet och konstruera det så att bävrarna inte kan känna eller höra vattnet flöda in i röret. Du bör bygga inloppet till röret med ett skydd av stängselnät som placeras vid och runt mynningen.

Du får förstöra bäverdammar som orsakar eller riskerar att orsaka allvarlig skada under perioden 1 maj – 30 september. Du måste ha jakträtt i området och får inte göra någon åtgärd på själva bäverhyddan. Du får inte heller förstöra en damm som är nödvändig för hyddan. Ligger dammen i ett Natura 2000-område kan du behöva tillstånd.

Att riva dammar är oftast inte en långsiktig lösning utan används vid risk för akut översvämning av jordbruks- eller skogsmark eller infrastruktur.

Åtgärder som kräver tillstånd från Länsstyrelsen

  • Ska du riva en bäverdamm i Natura 2000-område eller i ett biflöde till vattendrag som leder till ett Natura 2000-område kan du behöva samråda och söka tillstånd.
  • Riva eller spränga en bäverhydda.
  • Använda sprängmedel för att riva en bäverdamm kräver tillstånd för vattenverksamhet. Du ansöker om tillstånd för vattenverksamhet hos oss. Behöver du i samband med sprängningen använda grävmaskin måste du samråda med Länsstyrelsen och kan behöva tillstånd.

Ansök om tillstånd att riva boplats, bäverdamm eller att använda slagfälla

Ansök om tillstånd att riva boplats, bäverdamm eller använda slagfälla i vår e-tjänst för skyddsjakt.

Rapportera åtgärder mot bäverskador

Har du rivit en bäverdamm eller boplats eller använt slagfälla vid jakt måste du rapportera detta till oss.

Fler råd för att minimera och förebygga skador

På Sveriges lantbruksuniversitets webbplats Viltskadecenter finns råd om hur du kan minimera eller förebygga skador på tamdjur och gröda:

Förebyggande åtgärder på Sveriges lantbruksuniversitets webbplats Länk till annan webbplats.

Kontakt

Enheten för miljöanalys och viltförvaltning