Miljöövervakning

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller mellan åren 2021-2026.

Nationella datavärdar

Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.

Statistik och miljödata på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Miljöövervakningsprogram för Norrbottens län

Det regionala miljöövervakningsprogrammet revideras vart sjätte år och i samband med det tas ett nytt program fram. Nuvarande program gäller mellan åren 2021-2026. Det innehåller över 40 olika delprogram inom 10 programområden: luft, skog, jordbruksmark, våtmark, fjäll, landskap, sötvatten, kust och hav, miljögifter och hälsorelaterad miljöövervakning.

Program för regional miljöövervakning Norrbottens län 2021-2026, rapport (pdf) Länk till annan webbplats.

Resultat från miljöövervakningen

 

Fjällrävarna ökar men är fortfarande hotade

Fjällrävarna har länge varit få i våra fjäll. Orsakerna tros vara klimatförändringar, bristande födotillgång och ökad konkurrens med den större rödräven. I diagrammet ser du hur antalet valpkullar av fjällräv har varierat i Norrbotten under tidsperioden 1998 - 2020.

 


Fjällrävarna är beroende av tillgången på smågnagare för att lyckas med sina föryngringar.

Den goda tillgången på smågnagare 2015 resulterade i 20 föryngringar i länet. Sorkstammarna kraschade 2016. Då noterades inga föryngringar. Trots dålig tillgång på smågnagare 2017 blev det sju föryngringar. Under 2018 påträffades 13 valpkullar och 2019 har 14 valpkullar observerats. De lyckade föryngringarna de sista åren är sannolikt ett resultat av stödutfodring och rödrävsjakt som bedrivs av projektet Felles Fjellrev Nord.

Resultaten kommer från delprogrammet ”Nyckel- och ansvarsarter”.

Projektet Felles Fjellrev Nord, webbplats Länk till annan webbplats.

Nyckelarter i Norrbottens fjällvärld, rapport (pdf) Länk till annan webbplats.

Antalet järvföryngringar minskar

En stor del av Sveriges järvar finns i Norrbottens fjällområde. I diagrammet ser du hur antalet järvföryngringar, det vill säga antalet honor med ungar, har förändrats i Norrbotten under tidsperioden 1998 - 2020.



Under perioden har antalet föryngringar varierat mellan 11 och 71. Hur många järvföryngringar som hittats beror inte bara på hur väl järvarna lyckats med föryngringarna. Även förändringar av inventeringsmetodik, bedömningar och spårningsförhållanden påverkar resultaten. Under 2016 när det lägsta antalet föryngringar hittades var det svåra spårningsförhållanden och förmodligen hittades bara en del av föryngringarna i länet det året.

Det redovisade antalet föryngringar de senaste åren föryngringar som bedömts som säkra. Järvstammens utveckling styrs i mycket stor utsträckning av födotillgång och mänsklig påverkan.

Artens framtida utveckling är till stor del beroende av om förvaltningsmodeller kan utvecklas som är acceptabla för myndigheter, bevarandeintressen och berörda näringar. Länsstyrelsen arbetar med att ta fram en regional förvaltningsplan för järv.

Den årliga inventeringen är en del i den nationella rovdjurspolitiken och finansieras av medel från Naturvårdsverket.

Resultaten kommer från delprogrammet ”Nyckel- och ansvarsarter”

Nyckelarter i Norrbottens fjällvärld, rapport (pdf) Länk till annan webbplats.

Renantalet har varierat under olika tidsperioder

Renarnas bete präglar fjällandskapet och betet är en förutsättning för att vi ska nå miljömålet Storslagen fjällmiljö. I diagrammet ser du hur antalet renar har förändrats i Norrbottens fjällsamebyar under tidsperioden 1931 - 2019.



Renantalet ger en indikation på hur stark betespåverkan är under olika tidsperioder. Landets samebyar räknar årligen sina efter höstslakten. Statistiken beskriver därför antalet renar under vintern.

För fjällsamebyarna i Norrbotten är det till stor del vinterbetesförhållandena i skogslandet som begränsar renantalet.

Resultaten kommer från delprogrammet ”Nyckel-och ansvarsarter”.

Nyckelarter i Norrbottens fjällvärld, rapport (pdf) Länk till annan webbplats.

Gråsiding

Gråsiding är den sorkart som är vanligast i Stora Sjöfallet där smågnagarövervakningen sker. Foto: Jan-Erik Nilsson

Förekomst av sork och lämlar varierar kraftigt

Sorkar och lämlar är mycket viktiga bytesdjur för fjällområdets ugglor, rovfåglar och fjällrävar. I diagrammet ser du hur tillgången på smågnagare varierat under tidsperioden 2001 - 2019.



Som en del i miljöövervakningen inventeras smågnagare i området kring Stora Sjöfallets nationalpark. Inventeringarna startade hösten 2001 och har sedan genomförts två gånger per år vår och höst.

En viktig orsak till att övervakningen startade var att något riktigt stort ”lämmelår” inte förekommit sedan 1982. Diagrammet visar ett sammanslaget fångstindex som beskriver tillgången på smågnagare. Tillgången på smågnagare ger en indikation på hur födotillgången varierar för de arter som är beroende av smågnagare.

Den art som är vanligast i fällfångsterna vid Sjöfallet-Ritsemområdet är gråsiding. Rödsorkar och åkersorkar är vanligare än fjällämlar.

Resultaten kommer från delprogrammet ”Nyckel- och ansvarsarter".

Miljöövervakning av smågnagare, webbplats Länk till annan webbplats.

Nyckelarter i Norrbottens fjällvärld, rapport (pdf) Länk till annan webbplats.

Gulsparven som häckar i odlingslandskapet har minskat i antal under tidsperioden 2002-2020. Foto: Svetlana Podznoeva

Antalet fågelindivider minskar i länet

I länet har antalet fågelindivider minskat under tidsperioden 2002-2020.
Fåglar används som indikatorer för att följa vad som händer i miljön. För varje miljömål finns en grupp av fågelarter som är knutna till respektive miljö.

Minskning i odlingslandskap och våtmark

I odlingslandskapet har antalet fågelindivider minskat under tidsperioden 2007-2020. Av de typiska fåglarna i odlingslandskapet minskar gulsparv, buskskvätta, ladusvala, sånglärka och pilfink.

Även på våtmarkerna har antalet fågelindivider minskat under denna tidsperiod. Våtmarksfåglar som kricka, bläsand, ljungpipare, småspov, svartsnäppa, gluttsnäppa och brushane minskar. Sångsvan och trana ökar.

Ökning börjar ses i fjällen

Under tidsperioden 2002-2020 har antalet fågelindivider minskat i fjällbjörkskogen. Arterna som minskat är dalripa, rödvingetrast, rödstjärt, lövsångare, gråsiska och bergfink.

För den grupp av fåglar som lever på kalfjället har antalet fågelindivider varit oförändrat under denna tidsperiod. Fjällripan har ökat. De arter som har minskat är ljungpipare, stenskvätta, lappsparv och snösparv.

Ser vi tillbaka på senaste 10 åren (2010-2020) så har antalet fåglar börjat öka på både i fjällbjörkskog och på kalfjäll.

Oförändrat i skog, sjöar och vattendrag

Antalet fågelindivider har inte förändrats i skog och i sjöar och vattendrag. I sjöar och vattendrag har knipa, storskrake och silvertärna minskat i antal.

Resultaten kommer från delprogrammen ”Häckande fåglar" och ”Fåglar i odlingslandskapet”.

Hur går det för fåglarna i Norrbotten? Trender för arter samt miljöindikatorer baserade på standardrutter 1998-2019 och punktrutter i odlings-landskapet 2007-2019, rapport (pdf) Länk till annan webbplats.

Fåglar som indikatorer för miljön i Norrbottens län. Resultat från regional miljöövervakning 2002-2019, rapport (pdf) Länk till annan webbplats.

Svensk fågeltaxering, Lunds universitet, webbplats Länk till annan webbplats.


I takt med att jordbruket förändrats så förändras också användningen av jordbruksmarken. Inom den regionala övervakningen av jordbruksmark följer vi vad som händer med länets gräsklädda marker i odlingslandskapet.

Den regionala miljöövervakningen av gräsmarker i landskapsrutor är ett samarbete mellan länsstyrelser och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Övervakningen startade 2009 och går under förkortningen Remiil - Regional miljöövervakning i landskapsrutor.

Remiil, gräsmarker i odlingslandskapet, webbplats Länk till annan webbplats.


Luften är av god kvalitet förutom höga värden av marknära ozon och ammoniak

Mätningar kopplade till bakgrundsluft har i norra Sverige utförts av länsstyrelsen sedan 1991. Kommunerna i länet utför provtagning av olika ämnen i tätortsluft i olika utsträckning. Kommunvisa resultat finns på respektive kommuns hemsida.

Svavel

Svavel som transporteras med vindarna från utsläppskällor i Sverige och övriga Europa orsakar försurning av skogsmark, sjöar och vattendrag. Kraftigt minskade svavelutsläpp har minskat svavelnedfallet. Under det så kallade hydrologiska året 2016/17 låg nedfallet i de flesta fall under 1 kilo per hektar och år. Nu ligger pH-värdet i markvattnet över 5,0 vid alla mätplatser vilket visar att nederbörden inte längre bidrar till försurning av skogsmarken.

Kväve i form av kväveoxider och ammoniak

Utsläpp av kväveoxider och ammoniak leder till nedfall av kväve som kan bidra till både försurning och övergödning av mark och vatten. Kvävedioxider har egenskapen att de kan färdas långt med luftströmmar. Under mätperioderna 2001-2017 och 2004-2017 har årsmedelhalter av kvävedioxid minskat med 21-34 procent vid fyra av fem mätplatser i länet.

Halterna av ammoniak i luften har periodvis under vintrarna uppmätts i relativt höga halter, främst i inlandet. Orsaken är inte känd, men ammoniak faller ned ganska nära utsläppskällan.

Kväve i oorganisk form

Det beräknade totala nedfallet av kväve i oorganisk form var under det hydrologiska året 2016/17 under 0,5 kilo per hektar. Den kritiska belastningen för övergödande kväve som används för exempelvis Sveriges gran- och tallskogar är 5 kilo per hektar och år. Den nivån överskrids därmed inte.

Nitrat

Förhöjda halter av nitrat kan bidra till övergödning och försurning men förekommer sällan i länet.

Marknära ozon

Lufthalter av marknära ozon kan transporteras långt och bland annat orsaka irritation i andningsvägar. Framförallt vid de nordligaste mätplatserna är halterna förhållandevis höga under mars och april.

Resultaten kommer från delprogrammet "Krondroppsnät".

Hälsan påverkas av flera viktiga miljöfaktorer

Miljöhälsorapport norr 2017 är den första breda analysen av olika miljöfaktorer och hälsa bland vuxna i de fyra nordligaste länen. Rapporten baseras på den nationella miljöhälsoenkäten som Folkhälsomyndigheten sände ut år 2015.

I rapporten beskrivs miljöfaktorer som har betydelse för vår hälsa. Exempel är rök från vedeldning i städer och mindre tätorter som påverkar astmabesvär, buller som påverkar sömn för boende utmed vägar eller förekomst av radon i bostäder som påverkar risken för lungcancer. Andelen rökare och passiv rökning minskar medan andelen besvärade av bilavgaser vid bostaden inte visar någon minskande trend.

Jämfört med övriga Sverige är det mer vanligt bland boende i norra Sverige med övervikt och bukfetma. Även medellivslängden är något kortare här. För kvinnor i norra Sverige verkar ökningen av livslängden dessutom ha planat ut.

Åtgärder för miljömålen kan ge bättre hälsa. Exempel är minskning av bilavgaser och buller från trafik och en ökad fysisk aktivitet inom befolkningen om bilen byts till cykel för korta resor. För en minskning av lungcancer bör kommuner fortsätta med att få invånarna att kartlägga radonstrålning inomhus, men även sjukvården kan beakta radonfrågan, exempelvis i kontakt med rökare.

Syftet med rapporten är att vara ett underlag för regionala och lokala prioriteringar och beslut. Den riktar sig främst till beslutsfattare, myndigheter och andra aktörer som arbetar för en förbättrad hälsa i befolkningen och den har viktiga kopplingar till Folkhälsomålen och Miljömålen.

Miljöhälsorapport Norr 2017, Hälsa och miljö i norra Sverige, rapport (pdf) Länk till annan webbplats.

Röding i stekpanna

Röding från våra fjällvatten är ett bra val av matfisk.

Följ kostråden för att undvika miljögifter

Miljögifter övervakas i fisk eftersom det är en av de främsta källorna till att vi människor får i oss kvicksilver och dioxiner. Även fiskätande rovfåglar och rovdjur som örn och utter kan påverkas av höga miljögiftshalter. Länsstyrelsen bedriver övervakning av miljögifter i fisk vid ett antal sjöar och lokaler längs kusten och ibland genomför vi kampanjer tillsammans med vattenråden för att samla in matfisk för analys.

Fisk är ett mycket nyttigt livsmedel! Om du följer Livsmedelsverkets kostråd kan du vara tryggt äta mycket fisk.

Variera mellan olika matfiskar. Röding är ett bra exempel på matfisk i våra fjällvatten. Rödingen är stationär och fjällvattnen är relativt förskonade från miljögifter. Det är låga halter av kvicksilver i fjällen. Harr och sik har också låga halter kvicksilver jämfört med rovfiskar. Abborre och gädda fångad i havet är också exempel på bra matfisk. De har lägre halter kvicksilver än i insjöarna och lagrar inte in dioxiner som feta fiskar gör.

Se upp med rovfiskar från insjöar när det gäller kvicksilver. Gädda, gös, lake och abborre kan ha högre halter av kvicksilver jämfört med annan insjöfisk.

Se upp med feta fiskar som strömming, vildfångad lax och öring från Bottenviken när det gäller dioxiner och PCB. När det gäller dioxiner och PCB är det framförallt havet som är förorenat och det finns därför kostråd som avser vildfångad laxfisk i Bottenviken. Det gäller alltså även vildfångad havsvandrande lax och öring som simmar upp i Norrbottens laxförande älvar.

Resultat kommer från delprogrammet "Metaller och organiska miljögifter i fisk" samt från Livsmedelsverkets egna analyser.

Kvicksilver i matfisk - Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011, rapport (pdf) Länk till annan webbplats.

Livsmedelsverkets kostråd om fisk, webbplats Länk till annan webbplats.

Statistik kan hjälpa oss att förstå skogens förändring över tid

Landets länsstyrelser och skogsstyrelsen har tillsammans med Riksskogstaxeringen (SLU) tagit fram statistik om miljötillståndet i skog. Statistiken bygger på Riksskogstaxeringen. Resultaten uppdateras ungefär vart femte år. Nästa uppdatering sker 2021.

De flesta resultaten omfattar perioden 1983–2014. För vissa variabler redovisas äldre uppgifter och för några nya variabler är den studerade perioden kortare.

Statistiken speglar miljötillståndet i skogen med fokus på biologiska värden.

Resultaten kommer från delprogrammet "Miljötillstånd i skogslandskapet".

Uppföljning av miljötillståndet i skogen baserat på Riksskogstaxeringen, rapport (pdf) Länk till annan webbplats.

Riksskogstaxeringen, webbplats Länk till annan webbplats.

Exploatering av stränder i Sverige 2013-2018

Strandområden är viktiga miljöer för många djur och växter, men de är även attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Det finns därför behov av att följa hur exploateringen av stränderna förändras. Inom miljöövervakningen utförs därför en landstäckande kartering av stränder för kommuner, län och hela landet som följs upp med cirka fem års intervall.

Fastlandskustens stränder är generellt är mest exploaterade. En jämförelse mellan länen visar att Stockholms län, följt av Skåne län generellt har störst andel exploaterade stränder inom 100 meter från strandlinjen för samtliga typer av stränder förutom vid breda vattendrag där Blekinge län har den högsta exploateringsandelen. För sjöar, breda och smala vattendrag har länen Norrbotten, Jämtland och Västerbotten minst andel exploaterade stränder inom 100 meter från strandlinjen.

Resultatet av analyserna för 2018 och 2013 visar en liten ökning av exploateringen av stränder. De största ökningarna av exploatering har skett längs fastlandskusten.

Resultaten kommer från delprogrammet ”Exploatering av stränder”.

Exploatering av stränder 2013-2018, rapport (pdf) Länk till annan webbplats.

Se kartberättelse (fungerar bäst i dator) Länk till annan webbplats.

Här hittar du kartunderlag, webbplats Länk till annan webbplats.

Flodpärlmusslor

Flodpärlmusslor kan bli mer än 250 år gamla och är beroende av att vattendraget har god kvalitet. Foto: Patrik Olofsson

25 procent av flodpärlmusselbestånden riskerar att slås ut

Flodpärlmussla används som indikatorer för att följa vad som händer i miljön.

Av Norrbottens 63 kända vattendrag med flodpärlmussla övervakas 16 stycken regelbundet inom den regionala övervakningen. Övriga vattendrag undersöks mer sällan inom den nationella övervakningen.

Det är svårt att se några trender för flodpärlmusslans utveckling över tid. Vissa bestånd ser ut att minska, vissa öka och andra verkar rätt stabila över tid. I 25 procent av vattendragen har inga unga musslor (mindre än 50 millimeter i längd) påträffats. De bestånden löper stor risk att dö ut inom en snar framtid. En viss kunskapsbrist finns.

Resultaten kommer från delprogrammet ”Stormusslor”.

Artövervakning - Flodpärlmussla, rapport (pdf) Länk till annan webbplats.

Många försurningskänsliga vatten i Norrbotten

Norrbotten har många naturligt sura och försurningskänsliga sjöar och vattendrag. Det beror på att vi har svårvittrad berggrund och tunna jordlager som ger låg motståndskraft mot sura ämnen. Många vatten är brunfärgade av organiska syror från humus.

Norrbotten har inte fått lika mycket försurande ämnen via regn och snö som södra Sverige. Nedfallet av försurande ämnen över länet har minskat. Det märks i vattendrag som inte längre får så kraftiga surstötar i samband med vårfloden. På 1990-talet kunde svavel i snötäcket orsaka en kraftigare försurning vid vårflod än normalt i den sydöstra delen av länet. Ett 10-tal sjöar kalkades i början på 1990-talet.

Det finns många små kustnära vatten som periodvis har problem med försurning. Det orsakas av utdikade sura sulfatjordar i kombination med torrperioder följt av regn eller snösmältning som sköljer ut försurande ämnen i vattendragen. Kalkning har inte någon bra effekt i sådana vatten. Det kan istället behövas åtgärder som gör att grundvattennivån i de dikade jordarna hålls på en jämn nivå, så att försurande ämnen inte kan oxideras under perioder med torka då syre kommer ner i jorden.

I Norrbottens län bedrivs ingen kalkning. I naturligt sura vattenmiljöer finns arter som är anpassade till de förhållandena och de skulle påverkas negativt av kalkning.

Resultaten kommer från delprogrammen "Trendvattendrag", "Trendsjöar", "Flodmynningar" och "Omdrevssjöar".

Vill du veta mer om den kalkning som bedrivs i övriga Sverige kan du besöka

Havs- och vattenmyndighetens webbplats. Länk till annan webbplats.

Grundvattenrör

Bättre koll på grundvattennivåer

Tillgången till grundvatten kan följas genom att mäta grundvattennivåerna. Grundvattnet är en viktig del av vattnets kretslopp. Nivåförändringar kan även påverka grundvattenkvaliteten. Nivåmätningar behövs för uppföljning av miljökvalitetsmålet för grundvatten, men även för att följa utvecklingen för grundvattenberoende ekosystem som vissa våtmarker och kallkällor.

Under 2019 installerades 10 nya stationer för att mäta grundvattennivåer runt om i Norrbotten. De nya stationerna togs i bruk under 2020. Nu finns totalt 38 stationer för övervakning av grundvattennivåer i Norrbotten. Det gör att vi långsiktigt kan följa grundvattentillgången för en större geografisk yta av länet.

Resultat från övervakningen ger kunskap som kan användas vid samhällsplanering, krishantering och eventuellt dricksvattenförsörjning. Kunskapen behövs också för att kunna planera miljöåtgärder som restaurering av våtmarker och för att minska belastningen från sura sulfatjordar. Övervakningen är viktig även med tanke på ett förändrat klimat där vi i framtiden förväntas få höjda grundvattennivåer under vintern i norra Sverige och en förskjutning av perioder med låga grundvattennivåer.

Data från övervakningen finns hos Sveriges geologiska undersökning (SGU) som är nationellt ansvarig myndighet för grundvattenövervakningen.

Övervakning av grundvattennivåer på SGU:s webbplats Länk till annan webbplats.

Utter på sten.

Uttern markerar sitt revir med hjälp av spillning och ett analkörtelsekret som har en doft som är karaktäristisk för utter. Många tycker att det liknar doften vid viol. Genom att inventera var det finns utterspillning får vi en bild av var uttern förekommer i länet. Foto: Rasmus A. Vive.

Uttern ökar i länet

Ökande

Vi följer utvecklingen av länets utterpopulation genom att leta spår och spillning på barmark. Genom inventeringarna vet vi att antalet uttrar ökar i länet.
Under 1950-talet minskade uttern drastiskt. Orsakerna var jakt och miljögifter. Trots att man fridlyste uttern år 1968 fortsatte den att minska. Inventeringar under 1980-talet visade att utterbestånden var glesa och isolerade. Idag förekommer uttern spritt i hela länet från fjällen i väster och till skärgården i öster.
Under senaste inventeringsperioden 2015-2020 hittade vi spårtecken av utter på 49 procent av de lokaler som ingår i miljöövervakningsprogrammet jämfört med 14 procent på 1980-talet.

Statens vilt

Uttern tillhör Statens vilt enligt 33 paragrafen i jaktförordningen. Det innebär att om man påträffar ett dött djur ska det tillfalla staten och upphittaren är skyldig att underrätta polisen. Polisen skickar de döda uttrarna till Naturhistoriska riksmuseet eller Statens veterinärmedicinska anstalt som i sin tur får möjlighet att göra studier för till exempel miljögifter. Antalet döda uttrar som har kommit in från Norrbottens län till Naturhistoriska riksmuseet har ökat de senaste 20 åren.

Miljögifter

Det ökande antalet uttrar beror på förbättrade livsmiljöer. Förekomsten av utter är ett gott tecken på att sjöar och vattendrag har kvar sin naturliga funktion som livsmiljö där uttern kan finna föda, hitta skydd och föröka sig.
De ämnen som var orsaken till att uttern minskade på 1950-talet är framför allt PCB och DDT. Studier visar att dessa miljögifter nu har minskat i vår natur.
Framtiden för uttern är oviss då vi ser nya hot, exempelvis nya miljögifter som PFAS och PFCA. Uttern är en så kallad toppredator och befinner sig högst upp i den akvatiska näringskedjan. Som toppredator får uttern i sig gift från bytesdjur i alla led i näringskedjan. Därför kan en utter få i sig stora mängder miljögifter.

Utter i Norrbottens län år 1986-2020, rapport (pdf) Länk till annan webbplats.

Engagera dig i ideell miljöövervakning

Är du intresserad av fåglar, fjärilar eller växter eller brukar du titta efter vårtecken? Dina observationer är värdefulla och är du intresserad av att engagera dig så finns det ett antal sätt att göra det på.

Här finner du olika sätt att rapportera dina observationer.

Här kan du rapportera dina iakttagelser av vårtecken, hösttecken och allt däremellan. Tillsammans med andra bidrar du till att vi får en landsomfattande bild av årstidsskiftningar i landet. Dina observationer kommer dessutom till nytta för forskare och miljöövervakande myndigheter.

Naturens kalenders webbplats Länk till annan webbplats.

När du besöker Abisko nationalpark kan du delta i forskning om klimatförändringens effekter i den svenska fjällvärlden.

Fjällkalenderns webbplats Länk till annan webbplats.

Kunskapen om fjärilarna fortfarande ganska dålig. Alla kan vara med och räkna fjärilar. Du behöver inte vara expert utan det räcker med att du tycker om och är intresserad av fjärilar.

Svensk dagfjärilsövervaknings webbplats Länk till annan webbplats.

Faunaväkteriet är ideell övervakning av hotade djur. Ett nätverk av naturintresserade människor övervakar hotade arter. Alla är välkomna att spana arter och bli faunaväktare!

Faunaväkteriets webbplats Länk till annan webbplats.

Floraväktarna följer arters utveckling på en eller flera platser från år till år genom återkommande besök. Merparten av de kärlväxter som klassificerats som hotade i Sveriges rödlista övervakas regelbundet av Floraväktarna, men även en del arter som betecknats som nära hotade. Här finns välkända arter som alla intresserade klarar av att identifiera men också några mera svåridentifierade arter för dem med några års erfarenhet.

Floraväktarnas webbplats Länk till annan webbplats.

Svensk fågeltaxering bygger helt på de insatser som görs av kunniga fågelskådare runt om i landet. Cirka 500 personer deltar varje år. Den som känner igen våra fåglar till utseende och läte är välkommen att delta.

Svensk fågeltaxerings webbplats Länk till annan webbplats.

Rapporter från miljöövervakningen

Rapporter från de senaste åren samt efterfrågade äldre rapporter hittar du under publikationer Länk till annan webbplats.. Övriga rapporter kan du beställa i pdf-format genom att kontakta oss på norrbotten@lansstyrelsen.se.

Här finns en lista med samtliga rapporter:

Miljöövervakningsrapporter - referenssamling för Norrbottens län 1974-2018, rapport (pdf) Länk till annan webbplats.

Du kan även hitta vissa data från miljöövervakningen via Länsstyrelsens karttjänster.

Kontakt