Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Säsongen i torrt och vått!
Hur har växtsäsongen 2023 varit i våra båda län? Norrbruk har kontaktat rådgivare, säljare och lantbrukare och också gått igenom SMHI:s väderdata för få en uppfattning om hur det varit och hur det gått med växtodlingen.
Från torrt till vått
En kort sammanfattning av vädret under växtsäsongen 2023 skulle kunna vara – från torrt till vått!
Maj var betydligt torrare än normalt både i Norrbotten och Västerbotten, med mellan 50 och 75 procent av normal nederbörd i jämförelse med referensperioden 1991 – 2020. Maj var också lite varmare än normalt, med 1–1,5 grader högre medeltemperatur än referensperioden.
Juni bjöd på mer normala nederbördsmängder sett över hela månaden. Det var dock så att midsommarhelgen blev en minst sagt blöt historia, framför allt på en del platser i Norrbottens kustland. Som exempel fick Piteå fick 78 mm och Luleå 103 mm. Sett över hela månaden var delar av Västerbotten, särskilt i de södra delarna, torrare än normalt. Medeltemperaturen var 1,5 – 2 grader högre i jämförelse med referensperioden i båda länen.
Normalt i juli men allt blötare längre fram
Juli blev kanske den mest ”normala” månaden, särskilt vad gäller temperaturen. Delar av området var 0,5 grader kallare än referensperioden, men stora delar avvek inte alls i medeltemperatur. När det gäller nederbörden regnande det lite mer än normalt i kustlandet, medan inlandet och framför allt de nordligaste fjällen fick väldigt lite regn. En iakttagelse var att det var lite av varannandagsväder när det gäller nederbörden.
Värmen fortsatte under augusti, som också hade 1 – 2 grader högre medeltemperatur än referensperioden. Nederbördsmässigt blev det en blöt månad, med mellan 150 och 200 procent av normal nederbörd. September ville inte vara sämre utan blev ännu varmare än normalt med mellan 2 och 2,5 grad högre medeltemperatur än normalt. Avvikelsen var lite lägre i de fjällnära områdena. Nederbörden var ojämnt fördelad, där delar av området fick normala mängder, medan det fortsatte att vara blött i delar av Norrbotten och längs med Västerbottenskusten.
Trög start för spannmålen
Att säsongen började torrt påverkade starten för de vårsådda grödorna som hade det lite trögt. Några av de vi talat med rapporterar att spannmål som såddes lite senare, i slutet av maj och början på juni, fick en bättre utveckling. Det kan bero på att den grödan inte påverkades av torkan i ett känsligt stadium och därför inte hämmades i utvecklingen. En del av spannmålen drabbades också av grönskott, då huvudskottet stannat av på grund av torkan och när regnet kom i juni satte plantorna i gång att bilda sidoskott. Detta ger en ojämn mognad på fältet, men också oftast en lägre skörd.
Spannmålsskörden lite lägre
När vi summerar säsongen för spannmålen kan man konstatera att skörden blivit normal eller lite lägre än normal. Vid vår rundringning i mitten av oktober verkar det mesta vara tröskat. Den blöta säsongen har dock gjort att del måste lämnas på grund av att bärigheten i marken är dålig. Vattenhalterna vid skörd har varierat mycket och en del partier har legat högt, men mycket har också hållit en bra vattenhalt, särskilt det som hann tröskas före mitten av september. Hektolitervikterna verkar lägre, vilket antyder att matningen inte varit optimal. Det lite svalare vädret i juli och den regniga eftersommaren har säkert påverkat detta. Den blöta eftersommaren och hösten har gynnat svamparna och obehandlade fält, särskilt med sexradskorn, har starka angrepp. Det har lett till stora skördesänkningar på en del fält. Det finns också en risk att främst fusariumangrepp i axet kan leda till bildning av svamptoxiner. Innan utfodring kan det därför finnas anledning att analysera misstänkta partier på mögeltoxiner, så att de inte ställer till problem. Invägningen av spannmål vid Lantmännens anläggning i Degernäs utanför Umeå når enligt Nils-Gunnar Mattsson inte riktigt upp till fjolårets 5 300 ton. Den regniga hösten har också begränsat möjligheterna att bärga halmen och ställer till problem med stubbearbetning och plöjning samt påverkar såklart tillgången på strö.
Låg men bra första skörd
Vallarna led en del av torkan på försommaren och på jordar med sämre vattenhållande förmåga ledde det till att första skörden blev betydligt lägre än normalt. De rapporter vi fick från LRFs kommungrupper i Västerbotten pekade på en stor variation över länet med skördar mellan 50 och 70 procent av normalt. Läget i Norrbotten verkar ha varit detsamma. Kvaliteten på första skörden är i allmänhet bra.
Stor återväxt, men sämre kvalitet
Efter regnet i slutet av juni och början av juli kom återväxten i gång bra och skörden blev i många fall större eller mycket större än normalt. Varannadagsvädret under skördeperioden, med mycket av lokala skurar, har dock gjort att återväxtskördarna blivit utdragna i tiden på många ställen. De vi talat med menar att kvaliteten därför inte är så bra och också ojämn. Proteinhalterna i en del av återväxterna är också höga, trots att energivärdet inte riktigt hänger med. Det finns också en hel del blött ensilage. Detta gör att det kan vara svårt att komponera bra foderstater och att korna inte mjölkar riktigt så bra på fodret som man hoppas. Inte minst de höga vattenhalterna minskar deras förmåga att konsumera tillräckligt mycket av vallfodret.
Beställ utsäde i tid!
Stora delar av Sverige kan nog sägas ha haft en betydligt besvärligare växtsäsong än vi här i norr. Torkan drabbade vårsådderna betydligt värre där än här i norr och eftersommaren och höstens regnande har lett till betydande översvämningar inte minst i Mellansverige. Detta får naturligtvis konsekvenser för utsädestillgången, då mycket av våra tidiga spannmålssorter odlas i dessa områden. Även Finlands utsädesodlingar har haft liknande problem, så både Lantmännen och Fodercentralen flaggar för att det kan bli brist på utsäde av lämpliga sorter nästa år. För att försäkra sig om att få utsäde av den sort man önskar är det därför viktigt att vara ute i tid med beställningarna. När det gäller foder och gödsel verkar priserna, trots kriser och krig, ha stabiliserat på en lite lägre nivå. Det är naturligtvis svårt att sia om hur framtiden ser ut och i den oroliga värld vi lever kan förhållandena förändras snabbt. Hur det i sin tur påverkar priserna på förnödenheter är inte lätt att veta.
Text: Lars Ericson, Länsstyrelsen i Västerbottens län
Foto: Elisabeth Wallén