Så mår miljön

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller mellan åren 2015-2020.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev om miljöövervakning

Två gånger om året skickar Länsstyrelsen Skåne ut e-post med senaste halvårets miljöövervakning. Anmäl er till utskicket genom att kontakta: johanna.ragnarsson@lansstyrelsen.se.

Skånes miljöövervakningsprogram

Det nuvarande miljöövervakningsprogrammet som gäller för Skåne består av 33 delprogram och sträcker sig över perioden 2015-2020. Länsstyrelsen har i stor utsträckning valt att fortsätta med den regionala miljöövervakning som pågått under programperioden 2009-2014. Tidigare satsningar på bland annat på grundvattenövervakning, marin övervakning och övervakning av biologisk mångfald kvartstår. Utöver detta prioriteras även övervakning av miljögifter och hälsa.

Mer om den regionala miljöövervakningen hittar du under respektive miljömål i listan nedan (det finns ingen regional miljöövervakning under miljömålen Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö)

I det tätt befolkade Skåne blir effekterna av ett förändrat klimat tydligt kännbara för många människor. Kusterosionen drabbar områden med erosionskänslig mark, och Skåne tillhör där ett av Sveriges mest utsatta områden. Ett mildare klimat gör att jordbruksproduktionen kan öka, men kan också medföra användandet av nya bekämpningsmedel och ökad användning av gödselmedel. Klimatrelaterad miljöövervakning håller ännu på att utvecklas.

​Regionala delprogram

Svenska Fenologinätverket , Naturens kalender
Svenska fenologinätverket är ett samarbete mellan universitet, miljöövervakande myndigheter och frivilliga. Syftet är att samla in data på växters respons på årtidsväxlingar tex lövsprickning, blomning och höstlövinträde. Genom att jämföra data från år till år samt med resultat från motsvarande undersökningar kring sekelskiftet 1900 får man kunskap om hur träd och kärlväxters växtsäsong förändras på grund av klimatpåverkan. Det regionala gemensamma delprogrammet kompletterar och bygger ut befintlig nationell fenologiövervakning. År 2020 planeras en rapport som utvärderar och analyserar resultaten för perioden.

Ett antal andra delprogram skulle kunna användas till klimatövervakning men finns beskrivna under andra miljökvalitetsmål:

Häckande fåglar

Flyttfågel vid falsterbo

Vattenkvalitet i sjöar​

Nationell miljöövervakning

Naturvårdsverkets miljöövervakning av klimatet är under uppbyggnad och är koncentrerad på övervakning i fjällen.

Kontaktperson:

Johanna Ragnarsson, 010-224 15 97, Johanna.Ragnarsson
@lansstyrelsen.se

Skånes närhet till kontinenten innebär större intransport av luftföroreningar jämfört med andra delar av landet. Skåne är också utsatt för mycket transittrafik och är omgivet av kraftigt trafikerad sjöfartstrafik i tre vädersträck. Allt detta belastar Skånes luftkvalité. Å andra sidan har Skåne mycket goda kollektivtrafikmöjligheter och ett väl utbyggt cykelbanenät. Miljö-övervakningen i Skåne syftar till att dokumentera och att kartlägga luftmiljön i länet samt ta fram underlag för bedömning av hälso- och miljöeffekter.

​​​Regionala delprogram

Marknära ozon, Ozonmätnätet i södra Sverige
Ozon har skadliga effekter på både människors hälsa och på vegetation. Delprogrammet är ett gemensamt delprogram som drivs av ett antal länsstyrelser och luftvårdsförbund och ska ge en mer heltäckande bild över ozonbelastningen i bakrundsmiljön i södra Sverige. I Skåne län görs mätningar för närvarande på fyra lokaler: Vavihill (timbasis), Skillinge, Stjärneholm och Klintaskogen. Resultaten kommer att presenteras i en gemensam rapport och publiceras på Länsstyrelsens hemsida. Data lagras på zonmätnätets hemsida hos IVLlänk till annan webbplats

Beräkningar av data från emissionsdatabasen (EDB) för utomhusluft
Med hjälp av data från den regionala emissionsdatabasen (utsläppsdatabas) analyseras luftkvalitet i ett större regionalt samhällsperspektiv. Till exempel studeras olika föroreningskällors betydelser för halter och olika regioners utsatthet. Resultaten kommer sammanställas i rapporter och publiceras på Länsstyrelsens hemsida. Den regionala emissionsdatabasen ägs av Skånes luftvårdsförbund och förvaltas av Malmö stads miljöförvaltning. Databasen korreleras och valideras ständigt med resultat från nya mätningar. Läs mer om den regionala emissionsdatabasen länk till annan webbplats

Befolkningens exponering för luftföroreningar/ modelleringar i emissionsdatabasen (EDB)
Delprogrammet syftar till att utvärdera hälsoproblem kopplade till luftföroreningar. Man kommer bl.a. att titta vidare på kopplingar mellan ozon och ohälsa. Undersökningarna görs av Arbets- och miljömedicin (AMM) på Lunds universitet. Resultaten kommer att sammanställas i en rapport och publiceras på Länsstyrelsens hemsida. Arbets- och miljömedicin (AMM) på Lunds universitet länk till annan webbplats

Förtätning av miljöhälsenkäten
Vart fjärde år genomförs en nationell miljöhälsenkät för att beskriva vilken betydelse olika miljöfaktorer har för befolkningens hälsa. Skåne län förtätar denna enkät för att få ett bättre regionalt resultat. Resultatet ska ge en fingervisning om vilka hälsoproblem som är viktiga att jobba med i länet. Senaste enkäten skickades ut år 2015 och riktades till vuxna. Den nationella miljöhälsoenkäten genomförs av Institutionen för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet och de har även de regionala enkätsvaren. De regionala enkätsvaren finns även på Arbets- och miljömedicin (AMM) på Lunds universitet. En regional miljöhälsorapport kommer att tas fram 2017.

Institutionen för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet länk till annan webbplats

Arbets- och miljömedicin (AMM) på Lunds universitet länk till annan webbplats

Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Naturvårdsverkets hemsida. Följande nationell övervakning berör Skåne:

  • Försurande och övergödande ämnen i luft och nederbörd
  • Krondroppsnätet (deposition, markvattenkemi och lufthalter)
  • Marknära ozon
  • Metaller i luft och nederbörd inklusive kvicksilver
  • Metaller i mossa
  • Partiklar och sot i luft
  • Flyktiga organiska ämnen (VOC) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i luft
  • Organiska miljögifter i luft och nederbörd
  • Pesticider i luft och nederbörd
  • Cancerframkallande ämnen i tätortsluft
  • Urbanmätnätet luft
  • Mätningar av miljöföroreningar hos unga vuxna
  • Mätningar av tungmetaller i barn i Landskrona

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Luft länk till annan webbplats

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI)​länk till annan webbplats

Övrig miljöövervakning

Skånes Luftvårdsförbund: Skånes Luftvårdsförbund genomför fortlöpande övervakningar av luftkvalitet. Läs mer om Skånes Luftvårdsförbundlänk till annan webbplats

Krondroppsnätet: Krondroppsnätet bedrivs på uppdrag av luftvårdsförbund, länsstyrelser, Naturvårdsverket och företag. Inom ramen för detta utförs bland annat bakgrundsmätningar av luftkvalitet. Krondoppsnätets webbplatslänk till annan webbplats

Tungmetaller i stoft i Landskrona: Miljöförvaltningen i Landskrona har sedan 1988 utfört mätningar i kommunen i syfte att övervaka mängder och spridning av metaller i stoft. Provtagning av fallande stoft sker månadsvis och ungefär vart 5.e år utförs mätningar på svävande stoft. Man har också testodlingar som analyseras för tungmetaller. Läs mer på Landskrona stads webbplatslänk till annan webbplats

Kommunal övervakning: Kommunerna följer upp luftkvalitet i tätorter till följd av krav i luftkvalitetsförordningen. Många kommuner genomför denna övervakning genom att delta i Urbanmätnätet. Urbanmätnätets webbplatslänk till annan webbplats

Kontaktperson:

Karin Söderholm, 010-224 16 65, Karin.Soderholm@lansstyrelsen.se eller Susanne Dahlberg, 010-224 12 87, Susanne.Dahlberg@lansstyrelsen.se   

Svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak är de ämnen som har störst betydelse för försurningen. Men trots att de totala utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider i Europa har minskat rejält under de senaste tjugo åren så har det endast lett till en långsam förbättring av Sveriges sjöar och vattendrag. Inhemsk sjöfart, ökat uttag av biomassa ur skogen och en ökad nederbörd med ett förändrat nederbördsmönster kan förväntas fortsätta driva försurningsprocessen framåt.

​​​Regionala delprogram

Vattenkvalitet i sjöar (Nationella omdrevssjöar)
Vattenkvalitet i sjöar är delvis en fortsättning på riksinventerings-programmet och omfattar provtagning av vattenkemi i 800 sjöar per år. Under en sexårsperiod tas prover i 800 sjöar, därefter börjar omdrevet om och de sjöar som provtagits första året provtas igen. Omdrevet omfattar därmed 4 800 sjöar. Sjöarna är utvalda genom en stratifierad slumpning ur SMHI:s sjöregister. Resultaten kan räknas om till att beskriva fördelningen av tillståndet i alla Sveriges sjöar som är större än 1 ha. Rådatan finns på Statens lantbruksuniversitets (SLU) hemsidalänk till annan webbplats

Ett flertal andra delprogram berör miljömålet Bara naturlig försurning men finns beskrivna under andra miljökvalitetsmål:

Beräkningar av data från emissionsdatabasen (EDB) för utomhusluft

Vattenkvalitet i sjöar (regionalareferenssjöar)

Vattenkvalitet i vattendrag

Skånska sjöar

Stormusslor

Kiselalger i vattendrag

Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Naturvårdsverkets hemsida, främst inom programområdet Sötvatten. En rad nationella delprogram som till exempel trendstationer för sjöar och vattendrag, flodmynningar, IKEU vattendrag referens, IKEU sjöar referens med flera ger kontinuerlig information från tidsserier som kan användas för att tolka försurningsstatus och förändring i okalkade vatten. IKEU-programmets övriga delprogram ger motsvarande information ifrån kalkade vatten.

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Sötvattenlänk till annan webbplats

Kontaktperson:

Thomas Lakowitz , 010-224 14 47,  Thomas.Lakowitz@lansstyrelsen.se 

Kemikalieanvändningen i samhället är mycket stor och nya ämnen utvecklas och släpps ut på marknaden. Trots vissa grundläggande kunskapskrav i EU:s kemikalielagstiftning REACH, är kunskapsbristen stor vad gäller kemiska ämnens egenskaper och deras farlighet. Inom miljöövervakningen studerar vi vilka miljögifter som finns i miljön, i vilka halter och om halterna är farliga. Dessutom kan man följa om halterna av olika miljögifter ökar eller minskar över tid. Vi kan också följa upp effekten av insatta åtgärder för att minska spridningen av miljögifter.

​​​Regionala delprogram

Screening av miljögifter
Genom screening av miljögifter kartläggs förekomsten av nya potentiella miljögifter i miljön. Undersökningen kan ske vid ett eller ett par tillfällen för ett ämne för att se om ämnet finns i miljön och om människa och miljö påverkas. Målet för en screening är att fungera som ett tidigt varningssystem för nya miljögifter, där sedan ytterligare undersökningar kan behövas för att uppskatta ämnets källor och flöden. Screeningen ger också underlag för att avgöra om ett ämne ska tas med i regelbundna tidsserier. Data lagras på IVL Svenska miljöinstititetlänk till annan webbplats

Miljögifter regional screening
Syftet med delprogrammet är att fånga upp regionala miljöövervakningsbehov som dyker upp allteftersom. Undersökningar som kan komma att göras inom delprogrammet kan till exempel vara analys av miljögifter i fisk eller skarv, analys av miljögifter i dagvatten eller vid avloppsreningsverk.

Bekämpningsmedel i åar i jordbrukslandskapet
Syftet med delprogrammet är att undersöka omfattningen av problemet med bekämpningsmedel i ytvatten i jordbruksdominerade områden i Skåne. Delprogrammet bör också leda till en ökad medvetenhet vad gäller läckage av bekämpningsmedel och behovet av åtgärder för att minska läckaget. Data lagras i pesticiddatabasen hos Statens lantbruksuniversitet (SLU)länk till annan webbplats

Rapporter:

Bekämpningsmedeli skånska vattendrag - Resultat från den regionala miljöövervakningen 2016

Bekämpningsmedel i Skånska vattendrag - Redovisning av resultatet från den nationella och regionala miljöövervakningen 2015​

Ett antal andra delprogram skulle kunna användas för att följa upp Giftfri miljö men finns beskrivna under andra miljökvalitetsmål:

Grundvattenövervakning

Grundvatten påverkat av tätort och jordbruk

Beräkningar av data från emissionsdatabasen (EDB) för utomhusluft

Vattenkvalitet i sjöar

Vattenkvalitet i vattendrag

Kiselalger i vattendrag

​​Nationell miljöövervakning

Inom den nationella miljöövervakningen sker övervakning av miljögifter inom programområdet Jordbruksmark. I Skåne provtas bekämpningsmedel i ett typområde (Vemmenhög) samt i 2 stora skånska åar Skivarpsån och Vege å. SLU utför denna övervakning.

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Jordbruksmarklänk till annan webbplats

Övrig övervakning

Miljögifter och vattenförvaltningen:Inom Vattendirektivet (VD) arbetar man med statusklassificering och åtgärder för miljögifter kallade prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen.

Recipientkontroll: Framför allt vattenvårdsförbund och vattenråd bedriver miljögiftsövervakning inom ramen för recipientkontrollprogram.

Kontaktperson:

Pardis Pirzadeh, 010-224 15 88, Pardis.Pirzadeh@lansstyrelsen.se

Större delen av Skånes sjöar, vattendrag och kust är starkt påverkat av övergödning. En bidragande orsak till detta är att ungefär hälften av Skånes areal utgörs av jordbruksmark
samt att det är ett tättbefolkat län med flera större tätorter, industrier, reningsverk, enskilda avlopp med mera. Övergödningen påverkar både förutsättningarna för den biologiska mångfalden liksom människornas möjlighet att allsidigt använda mark och vatten som resurs samt för friluftsliv och bad.

​​​Regionala delprogram

Typområden jordbruksmark
Syftet är att att kartlägga och kvantifiera odlingsåtgärdernas och klimatets betydelse för yt- och grundvattenkvaliteten. Delprogrammet ger kvantitativa data på läckage av näringsämnen till ytvatten och grundvatten och är underlag för modellberäkningar. Utvärderingen sker på nationell nivå. Data lagras på Statens Lantbruksuniversitet (SLU)länk till annan webbplats

Ett flertal andra delprogram berör miljömålet Ingen Övergödning men finns beskrivna under andra miljökvalitetsmål:

Beräkningar av data från emissionsdatabasen

Beräkningar av data från emissionsdatabasen (EDB) för utomhusluft

Vattenkvalitet i sjöar

Vattenkvalitet i vattendrag

Skånska sjöar

Stormusslor

Kiselalger i vattendrag

Vattenkvalitet i sjöar, kartering

Hanöbukten trendområde

Hydrografi, kemi, plankton i havet, sydkusten

Hav i balans samt levande kust och skärgård Kustfisk beståndsövervakning (Provfiske utanför Barsebäck)

Bekämpningsmedel i åar i jordbrukslandskapet

Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Naturvårdsverkets hemsida. Följande nationell övervakning (inom programområdet Jordbruksmark) berör Skåne:

  • Observationsfält på åkermark
  • Typområden på jordbruksmark

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Jordbruksmarklänk till annan webbplats

Övrig miljöövervakning

Även vattenvårdsförbunden övervakar närsaltsbelastningen. Övervakning av vattenvårdsförbunden är beskrivna under programområde sötvatten och kust och hav.

Kontaktperson:

Thomas Lakowitz , 010-224 14 47,  Thomas.Lakowitz@lansstyrelsen.se 

Skåne är kraftigt urbaniserat med ett stort infrastrukturnät och hög befolkningstäthet. Trycket på sjöar och vattendrag är stort både ur ett friluftslivsperspektiv men också ur ett användar-perspektiv. Inom miljöövervakningen prioriteras bland annat att fortsätta med kemisk-fysikaliska analyser i sjöar och vattendrag. Flera av de ingående vattnen har kontinuerliga mätserier som idag är ca 30 år långa och har därför ett stort värde när det gäller att utvärdera förändringen över tiden i de skånska vattnen.

​​​Regionala delprogram

Stormusslor
Stormusslor är en mycket hotad artgrupp. Populationsminskning av stormusslor kan kopplas till eutrofiering och försurning av vattendragen, igenslammade bottnar och försvinnande av värdfiskar. Syftet med delprogrammet är att övervaka kända stormusselbestånd för att få en samlad helhetsbild av statusen, hotbilder och åtgärdsbehov. Insamlad data matas in i den nationella databasen Musselportalenlänk till annan webbplats.

Länsstyrelsen har sammanställt alla kiselalgsundersökningar i Skåne

Datasetet är en sammanställning av samtliga av Länsstyrelsen kända kiselalgsundersökningar genomförda i Skåne län under perioden 1997-2014. Data har inhämtats från nationell (SLU), regional (Länsstyrelsen Skåne) och lokal (kommuner) miljöövervakning, kalkeffektuppföljning, den samordnade recipientkontrollen, åtgärdsprojekt, tillsyn, MKB mm.

I vår geodatakatalog kan du ladda ner GIS-skikt med data från samtliga kiselalgsundersökningar. Geodatakatalogenlänk till annan webbplats

Datasetet kommer att byggas på med mätningar från 2015 inom kort och sedan löpande efterhand som de samlas in.

Kiselalger avslöjar hur vattendragen mår

På stenar och växter i sjöar och vattendrag sitter små alger med hårda kiselskal, så kallade kiselalger. Algerna är så små att de endast kan ses i mikroskop men de finns i nästan alla vatten. Det finns en mängd olika arter av kiselalger och eftersom varje art har specifika preferenser på sin vattenmiljö kan en analys av kiselalgernas artsammansättning berätta om platsens vattenkvalité. Till exempel kan man få information om surhetsgraden i vattnet, övergödning och förekomst av föroreningar.

En hög andel missbildade kiselalgsskal kan visa på någon form av störning på lokalen, tex förekomst av tungmetaller i vattnet. Studier gjorda i Skåne visar att även bekämpningsmedel kan upptäckas på detta sätt. En hög andel deformerade kiselalgsskal indikerar således ett behov av vidare provtagning.

Många fördelar framför vattenkemisk provtagning

Fördelen med att ta prover på kiselalger istället för att göra kemiska vattenanalyser är flera. Ett vattenprov är en ögonblicksbild och kan ge ett missvisande resultat när värden fluktuerar. En analys av kiselalger ger en mer säker bild då det speglar vattendragets förhållanden under en längre period. Samtidigt kan kiselalgerna snabbt reagera på större förändringar i miljön på grund av deras korta generationstid. Kiselalgspreparat kan också lagras under en lång tid.

Resultaten används för att bestämma om god ekologisk status råder eller inte i vattendraget, och kommer även att användas för miljömålsbedömningar.

Vattenkvalitet i sjöar (Regionala referenssjöar)
Målet med delprogrammet är att upprätta tidsserier för att detektera eventuella kemiska och biologiska förändringar som beror av storskaliga förändringar i miljön som till exempel klimatförändringar eller ändrad deposition av luftföroreningar. Sjöarna som ingår i programmet är därför inte påverkade av någon lokal miljöstörning. Delprogrammet är en förtätning av mätningarna i de nationella trendsjöarna. Rådata kan hämtas på Svergies lantbruksuniversitets (SLU)länk till annan webbplats

Vattenkvalitet i vattendrag (Regionala referensvattendrag) Att följa förändringar över tiden i representativa vattendrag som saknar direkt påverkan från utsläpp eller markanvändning. Att förtäta delprogrammet för nationella trendvattendrag. Delprogrammet omfattar kemisk-fysikaliska analyser. Programmet skiljer sig från det nationella programmet genom att kvicksilver (Hg) inte analyseras, däremot analyseras andra metaller (Cu, Zn,Cd, Pb, Cr, Ni, Co, As och V) vartannat år. Nytt denna period är att kiselalger kommer att analyseras vartannat år. Data kan hämtas på Svergies lantbruksuniversitets hemsida (SLU)länk till annan webbplats

Skånska sjöar (Referenssjöar regional Skånska sjöar)
Syftet är att övervaka långsiktiga förändringar i relativt opåverkade skånska grunda slättsjöar, speciellt med avseende på eutrofiering. Resultaten används framför allt för att följa och beskriva näringsstatus och övergödningsproblematiken hos sjöar i Skånes jordbruksområden. Delprogrammet omfattar kemisk-fysikaliska analyser. På sikt är intentionen att utöka med biologiska analyser, i första hand växtplankton. Data kan hämtas på Svergies lantbruksuniversitets hemsida (SLU)länk till annan webbplats

Fiskeundersökningar i Kävlingeån/Håstad mölla
Syftet med delprogrammet är att följa tillstånd och trender för nedströmsvandrande fisk (framförallt laxfiskar, både i form av utlekt fisk och smolt) antal och storlekssammansättning. Fällan ger bra underlag för utformningen av fiskevårdsåtgärder och fiskeföreskrifter. Data finns hos Länsstyrelsen.

Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Havs- och Vattenmyndighetens. Följande nationell övervakning berör Skåne:

  • Trendstationer Vattendrag
  • Trendstationer Sjöar
  • Stormusslor

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Sötvattenlänk till annan webbplats

Övrig miljöövervakning

Statusklassning inom vattenförvaltningsarbetet: Alla vatten ska ha god status och vattenkvaliteten får inte försämras. Det är målsättningen med EU:s ramdirektiv för vatten, som syftar till ett långsiktigt och hållbart utnyttjande av våra vattenresurser. EU:s ramdirektiv för vatten, vattendirektivet, trädde i kraft år 2000 och är nu införlivat i svensk lagstiftning, främst i Vattenförvaltningsförordningen.

Biotopkarteringar: Både Länsstyrelsen och kommuner genomför biotopkarteringar i flera skånska vattendrag och några få sjöar. Biotopkarteringar handlar om att beskriva kvalitén på olika livsmiljöer (biotoper), i och kring vattendraget. Karteringarna av de skånska vattendragen används som underlag för att kunna bedöma vilka hot som finns och vilka åtgärder som är nödvändiga för att förbättra livsmiljöer och vandringsförhållanden för vattenanknutna växter och djur.

Kalkeffektuppföljning: Skåne län har haft stora problem med försurning. Sedan slutet av 1970-talet har sjöar och vattendrag därför kalkats. Uppföljningen behövs som planeringsunderlag för kommande omkalkningsinsatser och för att kontrollera om uppsatta mål nås. Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för kalkningsverksamheten, medan länsstyrelserna ansvarar för verksamheten på länsnivå.

Samordnad recipientkontroll (SRK): Samordnad recipientkontroll förekommer inom 15 vattendragsförbund, vattenråd eller motsvarande i Skåne. Ett vattenvårdsförbund består av olika parter som gör utsläpp till ett visst vatten, mestadels större industrier och kommuner. Sammanlagt utförs regelbundna provtagningar på närmare 300 platser i sjöar och vattendrag, spridda över hela länet. Mätningar görs främst av närsalter och annan vattenkemi, men i varierande grad också av biologiska parametrar (t.ex. bottenfauna, kiselalger, provfisken) och tungmetaller i näckmossa eller sediment.

Övervakning enligt fiskevattendirektivet: I Skåne finns fem vatten som kontrolleras enligt fiskvattendirektivet: Ivösjön, Vombsjön, Ringsjön, Rönne å och Stensån.

Fiskräknarstation i Nybroån/Köpingebro fd sockerbruk: 2013 slutfördes byggandet av en fiskräknarstation i Nybroåns nedre del. Fiskräknaren har byggts och inansierats via Länsstyrelsen Skåne och för den löpande skötseln står Ystadsorten fiskevårds- och sportfiskeförening. Räknaren är uppkopplad via en hemsida på vilken man löpande kan följa vandringen och ta del av filmer från de fiskar som passerat upp eller ner. 

ÅGP för hotade arter: För tillfället sker inventering av mal i Helge å-systemet som en uppföljning av de utplanteringsinsatser som skett där. Utförare är Kristianstads vattenrike och delfinansieringsker med medel från åtgärdsprogram för hotade arter. Några andra inventeringar som kan anses vara ett underlag till eller kunna bli miljöövervakning sker inte i nuläget.

Uppföljning inom skyddade områden
Uppföljning inom skyddade områden för vattenmiljöer i Skåne är planerat för stormusslor, makrofyter och hårklomossa

Kontaktperson:

Vibeke Lirås, 010-224 14 67,  Vibeke.Liras@lansstyrelsen.se

Tillräckligt med grundvatten av god kvalitet är en förutsättning för såväl ett ekosystem i balans som god hälsa. Skåne är ett tätbefolkat län med många tätorter, vägar och miljöfarliga verksamheter samt mycket jordbruksmark och stora grundvattenuttag. Miljöövervakningen visar tydligt att det skånska grundvattnet påverkas negativt.

​Regionala delprogram

Grundvattenövervakning
Delprogrammet behövs för att förbättra basdata i och med att det saknas tillräcklig kunskap om många grundvattenförekomster samt för att se förändringar över tid av grundvattenkvaliteten. Resultaten lagras regionalt på Länsstyrelsen i Skåne län och nationellt i databaserna VISS (VattenInformations System i Sverige) och DGV (Vattentäktsarkivet).

En utvärdering gjord på hittills insamlade data visar att det på många håll finns stora kvalitetsproblem i grundvatten. I en tredjedel av proven hittades bekämpningsmedel och ungefär 40 % av proven hade onaturligt höga nitrathalter. Däremot är det svårt att säga om halterna av olika ämne ökar eller minskar och provtagningen kommer därför följas upp under den här programperioden.

Grundvattennivåer i områden med risk för överuttag
Delprogrammet kommer att resultera i det första regionala övervakningsnätet av grundvattennivåer i länet. Det kommer att öka kunskapen kring förändringar och tillstånd gällande grundvattennivåerna på olika platser samt förbättra underlaget för att kunna bedöma den kvantitativa statusen av grundvattenförekomster. Datalagring sker främst av SGU men kommer även ske regionalt på Länsstyrelsen Skåne och nationellt i databasen VISS (VattenInformations System i Sverige).

Grundvatten påverkat av tätort och jordbruk
Provtagning och analys av grundvatten för översiktlig bild av storskalig påverkan från tätort och jordbruk på grundvattenkvaliteten. Fokus kommer att ligga på tätortspåverkan. Resultaten lagras regionalt på Länsstyrelsen i Skåne län och nationellt i databaserna VISS (VattenInformations System i Sverige) och DGV​(Vattentäktsarkivet). Länsstyrelsen kommer även att göra en egen utvärdering.

​Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Havs- och Vattenmyndighetens hemsida. Följande nationell övervakning berör Skåne:

  • Referensstationer i grundvatten

Information om den nationella miljöövervakningen av grundvattenlänk till annan webbplats

Kontaktperson:

Pardis Pirzadeh, 010-224 15 88,  Pardis.Pirzadeh@lansstyrelsen.se

Skåne har en lång kuststräcka en mycket varierad marin miljö. Kusten är attraktiv för en rad olika intressen och belastningen på havet är stor. Vattendragen transporterar stora mängder näringsämnen till havet vilket leder till övergödning med bland annat ovanligt stora algblomningar som följd. Från industrier, jord- och skogsbruk, våra samhällen, hamnar och olika mänskliga aktiviteter sker också utsläpp till havet av giftiga ämnen.

Regionala delprogram

Alla de regionala delprogrammen är kompletteringar till de nationella programmen med utökade regionala provtagningar.

Hydrografi, kemi och plankton i havet, sydkusten
En komplettering av det nationella delprogrammet "Fria vattenmassan" med en provstation vid den östra delen av sydkusten (Abbekås). Syftet är att med hydrografiska, kemiska och biologiska mätningar bättre kunna påvisa effekter av främst övergödning. Också syreförhållanden och förekomst av svavelväte kartläggs. Insamlad data lagras hos SMHI.länk till annan webbplats

Mjukbottenfauna i kust och hav
Delprogrammet ska bidra till att regionalt och lokalt visa kemiska och biologiska förändringar mellan år som en effekt av främst övergödning samt att följa den biologiska mångfalden. Insamlad data lagras hos SMHI.​länk till annan webbplats

Kustfisk beståndsövervakning
Kustfiskövervakning pågår i områden där lokal mänsklig påverkan är obetydlig. Övervakningen ska kartlägga tillståndet hos fisksamhället och spegla naturliga variationer i bestånden samt fånga upp storskaliga förändringar. Resultatet förväntas fungera som referensområde i jämförelse med områden med påverkan. I Skåne sker kustfiskbeståndsbevakningen utanför Barsebäck och ingick tidigare som en del av recipientkontrollen för Barsebäcks kärnkraftverk. Data lagras hos SLU.​länk till annan webbplats

Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Havs- och Vattenmyndighetens hemsida. Följande nationell övervakning berör Skåne:

  • Fria vattenmassan​
  • Makrofauna mjukbotten
  • Integrerad kustfiskövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Kust och Hav länk till annan webbplats

Övrig övervakning

Recipientkontroll genom Skånes kustvattenförbund: Det finns idag tre kustvattenvårdsförbund och en kustvattenkommitté längs Skånes kust som utför samordnad recipientkontroll.

Övriga inventeringar: Länsstyrelsen har de senaste åren gjort ett antal marina undersökningar utanför ramen för miljöövervakningen. Tex har det gjorts botteninventering i sydöstra Kattegatt (2014), undersökningar av grunda bottnar i Hanöbukten (2015) och inventering av marint mikroskräp längs Skånes kust (2015).

Kontaktperson:

Charlotte Carlsson, 010-224 12 68,  Charlotte.Carlsson
@lansstyrelsen.se
och Jonas Gustafsson, 010-224 13 45, jonas.m.gustafsson
@lansstyrelsen.se  

Under de senaste 150 åren har en stor del av Skånes våtmarker försvunnit, till största delen på grund av utdikning, rationalisering och mekanisering både av jord- och skogsbruk. Den tidigare trenden med allt färre och mindre våtmarker har dock vänts under senare år framför allt på grund av nyanläggning av våtmarker i jordbrukslandskapet.

​​​​Regionala delprogram

Rikkärr
Rikkärren är påverkas starkt av de strukturförändringar som sker i jordbruk och skogsbruk och är därför viktiga att övervaka. Övervakningen ska kunna följa Skånes rikkärr över tid när det gäller strukturer och artsammansättning som visar på om rikkärren i Skåne har gynnsam bevarandestatus eller inte. Inventeringen är tänkt att utföras under 2019-2020. Lagring av inventeringsdata sker på länsstyrelsen.

Under 2016 startade Länsstyrelsen och SGU även ett projekt där vi övervakar grundvattennivåerna i ett antal rikkärr.

Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Naturvårdsverkets hemsida. Följande nationell övervakning berör Skåne:

  • Satellitbaserad övervakning av våtmarker

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Våtmarklänk till annan webbplats

Övrig övervakning

Uppföljning inom skyddade områden: Våtmarker inom skyddade områden hanteras främst genom uppföljning av rikkärr och groddjur

Övervakning av groddjur biogeografisk uppföljning: Flera av Sveriges groddjur som ingår i habitatdirektivet har sina huvudförekomster i Skåne. Det finns därför ett nationellt ansvar för övervakning av groddjur i Skåne.

Kontaktperson:

Kristian Nilsson, 010-224 15 20, Kristian.Nilsson@lansstyrelsen.se

Skåne skogslandskap kännetecknas av mycket ädellövskog och avsaknad av naturlig granskog. Det medför att vi i Skåne har ett stort nationellt ansvar för bland annat bokskogar, asksumpskogar och andra ädellövskogar. Dessa biotoper har många hotade och sällsynta arter av insekter, svampar och lavar.

​​​Regionala delprogram

Miljötillstånd i skogslandskapet
Ett samarbete mellan alla län i Sverige. Projektet syftar till att följa förändringar i skogslandskapet genom att återkommande göra sammanställningar av data från Riksskogstaxeringen. Riksskogstaxeringen kan ge svar på frågor som hur mycket skog det finns, hur mycket det finns av olika skogstyper samt hur mycket grova träd och död ved det finns. Rådata finns hos Statens Lantbruksuniversitet (SLU) länk till annan webbplats

Rapporten "Uppföljning av miljötillståndet i skogslandskapet baserat på riksskogstaxeringen" (2015)

Tidigare delprogram -epifytiska mossor och lavar
Inom förra programperioden inventerade trädlevande lavar och mossor i värdefulla bokskogar. Övervakningen var ett samarbetsprojekt med Halland, Kronoberg och Blekinge och löpte fram till 2015. All inventeringsdata läggs in i artportalen. Nästa uppföljande inventering planeras till efter 2020.

Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Naturvårdsverkets hemsida. Följande nationell övervakning berör Skåne:

  • Markinventeringen (MI)

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Skoglänk till annan webbplats

Övrig miljöövervakning

Riksskogstaxeringen (RT): Riksskogstaxeringen utförs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och har som främsta syfte är att beskriva tillstånd och förändringar i Sveriges skogar. Uppgifterna används exempelvis för uppföljning och utvärdering av aktuell skogs-, miljö- och energipolitik. Riksskogstaxeringen har nära operativt samarbete med Markinventeringen, under den gemensamma beteckningen Riksinventeringen av skog – RIS. Mer information om Riksskogstaxeringens på SLU:s hemsida länk till annan webbplats

Uppföljning av miljöhänsyn i ädellövskog: Uppföljning av miljöhänsyn i ädellövskog är ett utvecklingsprojekt inom Skogsstyrelsen Skånes distrikt. Målsättningen är att ta fram en metod för hur man kan följa upp miljöhänsyn i ädellövskog.

Uppföljning av biologisk mångfald i skog med höga naturvärde: Skogsstyrelsen genomför "Uppföljning av biologisk mångfald i skog med höga naturvärden" med fokus på nyckelbiotoper.

Kontaktperson:

Gudrun Berlin, 010-224 12 41, Gudrun.Berlin@lansstyrelsen.se  och Kristian Nilsson, 010-224 15 20, Kristian.Nilsson@lansstyrelsen.se

Trenden i Skåne har länge varit att odlingslandskapet minskar i omfattning och artinnehåll. Naturbetesmarker och slåtterängar står inför problem som upphörd hävd, bristande lönsamhet och igenplantering och delar av den värdefulla åkermarken exploateras och bebyggs. Det finns dock övervakning som tyder på att trenden kan hålla på att vända. Trenden för ett flertal fåglar i odlingslandskapet ha vänt de senaste 10 åren i Skåne. Och åtgärder som till exempel anläggandet av våtmarker har gjort att ett flertal groddjur ökar i antal och utbredning i landskapet.

Regionala delprogram

Strandängsfåglar
Strandängsfåglar är bra indikatorer för strandängars bevarandestatus och dessutom är flertalet strandängsfåglar i sig hotade. Mycket medel läggs för att bevara strandängar och strandängsfåglar. Det finns därmed ett stort behov för att följa utvecklingen över tid när det gäller förändringar av antalet strandängsfåglar. Målet är också att kunna se vilka förändringar i miljön som orsakar förändringarna. Inventeringar planeras till 2017-2018 och är koncentrerad till strandängar längs Skånes kust samt fuktängar i inlandet längs Klingavälsån och i Kristianstads vattenrike. Lunds Universitet lagrar rådata inom ramen för svensk fågeltaxering (tillhandahålls på förfrågan).​länk till annan webbplats

Rapport inom delprogrammet:

Strandängsfåglar längs nedre Helgeån i Kristianstads Vattenrike 2017 med jämförelser bakåt i tiden

Småbiotoper i jordbrukslandskapet (via NILS)
Småbiotoper i odlingslandskapet är till exempel alléer, stenmurar, åkerholmar, småvatten (oftast gamla märgelhål) oc​​h öppna diken. Syftet med övervakningen är att följa utvecklingen för småbiotoper i åkerlandskapet, eftersom de är viktiga livsmiljöer och spridningskorridorer för många arter. Projektet är ett samarbete mellan flera län och är en del av den regionala landskapsövervakningen som förtätar och kompletterar det nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige) Data lagras för närvarande i en geodatabas på SLU. Läs mer om den regionala landskapsövervakningen och hitta rapporter om resultaten hittills länk till annan webbplats

Gräsmarkernas gröna infrastruktur
Ny övervakning för Skånes del. Genom kartering av gräsmarker i flygbilder kan vi få information om arealer och rumslig fördelning av olika gräsmarkstyper samt översiktligt följa konnektiviteten emellan dem. Syftet med övervakningen är att följa utvecklingen för gräsmarker regionalt med ett landskapsperspektiv. Genom provyteinventering i fält kan vi följa förändringar i hävdstatus och artsammansättning för kärlväxter i olika gräsmarkstyper, vilket även möjliggör mer noggranna konnektivitetsanalyser. Vi får också mer detaljerad information om träd- och buskskiktet. Övervakningen sker i samarbete med flera andra län.

Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Naturvårdsverkets hemsida. Följande nationell övervakning berör Skåne:

Övervakning av jordbruksmark via NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige)

  • Inventering av mark och gröda
  • Markpackning

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Jordbruksmark länk till annan webbplats

Övrig miljöövervakning

Uppföljning inom skyddade områden: Ängs- och betesmarker är skötselintensiva marker och mycket av skötseln av skyddade områden är inriktad på dessa. Detta innebär också att ängs- och betesmarker är prioriterade att följa upp inom skyddade områden.

Ängs- och betesmarksinventering: Sveriges ängs- och betesmarker inventerades under åren 2002 till 2004. Detta för att se var markerna finns och vilka speciella naturvärden och kulturlämningar som finns där, till exempel speciella växter eller gamla byggnader. Från fältsäsongen 2016 och framåt kommer ängs- och betesmarksinventeringen att startas upp igen och många av markerna som inventerades mellan 2002 och 2004 kommer att återbesökas. Data ligger i jordbruksverkets databas TUVA länk till annan webbplats

Kontaktperson:

Kristian Nilsson, 010-224 15 20, Kristian.Nilsson@lansstyrelsen.se

I nuläget sker ingen regional miljöövervakning inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. God bebyggd miljö anknyter dock till hälsa och säkerhet vilket gör att övervakningen av luftmiljön, gifter och annan hälsorelaterad övervakning blir särskilt relevant. Läs mer om detta under miljökvalitetsmålen Frisk Luft och en Giftfri miljö.

​Miljöövervakning inom miljömålet Frisk luft

Miljöövervakning inom miljömålet Giftfri miljö​

Den regionala övervakningen av biologisk mångfald utgörs huvudsakligen av inventering av olika artgrupper. Den regionala övervakningen kommer att komplettera inventeringsverksamheter inom åtgärdsprogram för hotade arter, uppföljning av skyddade områden och nationell biogeografisk uppföljning. På ideell basis finns flera viktiga större inventeringsprojekt i Skåne, som bidrar till den regionala övervakningen av biologisk mångfald.

Regionala delprogram

Häckande fåglar (Svensk fågeltaxering)
Svensk fågeltaxering finns sedan 1998 och visar trender för vanliga fågelarters populationer. Resultatet presenteras bland annat genom ett antal indikatorer, bland annat för jordbrukslandskapet, skog, våtmarker och klimatförändringar. Inventeringarna i jordbrukslandskap och skog är tillräckliga för analyser på regional nivå. Medel från den regionala miljöövervakning och ett samarbete med Skånes ornitologiska förening har lett till en bättre täckning när det gäller inventering. Utvärdering sker årligen och presenteras i en årsrapport som läggs ut på Svensk fågeltaxerings hemsida. Rådata lämnas ut på begäran. Svensk fågeltaxerings hemsidalänk till annan webbplats

Flyttfågel vid Falsterbo Fågelstation
Genom årlig ringmärkning av flyttande fåglar vid Falsterbo kan man få en bild över beståndsväxlingar hos svenska småfåglar med vinterkvarter i tropikerna. Genom de långa studier som finns av flyttande fåglar vid Falsterbo, fås ett mått på trender över längre tid, som skulle kunna tolkas i termer av klimatförändring. Delprogrammet ger tidsserier som är standardiserade sedan 1980. Data lagras i databas på Falsterbo Fågelsstation och finns tillgänglig på deras hemsida. Rapporter kommer att tas fram år 2017 och 2019 och kommer att finnas tillgängliga på länsstyrelsens hemsida. Falsterbo fågelstation ​hemsidalänk till annan webbplats

Floraväkteri​​​
Floraväktarverksamheten är ett nationellt nätverk av ideella krafter som övervakar de mest hotade kärlväxtarterna i landet. Idag ansvarar Svensk botanisk förening för floraväkteriet och i Skåne bedrivs verksamheten genom Lunds botaniska förening (med ekonomiskt bidrag från Länsstyrelsen). Floraväkteriet har en över 20-årig tradition i länet och därmed långa tidsserier för många arter. Data lagras​​ i artportalen. I slutet av programperioden ska det insamlade materialet analysera och utvärderas. Länk till artportalenlänk till annan webbplats

Dagfjärilar i ängs- och betesmarker
I takt med rationalisering av jord- och skogsbruk har dagfjärilar kraftigt minskat. Dagflygande fjärilar är en viktig del av den biologiska mångfalden och är idag en hotad insektsgrupp. De är också bra indikatorer på värdefulla naturmiljöer. De har visat sig känsliga för både ändrat betestryck, igenväxning och klimatförändringar. Den regionala dagfjärilsövervakningen förtätar den nationella miljöövervakning av dagfjärilar som görs av SLU på uppdrag av Jordbruksverket. Data lagras i artportalen. Finansieringen bygger delvis på ideellt arbete då budgeten är begränsad. Länk till artportalenlänk till annan webbplats

Exploatering av havsstränder
Övervakningen som är ny för programperioden ska följa förändringar i exploateringsgraden längs Skånes havsstränder. Detta ska underlätta regionala och nationella jämförelser av exploateringsgraden samt uppföljning av miljömål. Inventeringen genomförs och utvärderas vart 5:e år med start år 2018.

Exploatering av stränder vid sjöar och vattendrag
Nytt delprogram från 2015. Strandområden längs sjöar och vattendrag är viktiga miljöer för många djur och växter, men de är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. En ökande exploatering kan skada livsmiljöerna för många arter och även de ekosystemtjänster som sjöar och vattendrag förser oss människor med. Det finns därför behov av att följa trender i exploateringsgrad. Programmet genomförs och utvärderas vart 5:e år med start år 2018.

Nationell miljöövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen finns på Naturvårdsverkets hemsida. Följande nationell övervakning berör Skåne:

  • Sträckfågelräkning vid Falsterbo Fågelstation
  • Sjöfågelinventering
  • Svensk dagfjärilsövervakning

Information om den nationella miljöövervakningen inom programområdet Lanskaplänk till annan webbplats

Övrig miljöövervakning

Fågelväkteri: Genom Skånes Ornitologiska förening (SkOF) bedrivs en ideell övervakning av hotade fågelarter i regionen. Verksamheten bygger på att ideella krafter lämnar in uppgifter till föreningen som sammanställer tillståndet. Verksamheten påbörjades på försök 2001, men har i någon form bedrivits med oregelbundna intervaller sedan 1970-talet. Artväktare finns idag för ca 20 arter.

Mossinventering: Sedan 2007 och fram till 2028 pågår inventering av Skånes mossflora. Inventeringen sker med hjälp av ideella krafter som bland annat erbjuds utbildningar och inventeringsläger.

Faunaväkteri: Sedan några år drivs nationellt faunaväkteri från Artdatabanken vid SLU som är en ideell övervakning av hotade djur. I Skåne sker samordningen genom Entomologiska Sällskapet i Lund.

Bli faunaväktare länk till annan webbplats

Entomologiska Sällskapet i Lundlänk till annan webbplats

Åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper (ÅGP) Inom ramen för åtgärdsprogram för hotade arter genomförs inventeringar för de arter som omfattas av programmen, dels för att få en uppfattning om var och i vilken omfattning i landskapet de förekommer, dels för att kunna rikta de åtgärder som är nödvändiga för ett långsiktigt bevarande. Arternas utveckling följs sen upp efter det att åtgärderna genomförts.

Biogeografisk uppföljning: Biogeografisk uppföljning är nationell övervakning med syfte att följa upp bevarandestatusen för arter och naturtyper som ingår i art- och habitatdirektivet (Natura 2000). Naturvårdsverket är den myndighet som har ansvaret.

Uppföljning av skyddad natur: Uppföljning inom skyddade områden har som syfte att följa upp de mål som finns i skötselplaner för naturreservat och bevarandeplaner för Natura 2000-områden.

Rovdjursinventering: Länsstyrelsen Skåne utför årligen inventering av förekommande stora rovdjur (främst lodjur och kungsörn, men även varg)

Projekt MILLORA - Miljö och Floraövervakning i Skåne: Under åren 1989 till 2006 genomförde Lunds botaniska förening en heltäckande inventering av Skånes kärlväxtflora. För att se om det skett förändringar i floran pågick en uppföljning av denna inventering under 2008 till 2014, projektet MILLORA - Miljö och Floraövervakning i Skåne. Mer information går att få på Lunds botaniska förenings hemsidalänk till annan webbplats

Kontaktperson:

Kristian Nilsson, 010-224 15 20, mailto:Kristian.Nilsson@lansstyrelsen.se och Gabrielle Rosquist, 010-224 16 13, Gabrielle.Rosquist@lansstyrelsen.se

Annan övervakning som Länsstyrelsen ansvarar för

Uppföljning av skyddad natur: Uppföljning inom skyddade områden har som syfte att följa upp de mål som finns i skötselplaner för naturreservat och bevarandeplaner för Natura 2000-områden.

Kalkeffektuppföljning: Skåne län har haft stora problem med försurning. Sedan slutet av 1970-talet har sjöar och vattendrag därför kalkats. Uppföljning behövs som planeringsunderlag för kommande omkalkningsinsatser och för att kontrollera om uppsatta mål nås. Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för kalkningsverksamheten, medan länsstyrelserna ansvarar för verksamheten på länsnivå.

Inventeringar inom ÅGP: Inom ramen för åtgärdsprogram för hotade arter genomförs inventeringar för de arter som omfattas av programmen, dels för att få en uppfattning om var och i vilken omfattning i landskapet de förekommer, dels för att kunna rikta de åtgärder som är nödvändiga för ett långsiktigt bevarande. Arternas utveckling följs sen upp efter det att åtgärderna genomförts.

Statusklassning inom vattenförvaltningsarbetet: Alla vatten ska ha god status och vattenkvaliteten får inte försämras. Det är målsättningen med EU:s ramdirektiv för vatten, som syftar till ett långsiktigt och hållbart utnyttjande av våra vattenresurser. EU:s ramdirektiv för vatten, vattendirektivet, trädde i kraft år 2000 och är nu införlivat i svensk lagstiftning, främst i Vattenförvaltningsförordningen. 

Övervakning som andra aktörer ansvarar för:

Biogeografisk uppföljning: Biogeografisk uppföljning är nationell övervakning med syfte att följa upp bevarandestatusen för arter och naturtyper som ingår i art- och habitatdirektivet (Natura 2000). Naturvårdsverket är den myndighet som har ansvaret.

Samordnad recipientkontroll (SRK): Verksamhetsutövare som påverkar miljön är skyldiga att undersöka miljöeffekterna av verksamheten. Det kan exempelvis gälla vilken effekt avloppsvattnet har på ytvatten, grundvatten och mark, eller hur skorstensrök påverkar luftkvaliteten. När ett större geografiskt område påverkas av föroreningar från flera håll kan olika verksamheter (exempelvis flera företag som släpper ut föroreningar) enas om en så kallad samordnad recipientkontroll. Skåne har en heltäckande väl utbyggd SRK.

Uppföljning av miljökvalitetsnormer enl. luftkvalitetsförordningen: Alla kommuner är enligt kraven i 5:e kapitlet, miljöbalken, i Luftkvalitetsförordningen (SF 2010:477) och i Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2010:8), skyldig att kontrollera att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft uppfylls inom sin kommun. Ofta samordnas övervakningen av Luftvårdsförbund. Skånes Luftvårdsförbund bildades 1987 och representerar både privat och offentlig sektor i länet (industrin, kommunerna, Region Skåne, skogs- och lantbruksorganisationer med flera).

Ideell övervakning: Utöver all miljöövervakning som utförs av myndigheter och verksamhetsutövare så finns det även en stor ideell sektor i form av olika intresseföreningar som bedriver miljöövervakning på regional nivå. Lunds Botaniska Förening (LBF), Skånes ornitologiska förening (Skof), Entomologiska sällskapet i Lund, Skånes mykologiska förening och Naturskyddsföreningen bedriver mycket inventeringsverksamhet i Skåne, ofta i samarbete eller i dialog med Länsstyrelsen. Det sker också ideell övervakning av allmänheten inom till exempel fågelväkteriet, faunaväkteriet och Naturens kalender.

Rapport med samlad information om miljöövervakningen i Skåne

I vår rapport "Miljöövervakning i Skåne" kan du få mer ingående information om delprogrammen inom miljöövervakningsprogrammet samt all övrig miljöövervakning som görs i Skåne.

Miljöövervakning i Skåne

Nationella datavärdar

Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.

Miljöövervakningsdata på Naturvårdsverkets webbplats
länk till annan webbplats

Miljöövervakning Havs- och vattenmyndighetens webbplatslänk till annan webbplats

Kontakt