Klimatanpassning
Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi tar fram underlag för kunskap och planering, analyserar hur länet påverkas av klimatförändringen och stöttar kommuner, regionala aktörer och näringsliv i klimatanpassningsarbetet.
Klimatanpassning innebär att anpassa samhället till de förändringar i klimatet vi märker av idag och de som förväntas ske i framtiden. I Sverige innebär klimatförändringen till exempel högre temperatur, ökad nederbörd, minskat snötäcke och stigande havsnivå. Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning handlar om att minska sårbarheter och att ta tillvara möjligheter för att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle.
Länsstyrelsen samordnar och ger stöd
Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi stöttar kommuner och andra regionala aktörer genom att öka kunskapen och sprida information om klimatförändringen, vilka konsekvenser den leder till nu och i framtiden och vilka åtgärder som kan förebygga framtida problem.
Det förändrade klimatet påverkar många delar av samhället. I vårt klimatanpassningsarbete tar vi fram planeringsunderlag, metodstöd, handlingsplaner och genomför seminarier inom olika område, till exempel inom:
- fysisk planering
- infrastruktur
- krisberedskap
- försörjningssystem för el, vatten och livsmedel
- vattenhushållning
- miljöskydd
- lantbruk
- skogsbruk
- naturvård
- människors hälsa.
Vi samverkar också med nationella expertmyndigheter för att stärka länets förmåga att hantera klimatförändringens effekter.
Stöd till kommuner
Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna, initiera, stödja och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete. I det arbetet ingår till exempel att
- Ge vägledning och rekommendationer kring samhällsplaneringsfrågor.
- Genomföra nätverksträffar och kunskapshöjande aktiviteter.
- Sammanställa underlag om regionala risker för till exempel översvämning, värme, ras, skred och erosion.
- Granska kommuners översiktsplaner och detaljplaner utifrån klimatanpassningsperspektiv och med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, risken för olyckor, översvämning, ras, skred och erosion.
Stigande hav och översvämning i byggd miljö – stöd från myndigheter
Flera myndigheter arbetar med vägledning, stöd och underlag för att hantera översvämningsrisker i den fysiska planeringen. För att underlätta för dig som arbetar med översvämningsrisk när havet stiger så har Boverket, länsstyrelserna, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Sveriges geotekniska institut (SGI) gemensamt tagit fram övergripande information om:
- förutsättningar för riskbedömning
- kommuner och myndigheters ansvar och roller
- tillgängliga vägledningar och kunskapsunderlag
- hantering av framtida extremnivåer
Regional handlingsplan
Nulägesanalysen tar upp hur arbetet bedrivs i länet idag och problematiserar de utmaningar som ett förändrat klimat innebär. I Skåne kan man konstatera att den stigande havsnivån innebär att bebyggelse och infrastruktur kommer att översvämmas och påverkas av erosion. Ett stort arbete görs för att hantera problematiken via samarbete mellan Skåne län, Hallands län och kustkommunerna via Regional kustsamverkan.
Insatserna är frivilliga och ska fungera som vägledning för fortsatt arbete med klimatanpassning för att stärka Skånes väg mot ett robustare samhälle.
Riskhanteringsplaner
Mål för arbetet med att minska konsekvenser av översvämningar ska anges i riskhanteringsplanerna för berörda områden. Riskhanteringsplanerna ska presentera åtgärder för att uppnå målen och beakta alla aspekter av riskhanteringen av översvämningar.
Riskhanteringsplanerna och dess åtgärder är centrala i arbetet med översvämningsförordningen. Det är i detta steg som länsstyrelsen arbetar tillsammans med kommuner, myndigheter, intressenter och andra aktörer samt allmänheten.
Riskhanteringsplanerna har tagits fram i enlighet med översvämningsdirektivet (2007/60/EG) och syftar till att minska ogynnsamma effekter av översvämningar.
Regional Kustsamverkan
Länsstyrelsen Skåne har tillsammans med Länsstyrelsen Halland, Statens Geotekniska Institution (SGI), Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) initierat Regional Kustsamverkan. Det övergripande målet för Regional kustsamverkan är att hitta långsiktigt hållbara lösningar för att hantera de utmaningar som följer av stigande havsnivå, ökad erosion och översvämning i de båda länens kustområden.
Rådgivning
Karttjänsten Vatten och Klimat ger information om vatten i det skånska landskapet och bidrar till en helhetsbild över vattnets möjliga utbredning både idag och i en möjlig framtid. Tjänsten samlar flera kartlager från Länsstyrelsen Skåne, SGU, SMHI och MSB som kan komplettera varandra och på så sätt generera ny kunskap. Karttjänsten Vatten och Klimat är tänkt som ett planeringsverktyg för kommunerna i deras planarbete och som ett stöd för markägare och andra aktörer. Se separata rapporter för beskrivning av de olika kartlagren.
Karttjänsten Vatten och Klimat Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Som vägledning till kartlagren för dikningsföretag, svämplan, lågpunktskartering och havsnivåhöjning i karttjänsten Vatten och klimat finns Användarguide till karttjänsten Vatten och klimat. Användarguiden kan användas för strategisk planering kopplad till VA samt hydrologisk och biologisk återställning. Kartlagren kan även användas av övriga aktörer som arbetar med att restaurera vattenmiljöer.
Användarguide till karttjänsten Vatten och klimat Länk till annan webbplats.
English version of the user guide - Användarguide till kartjänsten vatten och klimat.
User Guide- Map Service Tool Water and Climate Länk till annan webbplats.
SMHI har på uppdrag av Länsstyrelsen gjort en analys och sammanställning av dagens och framtidens klimat i Skåne .
SMHIs Klimatanalys för Skåne län Pdf, 4.7 MB.
Fördjupad klimatscenariotjänst | SMHI Länk till annan webbplats.
Kristianstadsslätten klimatmodellering
Grundvattenförhållandena på Kristianstadsslätten i ett förändrat klimat har modellerats, då det utgör en viktig grundvattenresurs som kan komma att påverkas av såväl framtida klimatförändringar och ändrade vattenuttag. Resultatet av modelleringen presenteras i rapporten Kristianstadsslätten klimatmodellering.
Kristianstadsslätten klimatsimulering Pdf, 10.5 MB.
Handbok för klimatanpassad vattenplanering i Skåne
Länsstyrelsen Skåne presenterar en fördjupning av hur utmaningar kopplade till vatten kan integreras i fysisk planering i Handbok för klimatanpassad vattenplanering i Skåne. Ambitionen är att synliggöra vattnets betydelse för god planering och visa på vilka samordningsvinster samhället kan göra genom att tänka vatten.
Handbok för klimatanpassad vattenplanering i Skåne
Klimatanpassningsatlas för Skåne
Klimatanpassningsatlas för Skåne utgör en klimat- och sårbarhetsanalys för länet. Åtta områden där klimatförändringarna kommer påverka mycket pekas ut samt förslag på åtgärder som behöver vidtas för att anpassa samhället.
I Metoder för övervakning av sandstränder presenteras olika sätt att mäta sandstränders förändring över tid. Det finns flera sätt att undersöka strandens utveckling och olika metoder för att titta på det. Rapporten går översiktligt igenom olika metoder. Skanning med LiDAR och flygfoto följt av fotogrammetri genomfördes för att skapa höjdmodeller av ett testområde och erfarenheter från det presenteras.
Metoder för övervakning av sandstränder Länk till annan webbplats.
En regional översyn av sandområden längs Skånes kust presenteras i rapporten Verktyg för sandvolymer och erosionskänslighet. Sand kan fungera som ett bra skydd mot erosion för bakomliggande bebyggelse och analyser av mängden sand och dess skyddande förmåga har undersökts.
Verktyg för sandvolymer och erosionskänslighet Pdf, 19.3 MB.
Förtydligande gällande verktyg för sandvolymer och erosionskänslighet (2019) Pdf, 187.2 kB.
English version of the rapport Verktyg för sandvolymer och erosionskänslighet.
Inventory of coastal sandy areas – protection of infrastructure and planned retreat Pdf, 380.9 kB.
I karttjänsten Vatten och klimat finns också sandområden, potentiella reträttområden och för de stränder som riskerar erosion, samt där det är tillämpbart, har en ny strandlinje vid 1 meters havsnivåhöjning beräknats enligt Bruuns teori. För information om de kartlagren se Verktyg för sandvolymer och erosionskänslighet. Kartverktyget hittar du under rubriken Rådgivning.
Enligt IPCC:s klimatscenarier kommer havsnivåerna att stiga i framtiden. Osäkerheterna om hur mycket nivåerna kommer att förändras och i vilken takt det kommer att ske är mycket stora. Kommuner har därför behov av att få stöd i det strategiska arbetet med klimatanpassning och för att kunna hantera ärenden enligt plan- och bygglagen. För att möta kommunernas behov har Länsstyrelsen utifrån sina olika roller tagit fram denna vägledning.
Vägledning för skydd mot översvämning från havet Länk till annan webbplats.
Informationen riktar sig till fastighetsägare och reder ut ansvarsfrågan vid översvämning. Broschyren ger tips vad fastighetsägare bör tänka på och konkreta tips på vad fastighetsägaren kan göra för att skydda sig mot översvämning.
Faktabladen om klimatanpassning inom jordbruket ger vägledning för att planera markanvändningen i jordbrukslandskapet i ett ändrat klimat.
Växtodling och jordhälsa Pdf, 747.7 kB.
På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne har Tyréns tagit fram ett kunskapsunderlag avseende effekter av översvämning och stigande havsnivåer på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Helsingborgs, Landskrona, Malmö, Vellinge, Ystads,
Kristianstads, Eslövs och Lunds och kommuner.
Underlaget ska fungera som ett stöd för statliga och andra aktörers vidare arbete avseende åtgärder med syfte att skydda och bevara kulturarvet, exempelvis för diskussioner kring utformning av förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder.
I det inledande metodutvecklande skedet gjordes en pilotstudie i Vellinge.
Länsstyrelsen har anlitat en konsult för att titta på förändringar av markanvändning över tid vad gäller andel hårdgjord yta och gröna värden och om förändringarna har gett effekter på avrinning och temperatur. Rapporten ger också en generell bild av hur pågående förändringar i markanvändning förstärks i ett förändrat klimat vad gäller hälsoeffekter av värme och risk för översvämning. Rapporten innebär för de sju utvalda tätorterna som analyserats ett underlag för prioritering av fortsatta analyser och åtgärder. De tätorter som omfattas av rapporten är Malmö, Helsingborg, Lund, Kristianstad, Landskrona, Eslöv och Staffanstorp.
Länsstyrelsen i Skåne har under åren 2022–2024 drivit ett projekt med studiecirklar för att ge råd och samverka kring klimatanpassningsplaner. Utgångspunkten var SMHI:s lathund för klimatanpassning, en processmetodik i sju steg baserad på ständiga förbättringar. I projektets första omgång deltog kommunerna Eslöv, Kävlinge, Simrishamn, Svalöv och Åstorps kommuner. Under 2023 ingick även Hallands län i en ny omgång där dessa kommuner deltog: Höganäs, Skurup, Varberg, Ystad, Ängelholm och Östra Göinge kommun.
En slutlig analys efter projektets genomförande visar att det största mervärdet blev att samtliga kommuner har lagt grunden för ett systematiskt arbete med klimatanpassning, där flertalet har siktet inställt på en antagen klimatanpassningsplan inom något/några år. Flertalet kommuner uppger att denna förflyttning inte skett om det inte var för projektet. Att medverka gav inspiration och förståelse, en tidsplan och möjlighet till stöd, samt underlättade för att få upp frågan på agendan. Flera kommuner säger att de kommer använda resultatet från detta projekt till att beskriva och konkretisera behoven framåt av klimatanpassning.
EU projekt
För att testa klimatanpassningsåtgärder och lära oss av andra länder så har länsstyrelsen Skåne ingått i ett flertal EU projekt under åren som redovisas här.
Länsstyrelsen Skåne deltar under perioden 1 sep 2024 – 28 feb 2026 i EU Horizonprogrammet Pathways2resilience. Skåne har blivit utvald som region där EU vill satsa på nya sätt att förbättra arbetet med klimatanpassningen. Projektet i Skåne går under namnet RECARE som står för REsilient Climate Adaptation REgionally, där projektledning och medarbetare kommer att utgå från enheten för samhällsplanering.
P2R har tagit fram ett ramverk för att stödja utvalda regioner i deras arbete med att anpassa och bygga motståndskraft mot klimatförändringar. För länsstyrelsen handlar detta om att förbättra kunskapen om hur man på bästa sätt genom denna metod och verktyg uppdaterar nuvarande handlingsplanen för den regionala klimatanpassningen för perioden 2025–2029.
Pathway2Resilience (pathways2resilience.eu) Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen Skåne kommer att vara partner i ett femårigt projekt inom EU programmet Interreg för Nordsjön. Övriga svenska partners är SGI och Länsstyrelsen Västra Götaland. Den nederländska myndigheten Rijkswaterstaat är projektledare. Andra länder som deltar är Danmark, Tyskland, Belgien och Frankrike.
För Skåne har ett pilotområde längs kusten söder om Öresundsbron inklusive Falsterbonäset valts ut för studier av hur skyddade områden ska kunna hanteras i ett förändrat klimat. Tanken är att se om det går att genomföra naturbaserade åtgärder genom att förstärka befintliga naturliga biotoper såsom sanddyner och ålgräsängar så att de bättre kan stå emot effekter av klimatförändringar.
I projektet kommer Länsstyrelsen att titta på skötselplaner för skyddade områden och påbörja en revidering av dessa med utgångspunkt från stigande havsnivå. Vi kommer också att undersöka olika strategier för att bevara strandängar när havet stiger. En strategi är att tillåta att strandlinjen drar sig tillbaka och undersöka möjligheten att ändra markanvändningen bakom strandängen genom att omvandla åkermark till strandängar.
Projektet kommer att resultera i kunskapsunderlag och vägledningar som ska kunna användas av staten, kommuner, konsulter och fastighetsägare.
MANABAS COAST MANABAS COAST | Interreg North Sea Länk till annan webbplats.
LIFE Coast Adapt är ett projekt i vilket Länsstyrelsen Skåne deltar tillsammans med projektkoordinator Region Skåne, Lunds Universitet, Skånes Kommuner, Helsingborgs kommun, Lomma kommun och Ystads kommun – för att synliggöra, testa och utvärdera natur- och ekosystembaserade anpassningsåtgärder i kustzonen. Med syftet att bevara, förbättra och återställa land- och kustnära havsekosystem, vilket i förlängningen ökar motståndskraften och skyddar mot kusterosion och höjda havsnivåer. Målsättningarna är att samhällets sårbarhet för kusterosion begränsas samtidigt som biologisk mångfald och ekosystemtjänster gynnas. Projektet genomförs via Europeiska unionens LIFE-program med bidrag från Havs- och Vattenmyndigheten.
Rapport: Ärendepolicy avseende stranderosion längs Skånes kust Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsen deltar som partner i Interreg-Nordsjöprojektet Building with Nature (BwN). Projektet syftat till att studera hur naturanpassade klimatanpassningsåtgärder kan användas för att motverka översvämning och erosion. Projektet omfattar både kustområden och avrinningsområden. I Skånes kustområden tittar vi på planerad reträtt och hur ålgräsängar kan bidra till att minska erosionseffekter. I Rååns avrinningsområde studerar vi hur vattenvårdande åtgärder kan minska risken för översvämning och bidra till biologisk mångfald.
Building with Nature webbplats Länk till annan webbplats.
Rapport: Assessment of underwater vegetation to reduce coastal erosion Länk till annan webbplats.
Rapporten redovisar resultat från ett uppdrag som innebär att utföra fältmätningar av vågor och strömmar i Lommabukten samt beräkna vilken effekt ålgräs har på vågdämpning och därmed indirekt på kusterosionen.
Rapporten syftar till att öka kunskapen kring förutsättningarna för ålgräsängar längs den skånska kusten Rapporten redovisar och rangordnar olika lokalers lämplighet för restaurering eller återetablering av ålgräs.
I Lussebäckens delavrinningsområde i Råån har ett flera naturbaserade åtgärder i form av våtmarker, dagvattendammar och tvåstegsdiken genomförts. I rapporten analyseras vilken samlad effekt dessa åtgärder har för att minska översvämningsrisken nedströms.
Biologisk mångfald och potential för näringsämnesreduktion har undersökts i tvåstegsdiken i Lussebäcken och delvis också i Råån.