Mål, strategi och prioritering för arbetet med förorenade områden

Generations- och miljökvalitetsmål

Det övergripande målet inom miljöarbetet i Sverige är att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Som riktmärken för miljöarbetet finns 16 miljömål.

Ett av miljömålen är "Giftfri miljö" som har följande lydelse:

Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av främmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

Giftfri miljö, Sveriges miljömål Länk till annan webbplats.

Agenda 2030 – FN:s globala hållbarhetsmål

Agenda 2030 och de globala målen är ett samlat grepp för att skapa ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet och utveckling världen över.

Agenda 2030 består av 17 globala mål för en hållbar utveckling. Miljömålen och arbetet med förorenade områden är en del i detta arbete. Av de globala målen är det främst målen ”Hälsa och välbefinnande”, ”Rent vatten och sanitet för alla”, ”Hållbara städer och samhällen” samt ”Hållbar konsumtion och produktion” som har starkast koppling till förorenade områden.

Läs mer om ett av globala målen, Globala målen Länk till annan webbplats.

Regleringsbrev

Regeringen beslutar varje år om ett så kallat regleringsbrev för länsstyrelserna. I regleringsbrevet finns uppdrag och prioriteringsgrunder för länsstyrelsernas verksamhet. I det nuvarande regleringsbrevet för 2025 finns ett uppdrag som rör förorenade områden:

"Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som de har vidtagit för att återställa förorenade områden i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Länsstyrelserna ska bland annat redovisa hur de har arbetat med inventering av förorenade sediment. Länsstyrelserna ska även redovisa hur de har arbetat med övervakning, inventering och kartläggning av områden som förorenats av högflourerade ämnen, så kallade PFAS, samt hur de i övrigt har arbetat med att minska spridningen av PFAS och deras påverkan på människors hälsa och miljön."

Regeringen kan också peka ut en inriktning eller ge uppdrag till andra myndigheter som indirekt medför ytterligare uppdrag för länsstyrelsen, förutom de som står i regleringsbrevet.

Regleringsbrev 2025, Ekonomistyrningsverket (ESV) Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsens tillsynsmål

I Länsstyrelsen Stockholms handlingsplan för tillsyn av förorenade områden 2024–2026 finns två övergripande mål:

• Tillsynen bedrivs i en takt som möjliggör att den egeninitierade tillsynen av återkommande tillsynsobjekt i form av förorenade områden orsakade av nedlagda miljöfarliga verksamheter kan avslutas under 2050. [...]
• Genom tillsyn får Länsstyrelsen pågående miljöfarliga verksamheter att undersöka och vid behov avhjälpa sina förorenade områden.

De övergripande målen är uppdelade i ett antal delmål som beskrivs i handlingsplanen. Delmålen fungerar som indikatorer på måluppfyllelsen.

Handlingsplan för tillsyn av förorenade områden 2024–2026 Länk till annan webbplats.

Miljökvalitetsnormer för vatten

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt beslutade 2021 om miljökvalitetsnormer. De anger vilka kvalitetskrav som ska uppnås till 2027, bland annat för länets vattenförekomster. Under 2022 beslutades även förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för 2022–2027. Åtgärdsprogrammet beskriver de problem som finns i distriktets vatten, samt hur de kan åtgärdas.

Länsstyrelsen ska enligt åtgärdsprogrammet prioritera tillsyn vid förorenade områden som påverkar vattenförekomster.

Utgångspunkter för arbetet med förorenade områden

Länsstyrelsens strategi för arbetet med förorenade områden utgår på ett övergripande plan från de utgångspunkter för sanering som Naturvårdsverket tagit fram. Utgångspunkterna är:

• Förorenade områden bör ej, varken ensamt eller tillsammans med annan exponering, leda till risker för människors hälsa.
• Yt- och grundvatten bör skyddas så att
  • kvaliteten är god och inte försämras
  • inga risker för skador på ekosystemen uppstår och särskilt skyddsvärda arter värnas, samt att
  • bakgrundshalterna inte ökar.
• Markmiljön bör skyddas så att ekosystemets funktioner kan upprätthållas i den omfattning som behövs för den planerade markanvändningen.
• Miljö- och hälsorisker bör bedömas i ett kort såväl som långt tidsperspektiv.
• Lika skyddsnivåer bör eftersträvas inom ett område som i stort sett har samma typ av markanvändning.
• Riskbedömning och utformning av åtgärd bör ta hänsyn till de konsekvenser som kan förväntas av ett förändrat klimat.

Nationell tillsynsstrategi

En nationell strategi för tillsyn enligt miljöbalken har tagits fram i samverkan mellan Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten med flera vägledande myndigheter inom miljöbalkens område. Strategin gäller i tre år, 2022–2025.

Nationell strategi för tillsyn enligt miljöbalken, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.