Prevention är livsviktigt!
Länsstyrelsen i Uppsala län har flera uppdrag inom arbetet för social hållbarhet. För att kunna erbjuda Uppsala läns kommuner ett mer samlat stöd har Länsstyrelsen kopplat ihop sina förebyggande uppdrag inom olika områden i det gemensamma arbetet Prevention är livsviktigt!
Att arbeta mer samordnat, främjande och förebyggande ger bättre förutsättningar till goda uppväxtvillkor för barn och unga. Genom att stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer kan vi bidra till minskade skolproblem, psykisk ohälsa, brottslighet, våld och användning av alkohol och narkotika i tidig ålder. Ju fler barn och ungdomar som mår bra och lyckas i skolan, desto mindre pengar behöver läggas på senare insatser. Att arbeta främjande och förebyggande ger förutom positiva effekter för människor även samhällsekonomiska vinster.
Preventionsstjärnan
Preventionsstjärnan är ett sätt att illustrera hur närliggande förebyggande frågor är sammanlänkade genom gemensamma risk- och skyddsfaktorer. Att missbruk, våld, kriminalitet, utanförskap samt psykisk och fysisk ohälsa är samhällsproblem som i stor utsträckning kan förklaras av samma bakomliggande faktorer. Tidigt främjande och förebyggande arbete som påverkar dessa bakgrundsfaktorer kan därför få effekter på många problemområden samtidigt.
Uppsala läns preventionsstjärna bygger på preventionsstjärnan framtagen av Länsstyrelsen Stockholms län.
Preventionsnätverket
Länsstyrelsen har tillsammans med Region Uppsala och länets kommuner Preventionsnätverket, ett forum som ge möjlighet för aktörer i länet att bli starkare tillsammans i det främjande och förebyggande arbetet riktat till barn och unga. Preventionsnätverket träffas regelbundet under året med olika teman i syfte att kunskapshöja, inspirera och stärka samverkan.
Syfte och mål
Klicka på bilden för att förstora den.
Data i dialog – ett verktyg för att följa utvecklingen för barn och ungas risk och skyddsfaktorer
Länsstyrelsen i Uppsala län och Region Uppsala samarbetar för att ge ett stöd i lokala och regionala lägesbilder för att länets aktörer ska kunna följa utvecklingen för risk- och skyddsfaktorer hos barn och unga. Lägesbilder behövs för att kunna följa utvecklingen och kunna tillsätta mer träffsäkra insatser. Verktyget Data i dialog är utvecklat av Länsstyrelsen i Stockholms län och forskningsinstitutet RISE. Verktyget tar sin utgångspunkt i forskning om vilka risk- och skyddsfaktorer som är mest betydelsefulla för barn och unga (0-18 år). Särskilt fokus har lagts vid genus, trygghet och utsatthet.
Rapporten samlar data från olika källor. Primärt används data från skolenkäten Liv och Hälsa Ung (LHU) som besvaras vartannat år av årskurs 7, 9 och 2:an i gymnasiet.
Risk och skyddsfaktorer för barn och unga Länk till annan webbplats.
Risk- och skyddsfaktorer kunskapssammanställning Länk till annan webbplats.
Preventionspaletten
I preventionspaletten beskrivs verksamheter och insatser som kommuner enligt forskning, myndighetsrekommendationer eller lag kan/ska erbjuda för att stärka fyra av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn och unga, med potential att påverka flera olika problemutfall.
- En god föräldrabarnrelation
- Måluppfyllelse i förskola och skola
- En meningsfull fritid
- Ett tryggt närsamhälle
Genom att sortera verksamheterna under de fyra skyddsfaktorerna är förhoppningen att tydliggöra att fler verksamheter och förvaltningar har betydelse för att motverka olika problemutfall samt att samverkan är centralt för att nå målsättningarna i respektive förvaltning.
Preventionspaletten, Länsstyrelsen i Stockholms län Länk till annan webbplats.
Fördjupat stöd till kommunerna och andra aktörer
Länsstyrelsen kan stödja kommunernas och andra aktörers arbete med att kartlägga förmågan, beredskapen och mottagligheten för att utveckla ett strukturerat och långsiktigt preventionsarbete. Arbetet utgår ifrån aktörernas behov i centrum och består bland annat av kartläggning och analys av nuläge, behov, utvecklingsområden, resurser och uppföljning.
Därefter skapas en övergripande plan för hur det främjande och förebyggande arbetet ska utvecklas i samverkan med stöd av Länsstyrelsen. Metoden för arbetet heter Community Readiness Model och kan ge kommunerna en bild kring vilka förutsättningar som finns för att lyckas med sitt främjande och förebyggande arbete gällande barn och ungas uppväxtvillkor.