Klimatanpassning

Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi tar fram underlag för kunskap och planering, analyserar hur länet påverkas av klimatförändringen och stöttar kommuner, regionala aktörer och näringsliv i klimatanpassningsarbetet.

Klimatanpassning innebär att anpassa samhället till de förändringar i klimatet vi märker av idag och de som förväntas ske i framtiden. I Sverige innebär klimatförändringen till exempel högre temperatur, ökad nederbörd, minskat snötäcke och stigande havsnivå. Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning handlar om att minska sårbarheter och att ta tillvara möjligheter för att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle.

Länsstyrelsen samordnar och ger stöd

Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi stöttar kommuner och andra regionala aktörer genom att öka kunskapen och sprida information om klimatförändringen, vilka konsekvenser den leder till nu och i framtiden och vilka åtgärder som kan förebygga framtida problem.

Det förändrade klimatet påverkar många delar av samhället. I vårt klimatanpassningsarbete tar vi fram planeringsunderlag, metodstöd, handlingsplaner och genomför seminarier inom olika område, till exempel inom

  • fysisk planering
  • infrastruktur
  • krisberedskap
  • försörjningssystem för el, vatten och livsmedel
  • vattenhushållning
  • miljöskydd
  • lantbruk
  • skogsbruk
  • naturvård
  • människors hälsa.

Vi samverkar också med nationella expertmyndigheter för att stärka länets förmåga att hantera klimatförändringens effekter.

Stöd till kommuner

Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna, initiera, stödja och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete. I det arbetet ingår till exempel att

  • Ge vägledning och rekommendationer kring samhällsplaneringsfrågor.
  • Genomföra nätverksträffar och kunskapshöjande aktiviteter.
  • Sammanställa underlag om regionala risker för till exempel översvämning, värme, ras, skred och erosion.
  • Granska kommuners översiktsplaner och detaljplaner utifrån klimatanpassningsperspektiv och med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, risken för olyckor, översvämning, ras, skred och erosion.

Samtidigt arbetar länsstyrelsen med åtgärder för att minska länets klimatpåverkan inom området Energi och klimatpåverkan. Dessa två områden är nära kopplade och betydande insatser inom båda områden är avgörande i länsstyrelsens arbete för det hållbara samhället.

Regional handlingsplan för klimatanpassning

För att kunna hantera de positiva och negativa konsekvenser som ett förändrat klimat kan leda till har länsstyrelsen tillsammans med länets kommuner tagit fram en handlingsplan för klimatanpassning i Uppsala län.

Handlingsplanen är en vägledning för det lokala och regionala klimatanpassningsarbetet. Planen är uppdelad i två delar. I del 1 kan du läsa om länets klimatanpassningsarbete och utvalda fokusområden som vi har valt att arbeta med. Pdf, 15.8 MB, öppnas i nytt fönster. Handlingsplanens fem fokusområden är samhällsbyggnad, kulturmiljö, vatten, areella näringar och naturmiljö. Del 2 innehåller åtgärder Pdf, 10.4 MB, öppnas i nytt fönster.. För att få en helhetsbild av den regionala handlingsplanen för klimatanpassning bör båda delarna läsas. 

Klimatförändringen i Uppsala län

SMHI har tagit fram en klimatanalys för Uppsala län. Den visar vilka förändringar vi kan komma att få fram till slutet av detta sekel, år 2100. Klimatanalysen används i arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat.

Klimatanalysen Framtidsklimat i Uppsala län Pdf, 15 MB. redovisar en stor mängd data och beräkningar och syftar framförallt till att ge en översiktlig bild av nutida och framtida klimatförhållanden i Uppsala län.

Så förändras klimatet i Uppsala län

  • Det blir 3–5 grader varmare till år 2100
  • Fler perioder med extrem värme under sommaren (värmeböljor)
  • Vegetationsperioden blir längre
  • Det kommer att regna 20–30% mer än idag
  • Under vintern kommer mer nederbörd som regn, mindre som snö
  • Det kommer bli ett högre flöde i vattendragen under vintern och mindre vårflod

Läs mer om detta på SMHI:s webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

 Rapporter och underlag

Plan vid översvämning av Fyrisån i Uppsala stad

Länsstyrelsen har tagit fram en plan för att begränsa negativa effekter av en översvämning av Fyrisån i centrala Uppsala. Planen har tagits fram tillsammans med lokala, regionala och centrala aktörer.

Stora konsekvenser vid översvämning
Om Fyrisån svämmar över kan det drabba flera samhällsviktiga verksamheter såsom skolor, vårdcentraler, ett reningsverk, polishuset och distributionsanläggningar. Så kallade hotkartor togs fram för Fyrisån under 2013 av myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Kartorna visar vilka områden som kan komma att översvämmas vid olika beräknade flöden. De flöden som är karterade är 50-, 100- respektive 200-årsflöden (klimatanpassade till förväntade flöden år 2098) samt ett beräknat högsta flöde (BHF). BHF har en återkomsttid på 10 000 år och kan tolkas som ett värsta tänkbart scenario. För mer information om flöden, återkomsttid och beräkningar kan du läsa rapporten Översvämningskartering utmed Fyrisån.

Hotkartor för Uppsala Länk till annan webbplats.

Användningsområden för hotkartorna:

Hantering av översvämningsrisk.

  • Underlag för fysisk planering och markanvändning.
  • Underlag för räddningstjänstens planering och verksamhetsutövarens riskhantering.
  • Underlag för information till allmänheten.
  • Underlag för fastighetsägare, enskilda verksamhetsutövare och näringslivet.

Kartor över riskobjekt inom översvämningshotade områden
Det har även gjorts kartor med viktiga objekt och verksamheter som ligger inom översvämningshotade områden. Dessa kallas riskkartor, och har gjorts för 50-årsflödet, 100-årsflödet och det beräknade högsta flödet.

Riskkarta för 50-årsflöde Pdf, 2.9 MB, öppnas i nytt fönster. (två kartblad) 
Riskkarta för 100-årsflöde Pdf, 3.1 MB, öppnas i nytt fönster. (två kartblad) 
Riskkarta för högsta beräknade flöde Pdf, 3.4 MB, öppnas i nytt fönster. (två kartblad)

Riskhanteringsplan framtagen för att minska negativa effekter

Länsstyrelsen har tagit fram en riskhanteringsplan Pdf, 7.4 MB, öppnas i nytt fönster. i samråd med flera lokala, regionala och centrala aktörer. Planen innehåller åtgärder som är både långsiktigt förebyggande och aktuella i det akuta skedet.

Exempel på en åtgärd är Uppsala kommuns kartläggning av vägar dit trafik vid behov kan ledas om. En annan åtgärd är en utredning kring möjligheten att dämma upp Fyrisån och magasinera vatten uppströms Uppsala.

Kungsängens vattenreningsverk ska genomföra åtgärder för att säkra upp mot översvämning, medan andra verksamheter som hanterar farliga ämnen ska informeras om översvämningsrisken. En stor del av planen innebär att kartlägga påverkan på olika värden, till exempel kulturhistoriska värden.

Kartorna och riskhanteringsplanen har tagits fram inom arbetet med översvämningsförordningen (2009:956) som bygger på EU:s översvämningsdirektiv. Läs mer om detta på myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbsida.

Pågående arbete inom översvämningsdirektivet
Länsstyrelsen jobbar kontinuerligt med åtgärderna i riskhanteringsplanen tillsammans med berörda aktörer. Översvämningsdirektivet är inne på sin andra cykel. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap genomförde en översyn av områden med betydande översvämningsrisk i landet under 2017. Uppsala blev då återigen identifierat som ett område med betydande översvämningsrisk. Nu går vi in i steg två av den andra cykeln, som innebär uppdatering av hot- och riskkartor. Detta arbete ska vara klart till slutet av 2019. Därefter kommer en uppdaterad riskhanteringsplan tas fram.

Rapporter och underlag

Rapport från cykel 1, Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk Länk till annan webbplats. (MSB, 2018)

Ansvar vid översvämning Pdf, 842 kB. - till dig som är fastighetsägare.

Om klimatanpassning i staden

Kontakt