Almby kyrka

Almby kyrka

Almby kyrka uppfördes som en liten stenkyrka under tidig medeltid, men fick senare i flera etapper olika utbyggnader. En av Närkes äldsta kyrkklockor – från 1200-talet – hänger i klockstapeln söder om kyrkan. Inne i kyrkorummet dominerar valvmålningarna från 1906 vilka dock har en medeltida prägel.

Kyrkomiljö på gammal kultplats

På en höjd i sydöstra utkanten av Örebro ligger Almby kyrka. Tidigare var den omgiven av ett jordbrukslandskap, men i takt med att staden vuxit har kyrkan införlivats med denna. Officiellt tillhör kyrkan Örebro stad sedan 1943. På kyrkogården har man gjort flera fynd av förhistoriska gravar, vilket tyder på att ett hedniskt gravfält har övergått till att bli ett kristet område. Detta har skett senast under 1100-talet. Sedan lång tid tillbaka har området kring kyrkan således varit en kultplats. Den nuvarande kyrkogården har utvidgats vid flera tillfällen, och breder ut sig i olika nivåer ner mot Norrköpingsvägen. Kyrkogårdens äldsta del, runt kyrkan, omges av en kallmurad stenmur. Det finns en större mängd äldre gravvårdar i kyrkans närhet. Dessa är omgivna av stenramar eller järnstaket, och gravplatserna har mönsterkrattat grus. Söder om kyrkan står en spånklädd klockstapel från 1697. Själva kyrkklockan är från 1200-talet, och denna lillklocka är den ena av Närkes två äldsta kyrkklockor. Den andra finns i Lännäs. Till kyrkomiljön i Almby hör även en prästgård och ett församlingshem. Dessa är från senare tid.

Liten kyrka som blivit större

Almby kyrka uppfördes troligtvis under 1100-talet eller tidigt 1200-tal – en liten stenkyrka, från början med nästan kvadratiskt långhus och smalare, lägre kor. Flera förändringar som gjorde kyrkan större, skedde vid olika tidpunkter senare under medeltiden. Efter reformationen tillkom sedan olika utbyggnader i flera etapper. Kyrkan har idag utbyggnader i samtliga väderstreck, fasaderna är vitputsade och taket är sedan 1928 täckt av skiffer. Almby kyrka har aldrig haft något torn i väster. Endast ett fåtal medeltida stenkyrkor i Närke delar denna egenskap.

Anknytning till Hjälmarsberg

På 1650-talet tillbyggdes det Leijonhufvudska gravkoret, knutet till Hjälmarsbergs herrgård. Det uppfördes vid kyrkans kor, på sydsidan, och integrerades 1752 med kyrkan. Gravkoret kom då att kallas ”Nykyrkan”. Ett annat gravkor uppfördes vid slutet av 1700-talet utanför kyrkans östvägg: det Åkerhielmska gravkoret som även kallas det Drakenbergska. Också detta gravkapell har anknytning till Hjälmarsberg. Inne i kyrkan finns tre begravningsvapen över medlemmar i dessa släkter.

Medeltidsinspirerade sentida valvmålningar

Sin tydligaste karaktär får kyrkorummet av målningarna i valven. De är målade 1906, men inspirerade av en medeltida stil. Sådana ”medeltida” välbevarade målningar från denna tid, är idag ovanliga. Särskilt korvalvet är rikt utsmyckat med evangelistsymbolerna. Figurer av de fyra evangelisterna finns på predikstolen vilken skänktes till kyrkan 1681. Figurerna är välgjorda; de är skulpterade av en av den tidens mer kända bildhuggare: Georg Baselaque. Predikstolen har barockstil. På korväggen finns ingen altartavla, utan istället en glasmålning som donerades till kyrkan 1928. Målningen visar Betlehems stjärna. I ”Nykyrkan” är en smidesbeslagen dörr av ek upphängd. Den användes fortfarande 1868 i kyrkans sydportal, och den är ursprungligen från ca 1200. I Närke finns endast ett fåtal dörrar av denna typ bevarade.

 

Det finns mer att läsa om länets kyrkor i boken Kyrkor i Örebro län, Estrid Esbjörnson/Örebro läns museum 2000.    

Kontakt

Serviceinformation

Fakta

Stift: Strängnäs stift

Församling: Almby församling

Skyddad enligt lag
Kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som tillkommit före 1940 är skyddade enligt Kulturmiljölagen (1988:950)