Förutsättningar för arbetet med förorenade områden

Klimateffektsrelaterade förutsättningar

Spridningen av föroreningar i mark, grundvatten och sediment sker generellt sett relativt långsamt. Men vid till exempel skred kan stora mängder föroreningar spridas snabbt. Värmlands län har ett antal skredriskområden där förorenade områden har identifierats. På samma sätt kan översvämningar på grund av höga flöden ge upphov till omfattande spridning av föroreningar. Många av länets förorenade områden är lokaliserade intill sjöar och vattendrag. I och med de pågående klimatförändringarna förväntas översvämningar och höga flöden i framtiden bli både vanligare och mer extrema.

Typiska föroreningar i Värmland

Värmland har en lång historia av järn- och skogsbruk. Många industrier – både små och stora – har genom historien gett upphov till föroreningar. Gruvor, hyttor och järnbruk har framför allt lämnat efter sig tungmetaller. Massa- och pappersindustrier har orsakat föroreningar som kvicksilver, tungmetaller och svårnedbrytbara organiska klorföreningar. Sågverk har lämnat efter sig dioxiner och klorfenoler. Verkstadsindustrier har gjort att metaller, oljor och klorerade lösningsmedel finns i kvar i naturen.

För att underlätta kraftförsörjning och transporter placerades industrierna ofta vid vattendrag eller sjöar. Placeringen har genom åren bidragit till spridning av föroreningar, förr leddes till exempel processavloppsvatten ofta direkt ut till närliggande vatten. Ofta kan föroreningar hittas i sediment nedströms industrierna. Föroreningar i marken kan spridas till närliggande ytvatten via nederbörd och grundvatten. Problematiken påverkas även av dagens klimatförändringar genom till exempel översvämningar som kan öka spridningen. En stor andel av de föroreningar som spridits till ytvatten riskerar att hamna i Vänern eftersom i stort sett hela länet ingår i Vänerns tillrinningsområde.

Hos Länsstyrelsen Värmland är det miljöskyddshandläggare och jurister som tillsammans hanterar efterbehandlingsfrågorna. Länsstyrelsens tillsyn av förorenade områden sker i samarbete mellan efterbehandlingsgruppen och handläggarna för miljöfarlig verksamhet. Efterbehandlingsgruppen fungerar även som uppgiftsutlämnare och internt stöd vid handläggning av andra typer av ärenden där förorenade områden berörs, så som exploateringsärenden och vattenärenden.

Förorenade områden och sanering av dessa blir ofta aktuella i samband med planläggning eller ändrad markanvändning i ett område. Då samarbetar efterbehandlingsgruppen också med handläggare på Länsstyrelsens samhällsbyggnadsenhet.

Samverkan med kommuner och andra myndigheter

Länsstyrelsen samverkar med kommunerna i samband med ansökningar om statligt bidrag för utredningar och åtgärder av förorenade områden. Länsstyrelsen förmedlar ansökan till Naturvårdsverket medan kommunen är ansvarig för genomförandet om ansökan beviljas. Under genomförandet fungerar personer från efterbehandlingsgruppen som kontaktpersoner och stöd till kommunerna.

Samverkan med kommunerna sker även genom Länsstyrelsens tillsynsvägledningsaktiviteter. Här ingår att ge råd och stöd till kommunerna i syfte att skapa förutsättningar för att miljöbalkens mål ska kunna uppfyllas. Samverkan sker dels genom planerade aktiviteter och utbildningar, dels genom händelsestyrd vägledning vid behov. När det är lämpligt samordnas aktiviteter genom Miljösamverkan. Miljösamverkan Värmlands och Örebro län är ett regionalt samarbete mellan kommunerna och länsstyrelserna i de båda länen. Samarbetet handlar till största delen om att samverka kring arbetet med kommunernas tillsynsarbete på de 20 miljökontoren.

På nationell nivå samverkar länsstyrelsens efterbehandlingsgrupp med andra länsstyrelser i Sverige genom ett handläggarnätverk för förorenade områden. Samverkan sker bland annat genom handläggarträffar och utbildningar.