Invasiva främmande arter
Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. De kan orsaka stor skada och flera av dem är förbjudna. Länsstyrelsen samordnar kommuners, föreningars och andra aktörers arbete med bekämpning. Vi ger också råd, vägleder och informerar. Länsstyrelsen kan också göra tillsyn och besluta om förelägganden.
Fastighetsägare, anläggnings-, växt- eller zoobransch
Du som äger en fastighet, arbetar inom växt och zoo eller inom markentreprenad är extra viktiga i arbetet med att förhindra spridningen.
Länsstyrelsen kan ge vägledning och råd till dig.
Fastighetsägare
Du som äger en fastighet har ansvar att bekämpa invasiva arter på din mark och i ditt vatten. Även bostadsrättsföreningar, kommuner, företag, statliga och andra organisationer som är fastighetsägare har samma ansvar.
Länsstyrelsen kan göra tillsyn hos fastighetsägare och fatta beslut om förelägganden om det behövs. Länsstyrelsen har tillträde till fastigheter och byggnader om det behövs för tillsynsarbetet.
Aktörer inom växt- eller zoohandel
Du som arbetar inom växt- eller trädgårdsbranschen, samt akvarie- och zoobranschen är skyldig att känna till och följa reglerna för handel med arter inom EU. Du gör en stor insats genom att informera kunder om risker och hur man undviker att sprida arter i naturen.
Växter och fröer i handeln, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Invasiva främmande djur i handeln, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Markarbeten, anläggning och entreprenad
Du som arbetar inom markentreprenad, anläggning eller med andra typer av markarbeten behöver vara medveten om riskerna med invasiva arter. Vissa arter kan orsaka problem även för själva projektet under och efter byggtiden.
Genom att vidta rätt åtgärder och rådgöra med experter kan du som entreprenör både skydda miljön och säkerställa att ditt arbete följer lagar och bestämmelser.
Bli medveten om riskerna och minska spridningen
Genom att bli medveten om riskerna och hur du kan agera bidrar du till att inte sprida främmande arter i naturen.
- Släpp inte ut akvariefiskar eller andra djur i naturen. Akvarievatten går bra att hälla ut på gräsmattan.
- Töm, tvätta och torka av kanot och annan utrustning när du flyttar den mellan olika vatten. Om du får med dig levande växtdelar, frön, larver, yngel, ägg och sporer kan arter spridas till nya vatten.
- Lämna aldrig trädgårdsavfall i naturen. Se till att växtdelar från invasiva arter hamnar i brännbart och inte i komposten.
- Välj inhemska växter när du planterar nytt och kolla plantorna efter snigelägg och maskar. Håll dina växter i din trädgård.
- Rengör fordon, skor och verktyg när du bekämpat invasiva arter eller vistats i miljöer där dessa finns.
Invasiva främmande arter i Sverige
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har artspecifik information om invasiva främmande arter med särskild betydelse för oss i Sverige, regler de omfattas av och vad du kan göra åt dem. Det finns även vissa invasiva främmande arter som är förbjudna att odla, föda upp, sälja, byta, släppa ut, importera och transportera.
Invasiva arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Invasiva främmande arter i vatten, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Vissa arter ska du hantera försiktigt, eller helt undvika, för att inte riskera att de sprider sig i naturen. De finns listade i SLU:s risklista.
Risklista, SLU Artdatabanken Länk till annan webbplats.
Så känner du igen invasiva främmande arter
Här hittar du bilder och beskrivningar av invasiva främmande arter.
Artfakta, SLU Artdatabanken Länk till annan webbplats.
Invasiva främmande arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Sök främmande arter, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Rapportera in invasiva arter
Inrapportering från allmänheten är viktigt i arbetet mot invasiva främmande arter.
Rappen.nu – för vattenlevande arter Länk till annan webbplats.
Invasivaarter.nu – för landlevande arter Länk till annan webbplats.
Om du funnit en vattensköldpadda, en nilgås eller ett invasivt däggdjur kan du höra av dig direkt till Svenska Jägareförbundet. Du kan också kontakta din Länsstyrelse.
Invasiva främmande arter, Svenska Jägareförbundet Länk till annan webbplats.
Så bekämpar du invasiva arter
Vissa invasiva arter kan vara svåra att bekämpa. Om du inte är försiktig kan du orsaka att växten eller djuret sprider sig ännu mer.
Särskilt arter som lever i vatten är svåra att bekämpa. Länsstyrelsen avråder privatpersoner från att på egen hand göra bekämpningar i vatten.
För arter på land rekommenderar vi att du läser på ordentligt innan du börjar. Bekämpningen kommer troligen pågå i flera år och därför behöver du göra en långsiktig plan.
Kontakta Länsstyrelsen för rådgivning.
Metodkatalog: Bekämpningsmetoder för invasiva främmande arter Länk till annan webbplats.
Bekämpning av invasiva främmande växter på land, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Invasiva främmande arter i Västerbotten
På webbplatsen Artfakta kan du se var arterna finns i länet. Sök på art och kommun/län för att se inrapporterade fynd.
Artfaktas fyndkarta Länk till annan webbplats.
Arternas status och åtgärder i Västerbotten hittar du i vår rapport:
Invasiva främmande arter i Västerbottens län 2024
Arter från EU:s lista som vi vet förekommer i Västerbotten
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har mer information om arterna, deras spridning och hur du ska hantera dem.
- Bisam. Finns från norr ner till Höga kusten.
Bisam, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats. - Lövplattmasken Obama nungara.
Obama nungara, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats. - Jättebalsamin. Spridd i större delen av Västerbotten.
Jättebalsamin, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats. - Jätteloka. Noteras i hela Västerbotten.
Jätteloka,Naturvårdsverket Länk till annan webbplats. - Kinesisk ullhandskrabba. Har noterats i Västerbotten vid några enstaka tillfällen.
Kinesisk ullhandskrabba, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats. - Mårdhund. Finns främst i norra Sverige, men bara sporadiskt i Västerbotten.
Mårdhund, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats. - Parkslide. Främst noterad i Umeå med omnejd, men enstaka andra förekomster har också rapporterats in.
Parkslide, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats. - Signalkräfta. Kan vara bärare av kräftpest. Kräftpest har konstaterats två gånger i länet, 2011 i nedre delen av Umeälven och 2022 i Skellefteälven. Båda vattendragen är förklarade pestfria.
Signalkräfta, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats. - Smal vattenpest. Har noterats längs kusten i Skellefteåbukten och utanför Tåme.
Smal vattenpest, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats. - Syrenslide. Oklar utbredning i Västerbotten.
Syrenslide, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats. - Tromsöloka. Finns i hela Västerbotten.
Tromsöloka, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Arter som vi rekommenderar att du hjälper till att hindra spridning av:
- Blomsterlupin. Växer på många platser över hela länet, även i fjällvärlden.
Blomsterlupin, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats. - Bäckröding. Rapporterad från många bäckar i Västerbotten.
Bäckröding på Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats. - Kanadensiskt gullris. Finns främst i kustområdet, men sannolikt är mörkertalet stort eftersom det är en vanlig trädgårdsväxt.
Kanadensiskt gullris, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats. - Mink. Spridd i hela Västerbotten.
Mink, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats. - Mördarsnigel. Hittills bekräftad i fem kommuner i Västerbotten: Umeå, Skellefteå, Nordmaling, Vilhelmina och Bjurholm.
Mördarsnigel, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats. - Nyzeeländsk tusensnäcka. Finns längs hela Västerbottens kust.
Nyzeeländsk tusensnäcka, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats. - Parksallat. Finns i hela Västerbotten, men inga rapporter i dagsläget från fjällvärden.
Parksallat, affisch, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats. - Sandlupin. Främst inrapporterad i Umeå och längs E12:an, men har även noterats i länets nedre fjällområde.
Blomsterlupin, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats. - Svartmunnad smörbult. Har ännu inte noterats i Västerbotten, men finns i de norra delarna av Västernorrlands län.
Svartmunnad smörbult, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats. - Vattenpest. Finns främst i kustområdet.
Vattenpest, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats. - Vresrosen. Är spridd i hela Västerbotten, mest koncentrerad längs kusten.
Vresros, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Karta: Här pågår bekämpning av jättebalsamin, jätteloka och tromsöloka i Västerbotten
Här publiceras vår karttjänst inom kort .
Projekt i Västerbotten
Projektet tar vid där det tidigare Interreg-projektet INSPECT avslutades. Från att fokusera på bekämpningsstrategier för de invasiva arterna jättebalsamin och vresros är nu tanken att gå ett steg längre.
INSPIRE kommer att utvärdera olika restaureringsmetoder, verka för att öka kunskapen om invasiva arter inom trädgårdsvärlden samt undersöka hur engagemang att bekämpa invasiva arter kan etableras inom större områden. En röd linje genom projektet är hjälpsamhet. Ingen kommer själv kunna göra allt, men tillsammans kan vi nå långt.
INSPIRE finansieras av Interreg Aurora och pågår från oktober 2024 till september 2026. Det är ett projekt mellan de svenska partnerna Länsstyrelsen Västerbotten och Umeå kommun och de finska partnerna ELY-Keskus och Vasa stad.
Projektet har tagit fram råd om bekämpning av vresros och jättebalsamin. Projektet är nu avslutat.
I projektet görs bland annat försök att ta bort den invasiva främmande arten vattenpest.
SeaMoreEco är ett Interreg Aurora-projekt som pågår mellan 1 januari 2023 till 31 december 2025.
Projektet FAMNA arbetar för att utrota mink, bland annat på Holmön i Umeå kommun.
Projektets huvudsakliga mål är att utveckla ett storskaligt, permanent och effektivt förvaltningssystem för amerikansk mink, baserat på den senaste vetenskapliga kunskapen, i de av minken mest utsatta delarna av projektområdet.
Sök medel för att bekämpa invasiva främmande arter
Du kan söka LONA-bidrag för åtgärder mot invasiva främmande arter och LOVA-bidrag för åtgärder mot invasiva främmande arter som är kopplade till vattenmiljöer. Du kan få bidrag för både för att bekämpa, utroda, utveckla metoder, inventera, informera med mera.
Det finns undantag för arter som är reglerade via EU-förordningen om invasiva arter, exempelvis jättebalsamin, jätteloka och smal vattenpest. För åtgärder mot EU-reglerade arter går det inte att söka LONA- eller LOVA-bidrag riktat mot utrotning och bekämpning, eftersom det är lagstadgat. Det är fortfarande möjligt att söka bidrag för inventering, metodutveckling och information även för de EU-reglerade arterna.
Lokala naturvårdssatsningen (LONA)
Vad är en invasiv, främmande art?
Med främmande art menas en art som med människans hjälp förflyttats till ett land där den inte funnits tidigare. Många av dem har vi genom tiderna haft stor nytta av i trädgårdar, för jord-och skogsbruk och jakt. En främmande art behöver inte bli invasiv.
Invasiva främmande arter tar över i sin nya miljö, konkurrerar ut andra arter och orsakar skador på naturen, människors hälsa eller ekonomin. Det är ett av de största hoten mot biologisk mångfald och antalet främmande arter som blir invasiva ökar från år till år.