Naturvårdsbränning
I våra skogar finns växter, svampar och insekter som är beroende av att det brinner med jämna mellanrum. Länsstyrelsen genomför därför naturvårdsbränningar i naturreservat och Natura 2000-områden.
Många arter är hotade idag eftersom det brinner för sällan och på för få platser i skogen, jämfört med förr i tiden. Branden behövs för att den bidrar till att bevara och återskapa biologisk mångfald.
En naturvårdsbränning sker alltid under kontrollerade former. Bränningen föregås av noggrann planering och tydliga säkerhetsrutiner.
Planerade bränningar 2023
Det är inte säkert att alla naturvårdsbränningar blir av under året. Om väderförhållandena inte är bra nog kan bränningarna komma att skjutas på framtiden.
När vi kommer att bränna går inte att säga på förhand. Det bestäms med några dagars varsel utifrån väder- och vindförhållanden.
Röd markering visar planerade bränningsområden.
Röd markering visar planerat bränningsområde.
Röd markering visar planerat bränningsområde.
Röd markering visar planerat bränningsområde.
Röd markering visar planerat bränningsområde.
Röd markering visar planerade bränningsområden.
Röd markering visar planerat bränningsområde.
Vill du veta när vi bränner?
Du kan anmäla dig till våra sändlistor för att få en notis via e-post inför respektive bränning. Beslut om bränning eller inställd bränning tas med kort varsel utifrån väder- och vindförhållanden.
Vi gör vårt bästa för att skicka ut e-post inför naturvårdsbränningarna. Under semestertid kan bränningar komma att göras av en extern entreprenör och då kan vi tyvärr inte garantera att e-post skickas ut.
Anmäl dig
Anmälde du dig till listan för Norr-Korbeberget eller Kvillträsket förra året? Då behöver du inte göra det igen.
Tallarna överlever branden
Bränningarna görs framför allt i barrskog med mest tall. Tallskogar som inte brinner på länge förändras över tid till täta, fuktiga blandskogar med allt mer gran. Vid en brand överlever de flesta tallarna och granarna dör. På så sätt återgår skogen till att vara öppen, gles och varm – en miljö där många hotade växter, svampar och insekter trivs.
Så går det till när vi bränner
Planering och förberedelser
En naturvårdsbränning planeras under lång tid. På Länsstyrelsen inventerar vi skogar för att ta reda på var det skulle behöva brinna, i vilka områden elden skulle göra störst nytta. Där det finns spår av äldre bränder bör det finnas småkryp som behöver hjälp att överleva, eller växter som kan ligga i dvala och vänta på värmen från elden innan de kan gro.
En viktig del av förberedelserna är information till de som behöver känna till att Länsstyrelsen planerar att bränna i skogen.
Vatten och avgränsningar
Innan bränningen lägger arbetslaget ut vattenslang kring området som kan användas för att släcka oönskade bränder och till eftersläckningen. Vatten pumpas upp från närmaste vattendrag eller transporteras med tankvagn.
Området som ska brännas har alltid tydliga avgränsningar som hindrar att elden sprider sig för långt, exempelvis en sjö, myr, vägar eller brandgator.
På de ställen där det inte finns tillräckliga avgränsningar anlägger vi brandgator i skogen. Där lägger arbetslaget ut vattenslang och vattnar marken.
Dags att tända
Eldningen är oftast lugn och odramatisk. De ansvariga för tändningen tänder längs med marken i långsmala remsor inom de säkrade gränserna. En remsa får brinna ut innan nästa tänds. På så vis regleras eldens hastighet och styrka och det går att bestämma vilken effekt elden ska ha på just den ytan.
Andra personer vattnar, bevakar och håller koll på vindens riktning. Bränningen avslutas till kvällen.
När elden slocknat
Personal jobbar kvar i området med eftersläckning och bevakar tills det inte finns någon glöd eller rök kvar.
Efter ungefär ett år har platsen blivit en ljusare, öppnare och varmare skog där brandgynnade växter trivs och fler fåglar hittar insekter i träden.