Utrivning av herrelösa dammar
Herrelösa dammar ska åtgärdas i länet för att återskapa det naturliga tillståndet på platsen. De flesta av dammarna som ska åtgärdas är på väg att förfalla av sig själva. Arbetet sker i projektet Utrivning av herrelösa dammar i värdefulla vatten i Västerbottens län och kommer pågå under 2024-2027.
Inom vattenvård arbetar vi med en helhetssyn på vattensystem genom bland annat restaurering av vattendrag, våtmarker och dammar. En enskild damm är bara en pusselbit i ett helt avrinningsområde och vi jobbar på flera olika fronter för att återfå vattendragets naturliga funktion. Ett naturligt vattendrag som inte är utdikat, har fungerande kantzoner, inte är kanaliserat och som inte har hindrat vattenflöde på grund av dammar, har mer motståndskraft mot extremväder såsom torka eller översvämningar.

Före: Tällvattsbäcken (utloppet från Tällvattstjärnen) innan åtgärd.

Efter: Samma plats vid Tällvattsbäcken, efter åtgärd.
Flottningsdammars påverkan på vattenflödet i bäckar och åar
När flottningsdammarna var aktiva användes de för att periodvis dämma vattendrag och sjöar och sedan släppa i väg stora mängder vatten för att lättare transportera timmerstockar nedströms i vattendragen. De gamla dammarna har idag varken tillstånd till eller möjlighet att reglera vattenflöden. Det vatten som rinner in till dammarna rinner också ut från dem. Därför ändras inte vattenflödet i vattendragen när dammarna tas bort.
Så påverkas sjönivåer av dammar
I vattendrag med dammar (i dessa fall flottledsdammar) är bäckbottennivån oftast kraftigt sänkt. När dammkonstruktionen till slut ruttnar riskerar till exempel sjönivåerna att bli kraftigt sänkta. Därför är det avgörande när vi river ut dammar, att vi noga återskapar och bygger upp bäckbotten och återskapar en naturlig sjönivå uppströms. En naturlig blocktröskel/blockfors är betydligt bättre på att hålla ett bra flöde i vattendraget nedströms än vad en konstgjord damm är. Det är den sortens metodik som kommer användas när vi river ut eller åtgärdar de herrelösa dammar som ingår i projektet.
Förstora bildenFöre åtgärd: Dammen har en vattennivåhållande struktur (tidigare reglerande) under bron som är vandringshindrande för vattenlevande arter.
Förstora bildenEfter åtgärd: Dammen är utriven, men naturliga trösklar är uppbyggda som håller vattennivån på likvärdig nivå som när dammen fanns, men numera med fria vandringsvägar.
Målet med dammutrivningar
Målet är att skapa en naturlig funktion och hydrologi i vattendraget. Mänskliga konstruktioner som påverkar naturen är inte synonymt med ett välfungerande vattensystem där vattenlevande organismer kan frodas och röra sig fritt.
Dammar anlagda av människan kräver underhåll och förvaltning för att de ska behålla sin ursprungliga funktion. För småskaliga dammar utan ägare finns detta i princip aldrig. Vattendragets konnektivitet, det vill säga förmågan för arter och andra organismer att röra sig fritt mellan olika livsmiljöer är helt avgörande för att vandrande fisk ska kunna ta sig till sina födelseplatser och reproducera sig. Det kommer i förlängningen leda mer fisk i vattendragen då vi öppnar upp strömsträckor som varit stängda för exempelvis öring och harr i över 100 år.
Vid åtgärd av dammar som har höga kulturvärden samråds planerade åtgärder med sakkunniga, och genomförs då med försiktighet och anpassning till de kulturvärden som finns.
Att riva ut dammar är en av många åtgärder som görs av Länsstyrelsen för att uppnå miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv samt EU:s ramdirektiv för vatten där målet är att alla vatten ska uppnå god ekologisk status och att ingen försämring av vattenkvaliteten ska ske.
Stödet till projektet Utrivning av herrelösa dammar i värdefulla vatten i Västerbottens län kommer från havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027 och finansieras delvis av pengar från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden.
