Klimatanpassning
Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi tar fram underlag för kunskap och planering, analyserar hur länet påverkas av klimatförändringen och stöttar kommuner, regionala aktörer och näringsliv i klimatanpassningsarbetet.
Klimatanpassning innebär att anpassa samhället till de förändringar i klimatet vi märker av idag och de som förväntas ske i framtiden. I Sverige innebär klimatförändringen till exempel högre temperatur, ökad nederbörd, minskat snötäcke och stigande havsnivå. Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning handlar om att minska sårbarheter och att ta tillvara möjligheter för att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle.
Länsstyrelsen samordnar och ger stöd
Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi stöttar kommuner och andra regionala aktörer genom att öka kunskapen och sprida information om klimatförändringen, vilka konsekvenser den leder till nu och i framtiden och vilka åtgärder som kan förebygga framtida problem.
Det förändrade klimatet påverkar många delar av samhället. I vårt klimatanpassningsarbete tar vi fram planeringsunderlag, metodstöd, handlingsplaner och genomför seminarier inom olika område, till exempel inom:
- fysisk planering
- infrastruktur
- krisberedskap
- försörjningssystem för el, vatten och livsmedel
- vattenhushållning
- miljöskydd
- lantbruk
- skogsbruk
- naturvård
- människors hälsa.
Vi samverkar också med nationella expertmyndigheter för att stärka länets förmåga att hantera klimatförändringens effekter.
Stöd till kommuner
Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna, initiera, stödja och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete. I det arbetet ingår till exempel att
- Ge vägledning och rekommendationer kring samhällsplaneringsfrågor.
- Genomföra nätverksträffar och kunskapshöjande aktiviteter.
- Sammanställa underlag om regionala risker för till exempel översvämning, värme, ras, skred och erosion.
- Granska kommuners översiktsplaner och detaljplaner utifrån klimatanpassningsperspektiv och med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, risken för olyckor, översvämning, ras, skred och erosion.
Klimat- och sårbarhetsanalys
Länsstyrelsen har tagit fram en klimat- och sårbarhetsanalys, i enlighet med förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete, för att utreda hur länet påverkas av klimatförändringarna. Klimat- och sårbarhetsanalysen beskriver länets sårbarheter och ger förslag på det framtida klimatanpassningsarbetets inriktning och utformning.
Klimat- och sårbarhetsanalys för Uppsala län Länk till annan webbplats.
Regional handlingsplan för klimatanpassning
För att kunna hantera de positiva och negativa konsekvenser som ett förändrat klimat leder till tog länsstyrelsen tillsammans med länets kommuner fram en handlingsplan för klimatanpassning under 2014.
Handlingsplanen är en vägledning för det lokala och regionala klimatanpassningsarbetet. Planen är uppdelad i två delar. I del 1 kan du läsa om länets klimatanpassningsarbete och utvalda fokusområden som vi har valt att arbeta med. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Handlingsplanens fem fokusområden är samhällsbyggnad, kulturmiljö, vatten, areella näringar och naturmiljö. Del 2 innehåller åtgärder
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. För att få en helhetsbild av den regionala handlingsplanen för klimatanpassning bör båda delarna läsas.
Länsstyrelsen arbetar med en ny handlingsplan för klimatanpassning som blir färdig till årsslutet 2023.
Klimatförändringen i Uppsala län
SMHI har tagit fram en klimatanalys för Uppsala län. Den visar vilka förändringar vi kan komma att få fram till slutet av detta sekel, år 2100. Klimatanalysen används i arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat.
Klimatanalysen Framtidsklimat i Uppsala län Pdf, 15 MB. redovisar en stor mängd data och beräkningar och syftar framförallt till att ge en översiktlig bild av nutida och framtida klimatförhållanden i Uppsala län.
Så förändras klimatet i Uppsala län:
- Det blir 3–5 grader varmare till år 2100
- Fler perioder med extrem värme under sommaren (värmeböljor)
- Vegetationsperioden blir längre
- Det kommer att regna 20–30 procent mer än idag
- Under vintern kommer mer nederbörd som regn, mindre som snö
- Det kommer bli ett högre flöde i vattendragen under vintern och mindre vårflod
Rapporter och underlag
- Vägledning för klimatanpassning i fysisk planering
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Länsstyrelserna gemensamt har tagit fram en vägledning för klimatanpassning i fysisk planering. Utifrån fyra olika områden går vägledningen igenom hur klimatanpassning kan integreras genom hela planprocessen, från översiktsplan ner till bygglov. Områdena är högre temperaturer, ökad nederbörd och översvämningar, stigande hav samt ras, skred och erosion. Vägledningen ger kommunerna stöd i planarbete och utgör ett underlag för länsstyrelsens bedömning av planer. - Rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse vid Mälaren – med hänsyn till risken för översvämning
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Rekommendationerna är avsedda som stöd i kommunernas planering av ny bebyggelse som ligger i översvämningshotade områden vid Mälaren. Rekommendationerna har dagens situation för Mälaren som utgångspunkt men tar även med det längre tidsperspektivet och osäkerheten kring ett förändrat klimat och stigande havsnivåer. - Checklista för klimatanpassning i fysisk planering
Länk till annan webbplats.
Checklistan är en hjälp för planhandläggaren att se vilka frågeställningar, utifrån fyra olika klimateffekter, som är lämpliga att titta på i översiktsplanen eller detaljplanen för att en plan ska anses vara klimatanpassad. Checklistan syftar inte till att svara på hur vissa frågor inom planeringen är lösta utan den har fokus på att uppmärksamma planeraren om olika frågor är utredda, inte kvaliteten på utredningen. - Klimatförändringar och kulturhistoriska träbyggnader
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Denna broschyr fokuserar på de exteriöra problemen som kan uppstå på träbyggnader i ett förändrat klimat. Fokus ligger på de skador som kan förebyggas med ett långsiktigt förebyggande arbete, inte på akuta åtgärder som behöver göras efter till exempel en översvämning. - Händelsescenarier för skyfall och värmebölja
Länsstyrelserna har tagit fram två händelsescenarier om skyfall och värmebölja tillsammans med representanter från flera myndigheter och kommuner. Dessa kan användas i arbetet för att hantera nuvarande och kommande risker av skyfall och värmeböljor. Händelsescenarier erbjuds till kommuner, landsting och andra organisationer som ett verktyg för att inkludera klimatförändringar som en aspekt i risk- och sårbarhetsarbetet
Händelsescenario för risk- och sårbarhetsanalys – Värmebölja i nutid och framtidPdf, 4.6 MB, öppnas i nytt fönster.
Händelsescenario för risk- och sårbarhetsanalys – Skyfall i nutid och framtidPdf, 1.1 MB, öppnas i nytt fönster.
- Mälaren
Länsstyrelserna i Mälarregionen har tagit fram två skrifter om klimatanpassning kopplat till Mälaren som dricksvattentäkt. Mälaren om 100 år – förstudie om dricksvattentäkten Mälaren i framtidenLänk till annan webbplats. lyfter frågor om Mälaren som dricksvattentäkt under nästa sekel. Mälarens och Saltsjöns framtid i ett brett perspektiv – dricksvatten, bebyggelse, ekosystem
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. är en första fortsättning på den tidigare skriften. Den innehåller en kartläggning av vilka analyser och kompetenser som behöver för att fortsätta utreda de framtida förutsättningarna för Mälaren som dricksvattentäkt.
- Ansvar vid översvämning
Länk till annan webbplats.
Klimatförändringarna bidrar till ändrade nederbördsmönster och mängder. Det ökar risken för översvämning vid skyfall, kring sjöar och längs med vattendrag. Som fastighetsägare har du eget ansvar.
Plan vid översvämning av Fyrisån i Uppsala stad
Länsstyrelsen har tagit fram en plan för att begränsa negativa effekter av en översvämning av Fyrisån i centrala Uppsala. Planen har tagits fram tillsammans med lokala, regionala och centrala aktörer.
Stora konsekvenser vid översvämning
Om Fyrisån svämmar över kan det drabba flera samhällsviktiga verksamheter såsom skolor, vårdcentraler, ett reningsverk, polishuset och distributionsanläggningar. Så kallade hotkartor togs fram för Fyrisån under 2013 av myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Kartorna visar vilka områden som kan komma att översvämmas vid olika beräknade flöden. De flöden som är karterade är 50-, 100- respektive 200-årsflöden (klimatanpassade till förväntade flöden år 2098) samt ett beräknat högsta flöde (BHF). BHF har en återkomsttid på 10 000 år och kan tolkas som ett värsta tänkbart scenario. För mer information om flöden, återkomsttid och beräkningar kan du läsa rapporten Översvämningskartering utmed Fyrisån.
Hotkartor för Uppsala Länk till annan webbplats.
Användningsområden för hotkartorna:
Hantering av översvämningsrisk.
- Underlag för fysisk planering och markanvändning.
- Underlag för räddningstjänstens planering och verksamhetsutövarens riskhantering.
- Underlag för information till allmänheten.
- Underlag för fastighetsägare, enskilda verksamhetsutövare och näringslivet.
Kartor över riskobjekt inom översvämningshotade områden
Det har även gjorts kartor med viktiga objekt och verksamheter som ligger inom översvämningshotade områden. Dessa kallas riskkartor, och har gjorts för 50-årsflödet, 100-årsflödet och det beräknade högsta flödet.
Riskkarta för 50-årsflöde Pdf, 2.9 MB, öppnas i nytt fönster. (två kartblad)
Riskkarta för 100-årsflöde Pdf, 3.1 MB, öppnas i nytt fönster. (två kartblad)
Riskkarta för högsta beräknade flöde Pdf, 3.4 MB, öppnas i nytt fönster. (två kartblad)
Riskhanteringsplan framtagen för att minska negativa effekter
Länsstyrelsen har tagit fram en riskhanteringsplan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. i samråd med flera lokala, regionala och centrala aktörer. Planen innehåller åtgärder som är både långsiktigt förebyggande och aktuella i det akuta skedet.
Kartorna och riskhanteringsplanen har tagits fram inom arbetet med översvämningsförordningen (2009:956) som bygger på EU:s översvämningsdirektiv. Läs mer om detta på myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats.
Rapporter och underlag
Riskhanteringsplan för Uppsala 2022-2027 Länk till annan webbplats.
Rapport från cykel 1, Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk Länk till annan webbplats. (MSB, 2018)
Ansvar vid översvämning Länk till annan webbplats. - till dig som är fastighetsägare.
Mer information finns på andra webbplatser:
Klimatanpassning.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
SMHI Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Boverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länk till annan webbplats.
Sveriges geologiska undersökning, SGU Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Statens geotekniska institut, SGI Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Jordbruksverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Riksantikvariearbetet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Om klimatanpassning i staden
Projekt: Värme i praktiken
En varmare värld med fler värmeböljor påverkar särskilt äldre och sårbara grupper. För att minska risken för ohälsa och dödsfall i samband med höga temperaturer behöver kunskapen om risker och åtgärder öka.
Under 2023 genomför Länsstyrelsen projektet ”Värme i praktiken” tillsammans med andra myndigheter och kommuner. Syftet är att kommunala LSS-/äldreboenden och fastighetsägare ska ha kunskap om risker vid värmeböljor och lämpliga åtgärder för att minska risken för ohälsa.
Aktiviteter
- forum för kunskapshöjning/ erfarenhetsdelning
- konkret temperaturmätning under sommaren
- lokala rundvandringar med åtgärdsförslag i fokus
Deltagande myndigheter
Länsstyrelsen Stockholm, Länsstyrelsen Uppsala, Länsstyrelsen Västmanland, Folkhälsomyndigheten, Boverket, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, Arbets- och miljömedicin Region Örebro.
Deltagande kommuner
Köping, Sala, Västerås, Lidingö, Värmdö, Södertälje, Solna, Stockholm, Sollentuna, Knivsta, Tierp.
Finansiering
Projektet finansieras genom Myndighetsnätverket för klimatanpassning.
Uppstartswebbinarium
Den 16 maj genomfördes ett uppstartswebbinarium. Syftet med webbinariet var att
- introducera projektet
- höja kunskapen om hälsokonsekvenser vid höga temperaturer
- lära oss om myndigheters stöd och vägledningar
- få goda exempel på åtgärdsarbete från verksamheter och fastighetsägare
- utbyta erfarenheter och lärdomar med varandra.
Program och tidpunkt för de olika presentationerna
Inledning: syfte, mål, aktiviteter, förväntningar:
00.14.00 Länsstyrelsen Västmanland: Klimatet förändras – vad har vi att vänta?
00.27.00 Arbets- och miljömedicin Region Örebro: Hälsokonsekvenser
Vägledningar från myndigheter:
00.41.10 Boverket: Värmebölja och byggnader
00.51.40 Folkhälsomyndigheten: Värmebölja hälsopåverkan och vägledning till åtgärdsarbete
01.20.30 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – Karttjänst värmekartering
Goda exempel:
01.30.00 Solna: Värmeökartläggning
01.42.20 Västerås: Vård och omsorgsförvaltningen
01.51.30 Telge Fastigheter Södertälje