Trygga och goda uppväxtvillkor

Varför har Länsstyrelsen tagit fram en sammanställning över risk- och skyddsfaktorer för barn och unga?

Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram sammanställningar över barn och ungas uppväxtvillkor i syfte att stödja det lokala främjande och förebyggande arbetet för barn och unga.

Är dessa sammanställningar samma sak som de tidigare kommunbladen/lägesbilderna?

Länsstyrelsen Skåne har lanserat kommunblad/lägesbilder över barn och ungas uppväxtvillkor år 2020 samt år 2022. Kommunbladen togs fram i samarbete med Ramboll och Uppsala universitet. De bestod av 13 uppväxtvillkor som har samband med olika negativa utfall, uppväxtvillkoren beskrevs med hjälp av index skapade av underliggande indikatorer.

Under 2024–2025 har ett arbete gjorts tillsammans med RISE för att ta fram uppdaterade underlag som utgår från evidensbaserade risk- och skyddsfaktorer som har samband med flera olika negativa utfall. Denna gång skapar vi inte index av de underliggande indikatorerna utan presenterar dessa var för sig.

Vad finns det för vetenskaplig grund till sammanställningen?

Rapporten Risk- och skyddsfaktorer – vad vet vi och vad kan göras med kunskapen? som är framtagen av RISE, har använts som vetenskaplig grund för urvalet av indikatorer. Ytterligare en källa avseende närsamhällets betydelse har använts som vetenskaplig grund för inkluderandet av indikatorer; Adverse childhood experiences: a meta-analysis of prevalence and moderators among half a million adults in 206 studies, vilken utkommit senare.

Var kommer indikatorerna ifrån?

Indikatorerna kommer i huvudsak från Region Skånes folkhälsoenkät för barn och unga (BoU-enkäten), vilken kompletterats med andra datakällor för att försöka få ett så heltäckande indikatorunderlag som möjligt.

Hur har urvalet av indikatorer gjorts?

Det huvudsakliga urvalskriteriet har varit att indikatorerna ska spegla de risk- och skyddsfaktorer som har samband med minst två negativa utfall, samt som går att ta fram för alla kommuner i länet. Detta innebär att ett urval av indikatorerna i som baseras på BoU-enkäten valts bort då det varit ett för stort bortfall på kommunnivå. Detta beror på att för få individer svarat på den enkätfråga som utgör ett underlag för indikatorn och det inte går att dela upp indikatorn på kön utan att få en risk för röjande av individ.

Avsteg från principen om samband med minst två negativa utfall har gjorts då en risk-eller skyddsfaktor setts som särskilt viktig ur ett preventionsperspektiv.

Indikatorerna redovisas i regel för årskurs 6, utifrån att statistikunderlaget ska ha ett så tidigt, främjande perspektiv som möjligt. Ibland görs vissa avsteg från detta, utifrån att en indikator inte samlas in för årskurs 6, har ett stort bortfall för årskurs 6 varför årskurs 9 istället redovisas eller utifrån att datakällan har en annan åldersindelning.

Hur kan en faktor både vara ett utfall och en riskfaktor för andra utfall?

Barns och ungas utveckling och hälsa påverkas av ett komplext samspel mellan risk- och skyddsfaktorer på flera nivåer – individ, familj, skola och samhälle. En enskild faktor - exempelvis alkoholkonsumtion – kan således både vara ett utfall och en riskfaktor för ett annat utfall – exempelvis psykisk ohälsa. Dessutom samspelar dessa enskilda faktorer med en rad andra faktorer och sambanden många gånger dubbelriktade, exempelvis ökar psykisk ohälsa risken för utanförskap och utanförskap ökar risken för psykisk ohälsa.

Finns det inte fler centrala risk- och skyddsfaktorer?

Det finns en mängd risk- och skyddsfaktorer som är centrala för barn och unga. I ett strategisk främjande och förebyggande arbete är det därför viktigt att ha kunskap om vilka dessa risk- och skyddsfaktorer är och fokusera arbetet på att öka antalet skyddsfaktorer runt barn och unga samtidigt som antalet riskfaktorer reduceras. Men trots att vi har en gedigen kunskap om risk- och skyddsfaktorer på flera nivåer utifrån en socioekologisk teori har vi begränsad data kring hur dessa är fördelade bland barn och unga. I lägesbilderna presenteras de risk- och skyddsfaktor som vi har data på utifrån Region Skånes folkhälsoundersökning barn och unga, samt registerdata. Det främjande och förebyggande arbetet behöver dels baseras på dessa faktorer, dels på andra centrala faktorer som forskning visat vara viktiga för barns och ungas utveckling och hälsa.

Hur har beskrivningarna av respektive risk- och skyddsfaktor tagits fram och vilka källor har använts för detta?

Beskrivningarna av risk- och skyddsfaktorer har tagits fram med stöd av ChatGPT utifrån etablerade källor och därefter kvalitetsgranskats av Länsstyrelsens medarbetare.

Excel-fil med all data samt förklaringar av indikatorerna Excel, 1.3 MB.

Rapporten som ligger till grund för sammanställningarna, Risk- och skyddsfaktorer - vad vet vi och vad kan göras med kunskapen? Pdf, 1.3 MB.

Powerpoint med läsmanus för vidare analys av sammanställningarna Powerpoint, 4.1 MB.

Dokument med länkar för den som vill läsa mer om risk- och skyddsfaktorerna Pdf, 190.4 kB.

Svarsfrekvens för Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne, 2024 Pdf, 136.9 kB.

Länsstyrelsen erbjuder utbildning inom tidigare förebyggande insatser, arbete för jämlika och jämställda levnadsvillkor, barnrättsperspektiv och helhetssyn, samt kunskapsbaserat arbete-. Stödet kan komplettera kommunens arbete med omställning till ny socialtjänstlag.

Vi erbjuder ett fåtal prioriterade kommuner ett långsiktigt och fördjupat stöd i att arbeta systematiskt och tvärsektoriellt med prevention.

Detta innefattar bland annat ett stöd i att öka kunskap hos beslutsfattare, genomförande och sammanställning av lokala kartläggningar och datainsamling, samt att analysera insamlad information, undersöka lämpliga insatser samt följa upp och utvärdera arbetet.

Länsstyrelsens prioritering av kommuner för det fördjupade stödet bygger på resultat i sammanställningarna över risk- och skyddsfaktorer.

Länsstyrelsen Skåne har ett flertal medarbetare som är utbildade i CRM, en metod för att ta reda på hur redo en organisation är att arbeta på ett annat/nytt sätt, eller genomföra en förändring. Att genomföra en CRM-mätning kan ge ett bra underlag för diskussion och för att hitta lämpliga strategier i utvecklingen av arbetet.