Informationscentralen för Bottniska viken (ICBV)

• Undvik att bada eller onödig kontakt med vatten när vattnet inte längre är lika klart som det brukar vara, ytan täcks av en tydligt blågrön, grön eller gulgrön-gulbrunaktig hinna eller då vattnet är kraftigt grumlat av mycket fina trådar (som centimeterlånga tunna hårstrån) eller små blågröna "gryn" som liknar mycket små barr.
• En allmän regel för bad är att du ska kunna se fötterna när vattnet når upp till knäna. Var alltså aktsam när du inte ser botten på 0,5-1 meters djup och när vattnet ser ut som beskrivet ovan.
• Barn och djur är högriskgrupper. Släpp inte barn eller djur till stränder eller i vatten med kraftig algblomning. Det gäller både husdjur och tamboskap (till exempel hundar, får, kor och hästar). Kontakta läkare eller veterinär om barn, vuxna eller djur visar sjukdomssymptom efter bad eller kontakt med blommande vatten.
  
• Använd inte vatten från algblomningsområden som dricksvatten eller för matlagning. Många alggifter är värmestabila och kokning förstör inte gifterna.

Sjukvården ger råd om hur du ska agera om du svalt eller badat i algbemängt vatten.

Symptom och råd vid algförgiftning på 1177:s webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Under våren och början av sommaren kan pollen från olika träd falla ner över vattnet både till havs och i insjöar. När vind och strömmar för ihop pollenet i tätare stråk kan det på håll likna gulaktiga ansamlingar av cyanobakterier. Cyanobakterierna blommar dock oftast något senare på året, när vattnet hunnit värmas upp.

Pollen på vattenytan kan lätt misstas för algblomningar. 

Ibland önskar vi att du provtar fynd som du hittar. Kontakta oss och samråd innan. Då kan vi bekosta analyser och porto.

Samla prov för alger så här

• Flaskor för provtagning av alger kan beställas från Informationscentralen.
• Du behöver Lugols lösning. Förvaras kallt och mörkt. Då håller den länge, cirka 5 år.

1. Samla in vatten vid blomningen där algerna inte är allt för koncentrerade, men där vattnet fortfarande är färgat av alger. Fyll vatten i till exempel en dunk och häll över till en 100 ml glasflaska.
2. Tillsätt omedelbart 400 μl Lugols lösning (konserveringsmedel). Cirka 5 droppar blir lagom till 100 ml vatten, vattnet ska bli thé-färgat.
3. Ta gärna ett foto på algblomningen
4. Förvara proverna kallt och mörkt till det skickas iväg.
5. Skicka provet omgående inklusive följebrev till:
   Umeå Marina Forskningscentrum
   Norrbyn 557
   905 71 Hörnefors
6. Provet ska vara väl inpaketerat, samt inslaget i tidningar för att fylla ut kartongen och suga upp ev. läckage. Lägg följebrevet i en plastpåse i fall det skulle läcka ut något.

OBS! Det är viktigt att det finns någon som kan ta emot provet så att det inte ligger på posten och ruttnar. Denna kontakt sker via Informationscentralen som har tillgång till UMF:s jourschema.

Prov på döda sälar

Naturhistoriska riksmuseet tar emot bifångade sälar (dock inte kutar innan 1:a augusti) och färska sälar som avlivats eller hittats döda. Kontakta alltid museet innan insändande. De ger dig närmare instruktioner om sälen skall skickas in och i såna fall hur.

Kontakta Britt-Marie Bäcklin, telefon 08-519 54 259 eller Sara Persson, telefon 08–519 55 144.

Prov på död fisk och död fågel

Provtagningsinstruktioner på Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats Länk till annan webbplats.

Efter omfattande algblomningar och säldöd i Västerhavet under slutet av 1980-talet, beslöt riksdagen 1990 att län med marina centrum (Västerbotten, Stockholm och Västra Götalands län) skulle inrätta marina informationscentraler. Informationscentralernas huvudsakliga uppgift har sedan dess varit att snabbt nå ut med informa­tion till berörda myndigheter, organisationer och allmänheten i samband med ovanliga händelser och akuta situationer i kust- och havsmiljö. Det kan till exempel röra sig om algblomningar, syre­brist, eller större antal döda eller sjuka fåglar, fiskar eller sälar. Centralerna följer kontinuerligt det aktuella tillståndet i havsmiljön och är tillgängliga för allmänheten vid frågor eller observationer som rör kustvattnet via mail, telefon eller sociala medier. Informationscentralerna drivs idag på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, med stöd från utförare inom svensk miljöövervakning.

Informationscentralen för Bottniska viken (ICBV) drivs av Länsstyrelsen i Västerbotten och vårt ansvarsområde är Bottniska viken, som utgörs av Bottenviken, Norra Kvarken och Bottenhavet.

ICBV samarbetar med SMHI, Umeå Marina Forskningscentrum (UMF), Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Naturhistoriska riksmuseet (NRM). Vi har ett heltäckande kontaktnät, med kontakter vid bland annat länsstyrelser, kommuner och båtklubbar, som rapporterar in ovanliga händelser till havs.