Förutsättningar för arbetet med förorenade områden

Stockholms län utgörs av delar av landskapen Uppland och Södermanland och är uppdelat i 26 kommuner. Länet är till ytan räknat cirka 6 500 kvadratkilometer stort (1,6 procent av Sveriges totala yta) och befolkas av drygt 2,4 miljoner invånare (cirka 23 procent av landets befolkning 2023). Det gör länet till Sveriges folktätaste län. Befolkningen ökar årligen normalt med 30 000 till 40 000 invånare.

Berggrunden i Stockholms län utgörs till största del av kristallint urberg där gnejser, graniter och gnejsgraniter är vanliga. I länet är morän av sandig-moig typ med normalblockig yta den dominerande jordarten. Vid låglänta och skyddade områden är lera vanligt.

I länet finns det mer eller mindre sammanhängande stråk av större isälvsavlagringar, så kallade rullstensåsar. De mest kända är Stockholmsåsen och Rösaringsåsen. Åsarna har en viktig funktion som grundvattenmagasin.

I Stockholms tätbebyggda delar, och även i andra tätorter i länet, har mark och vattenområden fyllts ut med rivningsrester, sprängsten och jordmassor för att skapa byggbar mark eller för att jämna ut markytan. Fyllnadsmassorna kan vara av mycket blandad karaktär, och beroende på innehåll kan de vara mer eller mindre förorenade av miljö- och hälsofarliga ämnen.

I vissa delar av länet finns förhöjda halter av exempelvis arsenik i jord och berggrund som beror på naturligt förekommande mineral i berggrunden.

I länet finns det cirka 850 sjöar. Utöver Mälaren är det bara tre sjöar som är större än 10 kvadratkilometer. Vattendragen i länet är små, korta och rinner antingen direkt till kusten eller till Mälaren. Länets torra klimat, med liten nederbörd och därmed också låg avrinning, gör att de mindre vattendragen ofta torkar ut på sommaren.

Ett förändrat klimat med ändrade mönster för nederbörd och stigande havsnivåer kan komma att medföra ökad risk för översvämningar och skred. Det kan i sin tur innebära en förhöjd risk för spridning av föroreningar i mark och till vatten.

Statens geotekniska institut och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har kartlagt särskilda riskområden i ett förändrat klimat. Länsstyrelsernas guide om översvämningsrisker finns på webbplatsen EBHportalen.se.

Förorenade områden i ett förändrat klimat, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Guide till översvämningsrisker, EBHportalen.se Länk till annan webbplats.

Stockholms län har en rik industriell historia som präglar vår omgivande miljö än idag. Här finns vallonbruk med bruksgator och herrgårdar. Här finns samhällen som vuxit fram kring industrier under 1900-talet. Här finns även den stora industristaden Stockholm, med flera stora och för hela regionen och riket betydelsefulla industrier.

Ett tydligt drag i Stockholms industrihistoria är att industrierna har flyttat allt längre ut från stadens centrum. Under 1800-talet låg de flesta industrierna i tätortsnära lägen. Vid sekelskiftet förlades nya industrier till närförorterna och en del äldre industrier flyttade ut från stadens centrum.

I flera av länets kommuner har industrin endast haft marginell betydelse. Dessa kommuner har i stället stått för försörjningen av staden och industrierna. Det gäller såväl livsmedel från mejerier, handelsträdgårdar och jordbruk som byggmaterial från tegelbruk och stenbrott.

De gamla industriernas verksamheter kan i vissa fall ha orsakat förorenade områden, platser där förhöjda halter av hälso- och miljöfarliga ämnen hittas i mark och vatten. I Stockholms län finns cirka 12 000 potentiellt eller konstaterat förorenade områden.