Mål, strategi och prioritering för arbetet med förorenade områden

Nationella mål

Generations- och miljökvalitetsmål

Det övergripande målet för miljöarbetet i Sverige är det så kallade ”Generationsmålet” som innebär att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Om Generationsmålet ska klaras av måste 16 olika miljökvalitetsmål uppnås. Det miljökvalitetsmål som framförallt berör arbetet med förorenade områden, och som tidigare valts ut för prioriterade insatser i länet, är ”Giftfri miljö” som lyder:

”Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.”

För varje miljökvalitetsmål har Regeringen fastställt preciseringar som förtydligar målet och används i uppföljningen av målet. Den precisering som direkt berör förorenade områden lyder:

”Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.”

Agenda 2030 (globala mål)

Agenda 2030 för hållbar utveckling består av 17 globala mål för en hållbar utveckling. Miljömålen och arbetet med förorenade områden är en del i detta arbete.

Av de globala målen är det främst målen Hälsa och välbefinnande, Rent vatten och sanitet för alla, Hållbara städer och samhällen samt Hållbar konsumtion och produktion som har starkast koppling till förorenade områden.

Regleringsbrev

Regeringen beslutar varje år om ett så kallat ”regleringsbrev” som beskriver uppdrag som under året ska genomföras utöver Länsstyrelsens ordinarie verksamhet. I det nuvarande regleringsbrevet för 2023 finns det två uppdrag som rör förorenade områden och som lyder:

”Länsstyrelserna ska redovisa hur de har arbetat med övervakning, inventering och kartläggning av områden som förorenats av högfluorerade ämnen, så kallad PFAS, och hur arbetet bidragit till en bättre kunskap om källor till utsläpp samt till att rätt åtgärder kan vidtas för att minska spridningen av PFAS.”

”Länsstyrelserna ska redovisa hur de verkat för att nya bidrags- och statsstödsansökningar för att utreda och åtgärda förorenade områden ska ges in. Länsstyrelserna ska redovisa hur de har samverkat med berörda aktörer inom detta område för att öka takten i åtgärdsarbetet, samt hur de har arbetat för att sprida goda exempel till kommuner och andra län.”

Tillsyn

Länsstyrelsernas tillsynsvägledningsgrupp för förorenade områden har utformat ett gemensamt tillsynsuppdrag för landets Länsstyrelser som lyder:

”Tillsammans ser vi till att förorenarna åtgärdar sina föroreningsskador på rätt sätt och med minsta möjliga resursåtgång”

Tillsyn

I Länsstyrelsens handlingsplan för tillsyn av förorenade områden 2024–2026 har två övergripande mål för tillsynen av förorenade områden formuleras enligt nedan.

Tillsynen bedrivs i en takt som möjliggör att den egeninitierade tillsynen av återkommande tillsynsobjekt i form av förorenade områden orsakade av nedlagda miljöfarliga verksamheter kan avslutas under 2050.

[...]

Genom tillsyn får Länsstyrelsen pågående miljöfarliga verksamheter att undersöka och vid behov avhjälpa sina förorenade områden.

De övergripande målen är uppdelade i ett antal delmål som beskrivs vidare i handlingsplanen. Delmålen fungerar som indikatorer för måluppfyllelse till dessa.

Handlingsplan för tillsyn av förorenade områden 2024–2026 Pdf, 3.7 MB.

Tillsynsvägledning

Länsstyrelsen tar varje år fram en tillsynsvägledningsplan som beskriver hur myndigheten ska bedriva vägledning i tillsynsfrågor avseende bland andra förorenade områden. Den senaste beslutade planen gäller för perioden 2021–2023 och innehåller för 2023 följande planerade tillsynsinsatser inom miljömålen ”Giftfri miljö” och ”God bebyggd miljö”:

• Kommunbesök – Stöd och råd till operativa tillsynsmyndigheter. Uppföljning och utvärdering av kommunernas tillsyn planeras i sex kommuner.
• Handläggarträffar inom förorenade områden.
• Utbildning för nya kommuninspektörer inom förorenade områden.
• TVL-cykeln: temautbildning (Steg 3) för kommunhandläggarna i Mälarlänen, Gotlands- och Dalarnas län.
• Mälarlänsutbildning – Gemensam utbildning för kommunerna i Mälarlänen, Dalarnas och Gotlands län. (Tema ej fastställt.)
• Informationsbrev till länets kommuner.

Övergripande

Miljökvalitetsnormer för vatten

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt beslutade 2021 om miljökvalitetsnormer som anger vilka kvalitetskrav som bland andra länets vattenförekomster ska uppnå till 2027. För att kunna uppnå kvalitetskraven har ett åtgärdsprogram tagits fram som beskriver de problem som finns i distriktets vatten samt hur de kan åtgärdas. I programmet anges att Länsstyrelsen i sitt arbete med förorenade områden ska prioritera områden som påverkar vattenförekomster där det behövs åtgärder för att uppnå kvalitetskraven. Under 2022 har beslut tagits om förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för 2022–2027.

Utgångspunkter för sanering

Länsstyrelsens strategi för arbetet med förorenade områden utgår på ett övergripande plan från de utgångspunkter för sanering som Naturvårdsverket tagit fram. Utgångspunkterna lyder:

• Förorenade områden bör ej, varken ensamt eller tillsammans med annan exponering, leda till risker för människors hälsa.
• Yt- och grundvatten bör skyddas så att
  • kvaliteten är god och inte försämras
  • inga risker för skador på ekosystemen uppstår och särskilt skyddsvärda arter värnas, samt att
  • bakgrundshalterna inte ökar.
• Markmiljön bör skyddas så att ekosystemets funktioner kan upprätthållas i den omfattning som behövs för den planerade markanvändningen.
• Miljö- och hälsorisker bör bedömas i ett kort såväl som långt tidsperspektiv.
• Lika skyddsnivåer bör eftersträvas inom ett område som i stort sett har samma typ av markanvändning.
• Riskbedömning och utformning av åtgärd bör ta hänsyn till de konsekvenser som kan förväntas av ett förändrat klimat.

EBH-stödet

Länsstyrelsens uppdrag att kartlägga och inventera potentiella och konstaterade förorenade områden upphörde 2015. Länsstyrelsen kan därför inte längre prioritera att genomföra kontinuerlig kartläggning, eller så kallad inventering, av förorenade områden i länet.

Länsstyrelsens strategi går istället ut på att uppdatera och kvalitetssäkra databasen EBH-stödet via underlag, såsom undersökningar och anmälningar om sanering enligt 28 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, som inkommer till Länsstyrelsen från länets kommuner.

Det finns dock en eftersläpning i uppdateringen som bland annat beror på att det inte finns några krav på att rapporter ska delges Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen uppmuntrar länets kommuner att använda en speciell excel-fil för att kunna rapportera ny information om deras objekt till EBH-stödet.

Fysisk planering

Länsstyrelsens strategi för fysisk planering är att i första hand yttra sig i de fall då det inom det berörda området finns potentiellt eller konstaterat förorenade områden i databasen EBH-stödet eller nämns i ärendets handlingar. Områden där det finns eller funnits industrier som hanterat kemikalier som är flyktiga såsom klorerade lösningsmedel och vissa typer av oljor eller där risken för spridning är stor prioriteras.

Tillsyn

En handlingsplan för Länsstyrelsens tillsyn av förorenade områden 2024–2026 har beslutats under 2023. I planen har följande inriktning för tillsynen formulerats:

Länsstyrelsens tillsyn med förorenade områden ska ske på ett långsiktigt och hållbart sätt så att dessa områden inte utgör någon oacceptabel risk för nuvarande eller kommande generationers hälsa och miljön. Principen om att förorenaren betalar ska genomsyra allt tillsynsarbete.

Handlingsplan för tillsyn av förorenade områden 2024–2026 Pdf, 3.7 MB.

Tillsynsvägledning

I Länsstyrelsens arbete med förorenade områden prioriteras tillsynsvägledning högt.

Länsstyrelsens strategi för vägledning i tillsynsfrågor avseende förorenade områden utgår ifrån ett enskilt-, regionalt- och Mälardalsperspektiv. Dessutom prioriteras fokusområden avseende förorenade områden som finns med i den nationella tillsynsplanen. I de enskilda frågorna om tillsynsvägledning är strategin att besvara frågorna på ett kunskapshöjande sätt snarare än att påverka hur kommunhandläggaren ska agera. Det kan exempelvis ske genom att Länsstyrelsen delar med sig av erfarenheter från liknande fall eller hänvisar till relevant informationsmaterial.

I det regionala perspektivet är strategin att genom länsövergripande vägledningsinsatser höja kommunhandläggarnas kunskap och att öka samsynen i arbetet med förorenade områden. Det sker bland annat genom kommunbesök, informationsbrev, utbildningar och träffar.

Mälardalsperspektivet utgår ifrån samarbetet med länsstyrelserna i Dalarna, Gotland, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro där träffar och utbildningar genomförs samt informationsmaterial tas fram.

Statliga bidrag

Länsstyrelsens strategi för statliga bidrag är att informera om dessa i samband med länsövergripande tillsynsvägledande insatser samt det regionala programmet. I de fall ett område blir aktuellt förs vidare diskussioner med den ansökande kommunen. Länsstyrelsens egna bidragsansökningar görs ofta som en följd av tillsyn.

Prioriteringen av vilka potentiellt eller konstaterat förorenade områden som Länsstyrelsen ansöker om statligt bidrag för utgår dels från den regionala prioriteringslistan, dels från Naturvårdsverkets vägledningsmaterial kvalitetsmanualen (samt vägledningen för sanering av förorenade områden inför bostadsbyggande). För att ett område över huvud taget ska kunna prioriteras för statliga bidrag avseende förorenade områden ska det i någon mån vara utrett att det inte finns någon som är ansvarig för att genomföra undersökningar eller saneringar.

Sanering av förorenade områden, Naturvårdsverket (kvalitetsmanual) Länk till annan webbplats.