Ansvar för undersökning och sanering

Det är i första hand den som har orsakat en förorening som ansvarar för att undersöka och sanera ett område. Den verksamhet eller privatperson som förvärvat en förorenad fastighet kan i vissa fall bli ansvarig för åtgärderna.

Den verksamhet eller den privatperson som förorenat ett område är ansvarig för att bekosta och låta utföra undersökningar och saneringar. Även en verksamhetsutövare som har tagit över en verksamhet som orsakat en förorening kan bli ansvarig för undersökning och sanering av området.

Ansvar för förorenade områden, EBH-portalen Länk till annan webbplats.

Vägledning om efterbehandlingsansvar utifrån miljöbalken, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Fastighetsägares ansvar

En fastighetsägare kan vara ansvarig för undersökning och sanering av föroreningen om:

Fastighetsägaren har förvärvat en förorenad fastighet genom köp, byte eller gåva efter den 31 december 1998 och ingen ansvarig förorenare kan ställas till svars.
Fastighetsägaren gräver eller genomför andra åtgärder som leder till att föroreningar sprids.

En fastighetsägare kan också bli skyldig att betala för värdeökning av fastigheten om någon annan sanerar den. I vissa fall kan fastighetsägaren också bli skyldig att betala för utredningar som någon annan utför på fastigheten.

Broschyren Att äga, köpa eller sälja en förorenad fastighet, EBH-portalen Länk till annan webbplats.

Skyldighet att anmäla planerad sanering

Du som planerar att sanera ett förorenat område är oftast skyldig att anmäla detta till tillsynsmyndigheten.

Anmäl åtgärder och underrätta om upptäckta föroreningar

Undersökningar av områden

Undersökningar görs för att ta reda på om ett område är förorenat och för att ge underlag för bedömning av om det är prioriterat med fortsatta utredningar och åtgärder.

Undersökningarna görs i flera steg. Man börjar med översiktliga undersökningar som ingår i en förstudie. Dessa syftar till att konstatera vilka föroreningar som kan finnas på området och prover tas där man kan förvänta sig de högsta halterna. Om de översiktliga undersökningarna visat att området är förorenat inleds den fördjupade undersökningen som ingår i huvudstudien.

Exempel på områden som undersökts med statliga medel i Värmland är kemtvättar, sågverk, glasbruk, massa- och pappersbruk, gruvområden med flera.

Översiktliga undersökningar

Glasbruk
Glava glasbruk
Liljedals glasbruk

Kemtvättar
Fryksände/Torsbytvätten
Kostympressen
Kostymtvätten
Skogaholmstvätten
Sunne kemiska tvätt- och kostympress

Sågverk
Finnebäcks sågverk
Högboda sågverk (rapport saknas)
Kolsäters sågverk
Stöpafors/Tossebergs sågverk
Gamla Slottsbrons sågverk

Massa- och pappersindustri
Brättne Bruk
Edsvalla bruk
Forshaga-Klarafors bruk
Gamla Slottsbrons träsliperi
Jössefors bruk
Koppoms bruk
Stjärnsfors bruk
Svanskogs bruk

Gruvområden och metallverk
Jansbrohults kopparverk
Karlsviks kopparverk
Källargruvan
Lahälls gruvområde
Mangens storgruva
Norra Ängens gruvor
Rolfsbols silververk
Torskbäckens anrikningsverk
Vegerbols gruvor

Övrigt
Holmstrands plåtindustri
Klaraborgs gasverk
Svanskogs arsenikdeponi
Lesjöfors bruk

Fördjupade undersökningar

Hagforstvätten
Impregneringsanläggningen i Konsterud (rapport saknas)
Lesjöfors bruk
Lysviks sågverk (rapport saknas)
Stjärnsfors bruk
Huvudstudie Jössefors bruk
Huvudstudie Glava Glasbruk